Sveriges ambassad i Washington.

EU får gemensamma ambassader och diplomater när Lissabonfördraget går igenom. Diplomaterna ska att utbildas på en EU-diplomatskola i framtiden, föreslår EU-parlamentets konstitutionella utskott.
– Det innebär en ny epok för den Europeiska unionen, säger den belgiska parlamentarikern Annemie Neyts-Uyttebroeck.

 

När Lissabonfördraget träder i kraft kan bilden av EU utanför EU komma att förändras radikalt. En ny ”utrikesminister” kommer att ha mandat att uttala sig om EU:s utrikes- och säkerhetspolitik och blir dessutom vice ordförande i EU-kommissionen.

Under sig kommer utrikesministern ha en kader av diplomater och tjänstemän. Diskussioner pågår nu inom EU-maskineriet hur den nya utrikestjänsten ska se ut och vem som ska kontrollera den.  Klart är att den blir en unik typ av institution. EU-parlamentet röstar på torsdag om sin åsikt och en rapport i frågan antogs på måndagen av parlamentets konstitutionsutskott.

För parlamentet är det viktigt att utrikestjänsten hamnar under EU-kommissionen och inte under ministerrådet eftersom parlamentet då kan utöva en kontroll över budgeten för den nya ”institutionen”. Men det vill inte kommissionen och rådet, som vid dagens parlamentsdiskussioner representerades av EU-minister Cecilia Malmström (FP).

– Vi kan ju inte vara mer katolska än påven, säger Malmström med hänvisning till kommissionens position.

EU-parlamentet har tekniskt sett ingen makt över utformningen av utrikestjänsten men har det däremot över utnämningen av EU-kommissionen som helhet och över den nya utrikesministern, som ska utfrågas av parlamentet innan denne kan tillträda. Därför försöker nu parlamentet att sätta press på rådet och kommissionen.

Bland annat skriver parlamentets konstitutionsutskott i sin rapport att man kräver att den blivande utrikesministern tar ställning till parlamentets rapport vid den kommande utfrågningen. Lissabonfördraget ger den förste utrikesministern en betydande makt att själv forma sin institution.
– Han eller hon som utses kommer att komma med ett förslag på hur den vill organisera arbetet, förhoppningsvis inom en månad efter sitt tillträdande, säger Cecilia Malmström.

Kommissionens delegationer utanför EU bör slås samman till EU-ambassader som ska ledas av EU-personal, anser utskottet. Man föreslår också att ”en europeisk diplomathögskola skulle kunna inrättas” som skulle utbilda diplomaterna i internationella förbindelser och om Europeiska unionen och dess historia.

I början kommer tjänstemännen att tas från EU-kommissionens nuvarande utrikesavdelning, från de nationella utrikesmyndigheterna och från rådets sekretariat. Preliminära beräkningar visar att cirka 6 000 tjänstemän kommer att behövas.

Utskottet vill även att uppbyggnaden av den nya utrikestjänsten ska följa EU:s riktlinjer om jämställdhet. Däremot röstades ett tillägg om att man ska ta hänsyn till detta även när man utser de två posterna – EU:s nya rådsordförande och utrikesminister –, som den finländske före detta statsministern och numera EU-parlamentarikern Anneli Jäätteenmäki föreslagit.

De nya EU-ambassaderna kommer också att kunna ta över visumärenden och övriga konsulära ärenden i framtiden som i dag sköts av varje enskilt EU-land.

I debatten i EU-parlamentet på onsdagen hyllade många parlamentariker tanken med den nya utrikestjänsten och dess symbolik.

– En gemensam diplomati innebär en ny epok för den Europeiska unionen, sade till exempel den belgiska Annemie Neyts-Uyttebroeck.

Men de EU-skeptiska grupperna håller inte med. Vänstergruppen kommer att rösta nej till rapporten i morgon torsdag, så även de brittiska konservativa.
– Den europeiska utrikestjänsten ska inte undergräva de nationella beskickningarna. Att kalla de nya utrikeskontoren ambassader skulle verkligen ge bilden av en europeisk superstat, sade Charles Tannock i EU-parlamentets kammare.