EU-domstolen slog på fredagen fast att handelsavtal mellan EU och Marocko från 2019 om fiske och jordbruk i det av Marocko ockuperade Västsahara är ogiltiga. Domstolen menar att avtalen bröt mot folkrätten eftersom Västsaharas folk inte tillfrågades om avtalen i tillräcklig omfattning. Domstolen säger att avtal kan vara giltiga om de ger tydliga fördelar till Västsaharas folk, men att det inte var fallet här. Detta bekräftar en dom från EU-domstolens tribunal från 2021. Domstolen ger dock ett års frist för jordbruksavtalet för att undvika plötsliga problem. Fiskeavtalet löpte ut i fjol.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och EU:s utrikesrepresentant Josep Borrell "noterar" i ett uttalande EU-domstolens beslut och lovar att stärka banden med Marocko.

"I nära samarbete med Marocko är EU fast beslutet att bevara och fortsätta att stärka de nära förbindelserna med Marocko på alla områden inom partnerskapet mellan Marocko och EU, i enlighet med principen om att alla ska tjäna varandra", heter det i uttalandet.

EU-länderna ställer sig bakom ett förslag från kommissionen om att sänka vargens skyddsstatus från ”strikt skyddad” till ”skyddad” i syfte att kunna döda fler vargar. Detta kan ses som ett inspel från EU till FN där man ska ta upp frågan om vargens status i början av december.

– Det kommer betyda att det blir enklare att förvalta vargen, både på skyddsjaktssidan men också kring förvaltningen generellt, säger landsbygdsminister Peter Kullgren till Ekot.

EU-länderna och EU-kommissionen ville plocka bort ett automatiskt stopp för fiske av hotad fisk. Men det gillas inte av EU-parlamentet, där fiskeutskottet nu skickar tillbaka hela förslaget. Men det var med minsta möjliga marginal: 13–13, skriver TT/GP. Alla fem närvarande svenska ledamöter från M, L, C , S och MP röstade nej till förslaget

Förslaget lades i vintras sedan en majoritet av EU:s fiskeministrar velat tillåta större kvoter än vetenskapen. För att göra det lagligt föreslog kommissionen att man då skulle ta bort en hindrande paragraf ur kvotsättningsreglerna.

Det stormar igen mellan norska och europeiska fiskare, rapporterar TT/GP. Kärvande kvotförhandlingar riskerar att leda till EU-tullar på den norska fisken.

På fredag, den 6 september, har det gått ett år sedan det första fallet av afrikansk svinpest konstaterades i landet. Den svenska strategin mot smittan var framgångsrik – och nu har Jordbruksverket ansökt till EU om att få Sverige friförklarat från sjukdomen, uppger TT/VLT.

En partssammansatt kommitté överlämnade på onsdagen sin rapport på hur EU:s framtida jord- och livsmedelspolitik bör se ut. Rekommendationerna spänner över ett brett område som rör jordbrukarnas villkor, hållbara jordbruksmetoder, miljöfrågor, riskhantering, livskraftig landsbygd samt kunskap och innovation. Rapporten ska ligga till grund för en ny vision som kommissionsordförande Ursula von der Leyen utlovat inom hennes 100 första dagar efter att den nya kommissionen tillträtt.

– Med denna rapport har vi en mycket solid grund för utvecklingen av en ny vision för livsmedel och jordbruk i Europa, sade Ursula von der Leyen i ett uttalande.

Nu har miljöorganisationer vänt sig till EU-domstolen för att försöka få stopp på strömmingsfisket i Östersjön, rapporterar Ekot. De vill att domstolen ska ogiltigförklara det beslut som EU:s fiskeministrar tog om att tillåta fiske på strömming under 2024. 

– När bestånden befinner sig på kritiska nivåer, då måste fisket upphöra, säger Nils Höglund som jobbar med fiskefrågor på Coalition Clean Baltic.

Ett nytt lagpaket öppnar dörren till brittisk anpassning till EU:s standarder. Lagstiftningen kan vara en vändpunkt i Storbritanniens inställning till EU, rapporterar Politico.

Förslaget gör, enligt tidningen, livet potentiellt lättare för företag som vill handla på båda marknaderna. Lagstiftningen kan göra det lättare att anpassa sig till EU:s standarder för jordbruksprodukter – en stor källa till friktion efter Brexit för människor som försöker göra gränsöverskridande affärer. 

Danmark kan bli det första landet i världen som beskattar utsläpp från boskap, rapporterar Yle. Skatten, som är en del av en större politisk uppgörelse som väntas senare i höst, innebär också återställande av stora områden av lantbruksmark genom återbeskogning och genom att stora arealer sänks i vatten. Sammanlagt ska den danska staten ersätta markägarna med motsvarande sju miljarder euro.