Senast uppdaterad: 18 juni 2024
Mer fakta
Debatt i andra medier
Artiklar i ämnet
EU:s handelsavtal med Nya Zeeland får tummen upp
EU-parlamentet röstade på onsdagen för att godkänna det färdigförhandlade frihandelsavtalet med Nya Zeeland med siffrorna 524 för, 85 mot och 21 som avstod. Alla närvarande svenska EU-parlamentariker röstade för förutom Vänsterpartiets Malin Björk som lade ned sin röst. Medlemsländerna väntas se sitt formella godkännande på måndag i nästa vecka. När det ratificerats av Nya Zeeland kan det träda i kraft, något som väntas ske i mitten av nästa år.
Parlamentet delat om fördragsförändringar – många svenskarna motståndare
EU-parlamentet röstade på torsdagen om hur de vill att EU:s fördrag ska ändras. De vill bland annat införa ett tvåkammarsystem med mer makt till parlamentet, skrota flera veton för medlemsländerna, göra det möjligt för parlamentet att lägga fram lagförslag och stärka dess roll i förhandlingar om unionens flerårsbudget. De vill dessutom döpa om kommissionen till ”Europeiska verkställande myndigheten” och att det är EU-parlamentet som nominerad kandidaten till ordförandeposten. De två EU-ordförandena för Europeiska rådet och EU-kommissionen föreslås slås ihop till en "president".
Omröstningen om betänkandet visar dock att synen på frågan i EU-parlamentet är delad där 305 röstade för medan återstående 305 parlamentariker antingen röstade mot (276) eller avstod (29). Bland de svenska ledamöter som röstade var det bara Miljöpartiet och Liberalerna som stödje planen medan övriga röstade nej.
Liberalerna toppar med beprövade namn
Liberalernas EU-parlamentariker Karin Karlsbro får fortsatt förtroende inför kommande EU-valet. Ex-moderaten Anna Maria Corazza Bildt ligger på andra plats när Liberalerna som sjätte parti spikar sin EU-valslista.
Nu ska farliga metanutsläpp minska – nya EU-regler
Europaparlamentet och ministerrådet enades på onsdagen om att minska utsläppen av metangas från energisektor i unionen, samt i globala leveranser till EU-länderna. Överenskommelsen ses som en viktig del i unionens Gröna giv, och i att minska utsläppen av växthusgas med minst 55 procent fram till 2030. Den tvingar gas-, olje- och kolindustrin att mäta, övervaka och minska sina utsläpp, enligt EU-kommissionen.
Cameron tillbaka i brittiska regeringen
Den tidigare premiärministern David Cameron, som mot sin vilja ledde Storbritannien ut ur EU 2016, är tillbaka som utrikesminister, rapporterar Reuters. Han får posten efter att landets kontoversiella inrikesminister Suella Braverman sparkas av premiärminister Rishi Sunak. Hennes jobb går till förutvarande utrikesministern James Cleverly som i sin tur alltså ersätts av David Cameron.
Polska EU-parlamentariker blir av med immunitet för hatbrott mot muslimer
EU-parlamentet röstade på torsdagen för att häva immuniteten för fyra polska ledamöter från den nationalkonservativa ECR-gruppen. Upphävandet sker efter begäran av en polsk domstol där de fyra står åtalade för hatbrott i samband med kampanj i lokalval 2018 där muslimska asylsökande utmålades som våldtäktsmän och brottslingar, rapporterar EUobserver. Omröstningar om att häva immunitet i EU-parlamentet är hemliga.
Katarina Stensson toppar Piratpartiets EU-lista
I helgen antog Piratpartiet sin kandidatlistan inför EU-valet 2024 med partiledaren Katarina Stensson som toppnamn, se hela listan.
– Piratpartiet behövs i EU-parlamentet mer än någonsin. Både för våra frihetliga grundvärderingar och för de digitala sakfrågorna som har otroligt stor inverkan på oss här i Sverige, säger Katarina Stensson ett uttalande. Mellan 2009 och 2014 hade partiet två mandat i Europaparlamentet och vid det senaset EU-valet 2019 fick partiet 0,64 procent av rösterna.
Isabella Lövin vill göra comeback i EU
Den tidigare Europaparlamentarikern och förre vice statsministern Isabella Lövin föreslås av Miljöpartiets valberedning som tredje namn på valsedeln i vårens EU-val. Nuvarande Europaparlamentariker Alice Bah Kuhnke och Pär Holmgren föreslås på första respektive andra plats. Senast i februari ska Miljöpartiet spika listan.
EU-studie: Utbredd rasism mot svarta i Europa – stor minskning i Sverige
Andelen svarta människor som uppger att de utsatts för rasism under de senaste fem åren har ökat i de 14 undersökta EU-länderna från 39 procent 2016 till 45 procent 2022. Det visar en ny studie från EU-byrån för grundläggande rättigheter, FRA. I Sverige har dock andelen som uppger att de utsatts för rasism halverats från 51 procent 2016 till 25 procent 2022 av de tillfrågade. Av de undersökta länderna uppgavs rasismen vara störst och ökande i Tyskland, Österrike och Finland.
EU-kommissionen om klimatmålen: Utsläppen måste minska snabbare
EU-länderna är på rätt väg mot klimatmålen men minskningen måste tredubblas för att klara 2030-målet. Utsläpp från byggnader, transport och jordbruk pekas ut som problemområden. Samtidigt lägger kommissionen fram en plan för att påskynda utbyggnaden av vindkraft.