En stor majoritet av EU-parlamentet ställde sig på torsdagen bakom kravet på att Ungern inte ska få inneha ordförandeskapet i ministerrådet hösten 2024, samt att EU-pengar till Ungern ska vara fortsatt frysta. Detta med hänvisning bland annat till att Ungern inte följer EU:s lagar och inte lever upp till de värden som EU anger i sitt fördrag. De svenska ledamöterna ställde sig alla bakom resolutionen om Ungern förutom Sverigedemokraterna och vilden Lundgren som röstade emot den. Även alla i Sverigedemokraternas partigrupp – nationalkonservativa ECR, samt ytterhögergruppen ID – röstade emot resolutionen om Ungern. Den antogs med röstsiffrorna 442 för, 144 mot och 33 nedlagda röster.

En ny polsk lag som president Andrzej Duda sagt att han ska skriva under väcker protester inom EU. Lagen skulle skapa en ny kommission som ska ha till uppgift att förbjuda personer från att kunna bli valda till politiska poster och kan därmed användas för att blockera oppositionskandidater från att ställa upp i årets polska parlamentsval, rapporterar Politico. Officiellt skulle syftet vara att förbjuda personer som har kopplingar till Ryssland från att påverka polsk politik. EU-kommissionens vicepresident för värderingar Věra Jourová sade vid en presskonferens att EU kommer att agera om det behövs. Konservativa partigruppen EPP kommer också att begära en diskussion i Europaparlamentet i frågan. Även USA har uttryckt oro för missbruk av den nya lagen, rapporterar Bloomberg.

Nya EU-regler ska minska löneskillnaderna mellan könen. Nu har regeringen beslutat att tillsätta en särskild utredare för att se hur direktivet kan genomföras i Sverige, meddelar Arbetsmarknadsdepartementet enligt TT/Aftonbladet. Tanken med direktivet, som under våren passerat först EU-parlamentet och sedan ministerrådet, är att EU-länderna ska öka insynen i lönesättningen. Utredaren ska bedöma svensk lagstiftnings förenlighet med direktivet. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2024.

På hösten nästa år är det meningen att den ungerska regeringen ska ta över ministerrådets ordförandeskap, en uppgift som Sverige just nu innehar. Men inför Europaparlamentets möte i nästa vecka ifrågasätter företrädare för en majoritet av partigrupperna, från vänstergruppen till konservativa och kristdemokratiska EPP, hur Ungern på ett trovärdigt sätt kan leda rådet med tanke på landets bristande efterlevnad av EU-lagstiftning och unionens värderingar. I ett förslag till uttalande som ska behandlas på onsdagen uppmanar man  rådet att “hitta en lämplig lösning så snart som möjligt” annars kan parlamentet “vidta lämpliga åtgärder”.

I dag för fem år sedan, 2018, började EU:s då mycket omtalade och fruktade dataskyddsförordning kallad GDPR att gälla. Omtalad för att den skulle ge vanliga människor möjlighet att skydda sin persondata och fruktad för att få visste hur regelverket skulle tolkas. 

För de flesta har det betytt idel kryssrutor att fylla i men inte mycket mer. För vissa företag som Facebook-ägarna Meta har upprepade GDPR-brott betytt höga böter senast i förra veckan. 

Men bilden är splittrad. Organisationen Sveriges Konsumenter är kritisk till vad de beskriver som en viktig reform som tappat tempo. Inte minst när det gäller långa handläggningstider för de som anmäler misstänkta brott mot GDPR. Som exempel nämns att en anmälan mot Googles platstjänster 2018 ännu inte har avgjorts. 

I Ryssland har en "domstol" förlängt häktningen av den amerikanske journalisten Evan Gershkovich med tre månader, rapporterar ryska statliga medier, uppger Ekot. Gershkovich, som arbetar för tidningen The Wall Street Journal, greps i slutet av mars i ryska Jekaterinburg och anklagas för spioneri. Vid en fällande "dom" riskerar han 20 års fängelse. USA:s regering menar att journalisten är fängslad på felaktiga grunder.