Senast uppdaterad: 2 december 2022
Mest lästa artiklar i ämnet
Artiklar i ämnet
Svensk skattenivå närmar sig EU-snittet
Sverige har det lägsta skattetrycket av de nordiska EU-länderna och närmar sig snittet för unionen.
Minimal tillväxt i EU – noll i Sverige
Den samlade ekonomin i EU-länderna växte under årets tredje kvartal med 0,1 procent, visar preliminära uppgifter från Eurostat. Även årets föregående kvartal har präglats av en mycket svag ekonomisk tillväxt i EU. Sveriges ekonomi hade under tredje kvartalet nolltillväxt.
Allt sämre fart inom tysk ekonomi
Tysk ekonomi pressas allt mer. Under tredje kvartalet föll BNP-tillväxten med 0,1 procent jämför med en reviderad uppgång på 0,1 procent föregående kvartal, skriver TT/SvD. Nedgången var visserligen väntad. Ekonomer hade enligt Bloomberg förutspått en nedgång på 0,2 procent, men denna nedgång ses som ett tecken på att Europas största ekonomi nu riskerar att gå in i en recession.
Inflationen fortsätter minska i euroländerna
Inflationen i de 20 euroländerna sjönk i oktober till 2,9 procent, enligt preliminära siffror från Eurostat på tisdagen. Det är den lägsta nivån sedan juli 2021.
Inflationen i kategorin ”livsmedel, alkohol och tobak” var 7,5 procent. För energi var priserna tvärtom 11,1 procent lägre än för ett år sedan. I två euroländer rådde deflation, att priserna minskar: Belgien och Nederländerna. Högst inflation hade Slovakien på 7,8 procent.
EU och Indien – en win-win relation
EU och Indien har allt att vinna på en närmare ekonomisk relation. Samma geopolitik som driver isär Kina från västvärlden gör att Indien och EU närmar sig varandra. Kanske kan det därför hända saker med de tröga förhandlingarna om ett frihandelsavtal. Det skriver gästkrönikör Henrik Isakson, policyansvarig för handelspolitik på Svenskt Näringsliv.
Fårost och socker fick handelsförhandlingar att stranda
För andra gången på tre månader lämnade Australien, på söndagen, handelsförhandlingarna med EU denna gång på grund av oenighet kring vissa jordbruksprodukter. Australien ville ha större möjlighet att sälja sitt nötkött, fårkött och socker i EU. Möjligheten till ett snabbt avslut på förhandlingarna om ett nytt handelsavtal , som pågått under fem år, anses nu som små, rapporterar Bloomberg.
EU: Extra krav från USA hindrade avtal om kritiska mineraler
USA och EU kunde inte nå en överenskommelse nyligen om kritiska mineraler eftersom USA hade extra krav utöver de i ett avtal som Japan och USA undertecknade tidigare i år, enligt EU-kommissionens vice ordförande Valdis Dombrovskis på lördagen, rapporterar Bloomberg. Härförleden tackade EU nej till en tullunion med USA kring stål och aluminium då upplägget, enligt EU, kunde strida mot WTO-regler.
EU-ledare vill se ytterligare bistånd till Gaza
Israels rätt att försvara sig, fördömande av Hamas, humanitär hjälp till befolkningen i Gaza och en internationell fredskonferens, det enades EU-ländernas högsta politiska ledare på torsdagens EU-toppmöte. Samtidigt fick Ungerns premiärminister Viktor Orbán stöd av sin nye slovakiske kollega Robert Fico i sitt motstånd mot att hjälpa Ukraina mot den ryska ockupationsmakten.
Ingen ny räntehöjning från ECB
Europeiska Centralbanken beslutade på torsdagen att hålla sina styrräntor oförändrade. Enligt banken kan dagens räntenivå om den “upprätthålls under tillräckligt lång tid”, bidra till att pressa ner prisökningarna till målet om två procents inflation.
Två heta potatisar på EU-toppmöte
På torsdag eftermiddag inleds EU:s formella hösttoppmöte i Bryssel. Två frågor väntas stå i centrum: EU:s position i det pågående kriget mellan Israel och Hamas. Diskussionen väntas bland annat handla om huruvida man ska uppmana till en humanitär paus för att kunna skicka in bistånd i Gaza.
Den andra frågan är kommissionens förslag på att skjuta till runt 100 miljarder euro till unionens flerårsbudget som sträcker sig till 2027. Hälften av pengarna är öronmärkta för Ukraina och där är medlemsländerna i stort överens om att mer pengar behövs. Resterande pengar är till för att täcka ökade utgifter på områden som migration och stigande räntekostnader. Där råder större oenighet och länder som Sverige, Tyskland och Nederländerna vill att de pengarna istället ska tas från andra poster i den nuvarande flerårsbudgeten.