Senast uppdaterad: 2 december 2022
Mest lästa artiklar i ämnet
Artiklar i ämnet
Tre frågor skaver mellan Tyskland och Frankrike
Enligt tidningen Politico är det i synnerhet tre konkurrensfrågor som EU:s två största länder Tyskland och Frankrike är oense om. För det första på vilket sätt den franska regeringen fortsatt ska få reglera energipriserna vilket riskerar och ge fransk industri konkurrensfördelar framför tysk industri. Huruvida nya vapensystem ska inhandlas utanför, som Tyskland vill, eller inom EU, som Frankrike förespråkar, och om tysk-fransk vapenindustri framgångsrikt, vilket Tyskland i frågasätter, kan utveckla gemensamma vapenprojekt. För det tredje om att ligga lågt eller högt med en EU-utredning av misstänkt statsstöd av kinesiska elfordon som EU-kommissionen just inlett eftersom eventuella tuffa tag mot Kina i form av särskilda tullar kan slå tillbaka mot tysk bilindustri i större utsträckning än mot fransk bilindustri.
Uppgift: Gemensam EU-USA-tull mot billigt kinesiskt stål och aluminium
Under Donald Trump införde USA 2018 skyddstullar på import av stål och aluminium. Syftet var att skydda den amerikanska marknaden mot subventionerat kinesiskt stål och aluminium, men även export av de varorna från EU-länderna drabbades av de amerikanska tullarna. Nu håller förhandlare från EU och USA på att ta fram en överenskommelse där även EU inför samma skyddstullar, rapporterar Politico. Även andra länder ska inbjudas till tullklubben.
Portugal upphör att vara skatteparadis
Efter nyår är det slut med samtliga skatteförmåner för utländska medborgare som väljer att bosätta sig i Portugal, uppger GP.
EU-prognos: Ukraina kan få 186 miljarder euro som medlem i EU
Om Ukraina blir medlem i EU kan landet få rätt att ta del av 186 miljarder euro under en sjuårig budgetperiod, uppger Financial Times i dag onsdag och hänvisar till en EU-intern prognos. Modelleringen är den första som rör de nio länder som aspirerar på att gå med i EU.
Utöver Ukraina handlar det om Moldavien, Georgien och sex länder på västra Balkan. Den sammanlagda summan som skulle utgå till de nya medlemmarna under budgetperioden beräknas uppgå till nära 257 miljarder euro.
Bostadspriserna föll mest i Tyskland – Sverige trea
Under andra kvartalet 2023 föll priserna på köpt boende med nästan 10 procent i Tyskland jämfört med ett år tidigare, meddelade Eurostat på tisdagen. Det var det högsta prisfallet som registrerades i EU-länderna. Danmark och Sverige intog andra- och tredjeplatsen med prisfall på 7,6 procent respektive 6,8 procent. Sammantaget ökade priserna på hus och lägenheter i 17 EU-länder och minskade i nio stater.
EU-länderna skyddar sig mot ekonomisk utpressning
En ny EU-förordning som Europaparlamentet antog på tisdagen, med röstsiffrorna 578 för och 24 emot samt 19 nedlagda, ger EU och dess medlemsländer bättre möjligheter till motåtgärder om man utsätts för ekonomiskt tvång från andra länder som bland andra Kina mot Litauen och USA under Trumpadministrationen. Förordningen reglerar möjliga motåtgärder som handelsrestriktioner på varor och tjänster och begränsning för tredje land att verka på EU:s inre marknad.
– Detta instrument möjliggör en snabb reaktion mot tvångsåtgärder och påtryckningar från andra länder. Vi har infört tydliga tidsfrister och tydliga definitioner för att säga vad en tvångsåtgärd är och hur vi ska reagera på den, säger den tyske socialdemokraten och ordföranden för handelsutskottet, Bernd Lange, i ett uttalande.
Bara miljöpartister vill se extra höjd EU-budget
Endast 3 av 21 svenska ledamöter, samtliga miljöpartister, i Europaparlamentet gav på tisdagen sitt stöd till parlamentsförslaget att höja tilläggsbudgeten för EU för åren 2024-2027 med ytterligare 10 miljarder euro till närmare 76 miljarder euro. Enligt parlamentet bör medlemsländerna säga ja till den extra höjningen för att stärka områden som migration, externa utmaningar, EU:s strategiska självständighet och för att förbättra EU:s krishanteringsförmåga. Budgetuttalandet antogs med 393 ja-röster mot 136 nej och 92 nedlagda röster. SD, M och KD röstade nej medan S, L, C och V lade ner sina röster.
Spansk inflation ökar – fast mindre än befarat
Inflationen i Spanien, det vill säga prisökningarna i årstakt, lyfte till 3,2 procent i september enligt beräkningarna, upp från 2,4 procent i augusti. Ökningen var dock något mindre än befarat. Analytiker hade i snitt räknat med en septemberinflation i Spanien på 3,3 procent enligt det EU-harominserade måttet , uppger TT/GP.
Lägre inflation än väntat i Tyskland
Nu dämpas inflationen i Tyskland. I september uppgick inflationen till 4,5 procent, skriver TT/SvD. I augusti låg inflationstakten, prisförändringarna på årsbasis, på 6,1 procent. Dagens siffra var något lägre än väntat, analytiker hade enligt Bloomberg i genomsnitt förutspått 4,6 procent.
Inflationen föll i eurozonen – mycket små prisökningar i Belgien
Den genomsnittliga inflationen bland de 20 euroländerna föll i september till 4,3 procent från 5,2 procent i augusti, det visar en preliminär sammanställning från Eurostat. Variationerna är dock stora mellan länderna. Lägst var prisökningarna i Belgien med 0,7 procent medan Slovakien toppade med 8,9 procent.