I år väntas Greklands statsskuld landa på 153 procent av landets bruttonationalprodukten BNP, ner från 207 procent för fyra år sedan, rapporterar Bloomberg. Till tidningen säger finansminister Kostis Hatzidakis att statens upplåning kommer att krympa till "nära 130%" av BNP i slutet av 2028, stärkt av en ekonomi som har överträffat sina jämförbara konkurrenter. 

Enligt EU:s regler ska medlemsländernas statsskulder inte överstiga 60 procent, något bara en minoritet, däribland Sverige följer, se listan.

Sedan 2020 har Sveriges statsskuld minskat från 40,2 procent av BNP till 31,2 procent av BNP – den femte minsta statsskulden i EU, meddelade Eurostat på måndagen. Det motsvarar en minskning på 22 procent vilket är mer än dubbelt så stor skuldminskning som EU-snittet på 9 procent. Den genomsnittliga statsskulden bland EU-länderna 2023 var 82 procent av BNP. 

Det statliga budgetunderskottet i Sverige minskade från -2,8 procent BNP 2020 till -0,6 BNP 2023. Det kan jämföras med EU-snittet -6,7 procent BNP 2020 minskade till -3,5 procent BNP 2023. 

På onsdagen blev EU-länderna överens om hur de vill förändra EU:s regler för hur snabbt ett land måste komma i ekonomisk balans om budgetunderskotten eller statsskulderna blivit för höga. I korthet går det ut på att länder ges längre tid och en ökad flexibilitet när det gäller att sänka statsskulden över 60 procent BNP och budgetunderskott över 3 procent. Närmast väntas förhandlingar med Europaparlamentet om det slutliga regelverket. 

– Reglerna är mer realistiska. De svarar på den post-pandemiska verkligheten och de inkluderar också lärdomarna från den stora finanskrisen, sade Nadia Calviño, Spaniens finansminister, som innehar det roterande EU-ordförandeskapet, till efter det mötet, rapporterar Politico. 

Så höga är ländernas budgetunderskott och statsskulder. 

EU-ländernas finansministrar träffas i dag torsdag i Bryssel för förhandlingar om bland annat hur en uppdatering av unionens regler för medlemsländernas statsfinanser ska se ut. Sverige tillhör en grupper länder som vill ha striktare regler, färre undantag och straff för dem som inte följer regelverket.

– Vi har väl lärt oss av erfarenheter att mjukare regler betyder att vissa länder drar på sig enormt stora skulder och det påverkar inte bara deras land utan hela unionen. Det är fortfarande inte tillräckligt tydligt att varje land måste efterleva det som vi kommer överens om, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) på väg in på mötet.

Om reglerna inte blir tillräckligt tydliga varnar hon för att det finns risk för "High Chaparral" med syftning på en tidigare populär amerikansk vildavästernserie. Hon menar dessutom att länderna i dag står längre ifrån varandra än i våras.

– Jag hade önskat att vi hade kommit längre till i dag, sade Elisabeth Svantesson. 

Se Europaportalens grafik över EU-ländernas statsskulder och budgetunderskott.

Tysklands socialdemokrater föreslog på måndagen att man efter valet 2025 ska luckra upp landets upplåningsrestriktioner för att möjliggöra en massiv ökning av offentliga investeringar, rapporterar Bloomberg. Syftet är att tillsammans med privata investerare uppgradera landets nedslitna infrastruktur och stödja energiomställningen, med målet att skapa en miljon nya jobb i slutet av decenniet.

Även i Sverige hörs likande tongångar fast från landets företagsledare.  Kraven på en mer offensiv ekonomisk politik växer inom näringslivet och nu uppmanas regeringen att låna pengar för att få fart på viktiga investeringar, rapporterar Dagens Industri.

Vid årsskiftet ska EU återgå till striktare budget- och statsskuldsregler än de som tillfälligt råder sedan pandemin 2020. I samband med det har EU-kommissionen föreslagit nyare och enklare regler. Förslaget ändrar inte de grundlagsfästa gränserna för hur stor statsskulden får vara, högst 60 procent av BNP, och budgetunderskottet, högst 3 procent av BNP, i medlemsländerna, men det anger nya metoder för att minska skulderna. Alla medlemsländer är dock inte nöjda och Tyskland och Frankrike uppges jobba på en kompromiss när det gäller metodvalen, rapporterar Bloomberg. EU:s budget- och statsskuldsregler tillkom 1999 men har inte tagits på allvar av medlemsländerna, exempelvis har bara 10 av 27 länder konsekvent följt regeln om max statsskuld och fem länder med Belgien och Grekland i spetsen har aldrig hörsammat den, se listor och grafik.