Tema »EU-kommissionen

EU-frågor är ofta långdragna och komplicerade. Under Tema samlar vi bakgrundsinformation och de senaste artiklarna från Europaportalen och andra webbplatser.

EU-kommissionen i siffror

27 kommissionärer

33 000 tjänstemän

36 olika avdelningar

 

EU-kommissionen är EU:s verkställande organ, och brukar jämföras med ett lands regering. Den främsta uppgiften för kommissionen är att bevaka EU:s gemensamma intressen och att se till att direktiv och regler följs. Det är den enda av EU:s institutioner som har rätt att föreslå nya lagar och bestämmelser, och ser också till att ändringar av befintliga genomförs.

Kommissionens huvudsakliga uppgifter:

  • Att förvalta och genomföra EU:s politik och budget.
  • Att verkställa och övervaka den gemensamma lagstiftningen.
  • Att tillsammans med EU-domstolen se till att EU-lagarna efterlevs.
  • Att företräda EU i internationella sammanhang.

Kommissionärerna företräder EU
Kommissionen består av en kommissionär från varje medlemsland. Dessa personer arbetar för kommissionen och EU som helhet, och företräder alltså inte sina respektive länders intressen. Den svenska ledamoten i kommissionen är Cecilia Malmström med ansvar för så kallade inrikes frågor.

Hennes ansvarsområde innefattar bland annat brottsbekämpning, asyl- och migrationsfrågor, gränsbevakning och polissamarbete. Hon vill arbeta för ett gemensamt asylsystem i unionen. Inom ramen för detta vill hon stärka Frontex, EU:s gränskontrollbyrå. Två andra prioriterade frågor för Malmström är bekämpning av terrorism och organiserad brottslighet.

Generaldirektorat
Kommissionens tjänstemän finns på olika avdelningar som kallas generaldirektorat. Generaldirektoraten utformar nya förslag till EU-lagstiftningen, men förslagen blir inte officiella förrän de antagits av kommissionärerna. Kommissionen ansvarar för att ta fram nya lagförslag och lägga fram dem för Europaparlamentet och rådet. Det kallas initiativrätt.

Innan kommissionen lägger fram ett förslag har de mycket kontakt med Europaparlamentet, olika intressegrupper, medlemsländernas regeringar och rådgivare.

Så tillsätts en ny kommission
Vart femte år tillsätts en ny kommission av Europaparlamentet. Den nuvarande kommissionen där José Manuel Barroso är ordförande kommer att sitta kvar fram till den 31 oktober 2014.

När en ny kommission ska väljas föreslår medlemsländerna sina egna kandidater. När parlamentet godkänt kommissionens ordförande tar han eller hon, tillsammans med EU-ländernas regeringar, fram förslag på de övriga kommissionärerna. Dessa måste godkännas av Europaparlamentet. Europaparlamentet kan också avsätta EU-kommissionen.

Kommissionen har sitt säte i Bryssel, men den har också verksamhet i Luxemburg, och även representationskontor i alla medlemsländer, samt i många länder utanför EU.

Kommissionen har sammanträde en gång i veckan, vanligtvis onsdagar. Dessa möten är inte offentliga, men allmänheten har tillgång till kommissionens handlingar som inte är sekretessbelagda. Alla beslut fattas gemensamt av de 27 kommissionärerna.

Kommissionen tar många beslut
Kommissionen fungerar som en myndighet som tar flera tusen beslut varje år. Dessa olika bestämmelser kan delas upp i tre kategorier: Förordningar, direktiv och beslut. Förordningarna innefattar de kraftfullaste besluten som fungerar som bindande lagstiftning direkt när de antas. Direktiven innebär ofta att medlemsländerna får anpassa sin lagstiftning under en tid innan de verkligen träder i kraft. Förordningarna och direktiven är de verkliga EU-lagarna. Beslut innefattar främst särskilda bestämmelser i specifika ärenden.

Nu för tiden antas fler direktiv och förordningar av kommissionen än av ministerrådet och främst gäller det konkurrensfrågor.

Kritik mot kommissionen
Ur en demokratisk synvinkel har kommissionen fått utstå en del kritik. I viss mån fungerar den som en regering, men den är inte utsedd i val och den har ingen direkt folklig förankring. Dessutom är en allmän uppfattning att kommissionen med generaldirektoraten består av anonyma tjänstemän i Bryssel.

 

Senaste artiklarna om EU-kommissionen

EU ger lån till Irland och Rumänien

EU-kommissionen har tagit upp lån för att kunna hjälpa Irland och Rumänien med deras skulder. Irland får låna 3,4 miljarder euro och Rumänien får 1,2 miljard euro.

Japan ber EU om hjälp

Japan ber nu EU om hjälp efter fredagens jordbävning. Tjugo medlemsländer har redan erbjudit att skicka personal och utrustning. EU ordförande Herman von Rompuy meddelade idag att hjälp kommer att komma.

EU vill testa kärnkraftverk i år

Reaktion på Japanolyckan. EU planerar att genomföra tester av hur europeiska kärnkraftverk fungerar och vilka risker som naturkatastrofer skulle innebära för dem.
<default>
Bild: CIGEM

EU-projekt i Mali gav få jobb

Europaportalen granskar » ”Efterfrågan saknas”. Trots en budget på drygt 100 miljoner kronor har efter två år bara ett fåtal tillfälliga jobb i EU förmedlats.

Skydd för kvinnor bör prioriteras

Europarlamentets jämställdhetsutskott antog i dag enhälligt betänkande om hur våld mot kvinnor ska förhindras. En viktig fråga i utskottet är att kvinnovåld ges ett särskilt direktiv och inte läggs in i det kommande brottsofferdirektivet.

Hässleholm laddar för nytt Europaforum

Med start första april kommer Europaforum Hässleholm att hållas i fyra dagar med inriktning på bland annat socialt entreprenörskap. Europaminister Birgitta Ohlsson (FP) inviger forumet.

Tusentals med asylskäl fast i Libyen

Fråga för EU-toppmöte. Många flyktingar med giltiga asylskäl har svårt att lämna Libyen. Migrationsminister Tobias Billström (M) säger att EU inte har kompetens att evakuera dem.

Kommissionär vill förbättra villkoren för EU:s nödlån

Olli Rehn, EU:s ekonomikommissionär, har tagit upp frågan om att förlänga återbetalningstiden för Irlands och Greklands nödlån från EU och IMF. >>>

Första Europadagen för lika lön imorgon

Kvinnor i Europa tjänar under sin livstid i genomsnitt 17,5 procent mindre än män. Den orättvisan vill EU-kommissionen sätta fokus på genom en särskild dag för lika lön. >>>

Facket: Stoppa EU-påverkan på lönebildningen

LO, TCO och SACO kräver idag i en debattartikel att regeringen tar avstånd från ett förslag från EU-kommissionen som ger EU inflytande över löneutvecklingen i Sverige. >>>

EU kan kräva större öppenhet av företag

Ett förslag till en EU-lag som kräver mer omfattande redovisning av pengaflöden mellan företag och regeringar väntas komma i höst. >>>

Tungviktare sågar tysk-fransk EU-pakt

Fransk-tyska utspel är dömda att misslyckas, det är EU-kommissionen som måste leda vägen mot en mer sammanhållen europeisk ekonomisk politik, skriver de tre EU-tungviktarna Jacques Delors, Romani Prodi och Guy Verhofstadt. >>>

Barroso till unga araber: ”Vi står vid er sida!”

I ett tal för pressen idag sade kommissionens ordförande José Manuel Barroso att det är dags för Khadaffi att gå, och kallade situationen i Libyen för ”skandalös”. >>>

Europeiska företag får ett år på sig att ta in fler kvinnor

30 procent kvinnor i bolagsstyrelser 2015, och 40 procent 2020. Det är målet för EU-kommissionen som uppmanar företag att skriftligt förbinda sig att öka jämställdheten. >>>

EU-parlamentariker trycker på för hårdare energibesparingsmål

EU-parlamentariker tar upp kampen för ett bindande mål på 20 procent minskad energiförbrukning till 2020. Men idag är målet långt ifrån att uppnås. >>>
<default>
Bild: Christian Wohlert (arkiv)

Sverige i centrum för hård flyktingdebatt

Även EU-kommissionen kritiseras. Sveriges ”bristande solidaritet” när det gäller att ta emot flyktingar som kommer över Medelhavet kallas i EU-parlamentet för skamligt.

Euroländer tvekar om att omförhandla Irlands nödlån

Flera euroländer är skeptiska till att ge Irland mer fördelaktiga villkor på sitt nödlån, men kommissionen betonar vikten av en ”hållbar skuldnivå” för medlemsländerna. >>>

EU-kommissionär Füle: ”Europa var inte tillräckligt högljutt”

I ett tal igår uppmanade kommissionär Štefan Füle EU att vara ”ödmjuka inför det förflutna” och skuldbelade Europa för att inte ha varit tillräckligt högljudda i att försvara mänskliga rättigheter i Nordafrika. >>>

EU-kommissionen: Inga lägre språkkrav för britter

Nu dementerar EU-kommissionen uppgifter om att man skulle vara beredd att sänka kraven på språkkunskaper för britter, för att öka deras knappa representation bland EU-anställda. >>>

Offentlig service på nätet ökar i EU

Nya siffror visar att 82 procent av offentliga tjänster som till exempel bilregistrering och polisanmälningar kunde utföras på nätet i EU-länderna 2010. >>>
 
 

Logga in

Nyheter i andra medier

Fler nyhetslänkar

Twitter

Debatt i andra medier

Fler debattlänkar

Hetaste artiklar

Fler heta artiklar

Mest kommenterade

Fler artiklar
Close