Open AI:s vd Sam Altman säger att företaget kan komma att lämna den europeiska marknaden om det blir för svårt att anpassa sig till den kommande lagstiftningen kring artificiell intelligens. Det rapporterar Reuters/Omni. EU jobbar på nya bestämmelser som bland annat involverar att företagen bakom AI-verktygen måste redovisa allt material som använts för att träna och utveckla verktygen. Altman säger att Open AI, som ligger bakom ChatGPT, ska göra sitt bästa för att rätta sig efter lagarna, men anser att det nuvarande förslaget skulle innebära en för hård reglering.

Under helgens toppmöte har G7-ledarna enats om att inrätta en "Hiroshima-process" för att reglera artificiell intelligens, rapporterar Göteborgs-Posten/Reuters. Gruppen uttrycker i ett gemensamt uttalande sin oro över teknikens framsteg. Regeringarna har beslutat att hålla vidare diskussioner på hög nivå och planerar att presentera resultaten vid årets slut. Åsikterna om hur åtgärderna ska se ut skiljer åt bland länderna. Japan lutar åt att övervaka AI genom mjukare riktlinjer, medan EU förespråkar striktare lagar.

Under de senaste två åren har svenska organisationer fått 24 miljoner euro, drygt 270 miljoner kronor från EU för digital omvandling. Men universitet och forskningsinstitut tar emot merparten – svenska företag står för bara sex procent av det, rapporterar Computer Sweden.

EU:s näringsministrar har enats om nya regler som ska göra det lika lätt att ångra köp online som att göra själv köpet, rapporterar Ekot. Tanken är att det ska finnas en tydlig ångerknapp och att det, inom 14 dagar, ska räcka med två knapptryck för att häva köpet: ett för att ångra och ett till för att bekräfta.   Men det dröjer innan detta blir verklighet – ministrarna måste först enas med Europaparlamentet som väntas slå fast sin position i april.

En bra balans mellan brottsbekämpning och integritetsskydd, tycker EU-länderna efter att ha enats om nya regler för användandet av artificiell intelligens, rapporterar GP/TT.  Nu gäller det att också komma överens med EU-parlamentet.

Sex nya europeiska center för att bekämpa desinformation i medlemsländerna drar i mitten av nästa år i gång sin verksamhet, meddelade EU-kommissionen på torsdagen. Med åtta liknande center redan på plats sedan 2021 kommer alla 27 EU-länder nu att omfattas av anti-desinformationscenter. Deras mål är att bekämpa desinformation och att skapa ett nätverk som kan upptäcka desinformationskampanjer.

Onlineföretag har de senaste åren blivit sämre på att reagera och åtgärda hatretorik på sina plattformar. Det framgår i en utvärdering av EU:s uppförandekod för att motverka olagligt hatretorik på nätet, som EU-kommissionen publicerade på torsdagen. Antalet anmälningar som granskats av företagen inom 24 timmar har de två senaste åren minskat, från 90,4 procent år 2020 till 81 procent 2021, och 64,4 procent 2022. Företagen tar även bort material i mindre utsträckning än tidigare. Däremot har företagen blivit bättre på att ge snabb och kvalitativ feedback till användarna.

Det sociala nätverket Twitter, som på torsdagen köptes av entreprenören och multimiljardären Elon Musk, kommer att behöva respektera EU:s nya datalagar som just har antagits, varnade på fredagen EU-kommissionären för den inre marknaden Thierry Breton. Som svar på Elon Musks tweet på torsdagskvällen om att "fågeln är befriad", twittrade Breton: "I Europa kommer fågeln att flyga enligt våra EU-regler". Elon Musks övertagande av Twitter har väckt oro för att trakasserier och spridningen av desinformation ska öka då mångmiljardären har uppgett att han vill lätta upp reglerna för vad som får publiceras på plattformen.