Tyskland har för första gången deltagit i ett möte med EU:s kärnkraftsallians,|rapporterar TT/GP. Landets energiminister Katherina Reiche närvarade vid måndagens frukostmöte i Luxemburg, trots att Tyskland stängde sina sista kärnkraftverk förra året.

– Ett jättestort skifte, säger Sveriges energiminister Ebba Busch (KD) som ledde mötet.

Tyskland är ännu inte medlem i alliansen och stödjer endast ny kärnkraftsteknik som småreaktorer.

Sverige och Frankrike driver på för mer kärnkraft i EU för att minska beroendet av omvärlden för energiförsörjningen. Detta framkom i dag måndag inför EU:s energiministermöte. Kärnkraftsalliansen, som länderna ingår i, har nu fått Italien som ny fullvärdig medlem.

– Utan en säker energisektor har vi ingen industri. Utan industri har vi inget försvar. Utan försvar har vi ingen suveränitet, sade Sveriges energiminister Ebba Busch (KD).

Frankrikes energiminister Marc Ferracci betonade att ett "paradigmskifte" kring kärnkraft pågår i Europa, där EU-kommissionen nu erkänner kärnkraftens roll för att stabilisera elsystemet.

EU-kommissionen bedömer att genomförandet av medlemsstaternas kärnkraftsplaner kommer att kräva investeringar på omkring 241 miljarder euro fram till 2050. Pengarna behövs för att förlänga livslängden på befintliga reaktorer och bygga nya.

Kommissionen uppskattar att över 90 procent av elen i EU 2040 kommer att produceras från koldioxidsnåla källor, främst förnybara energikällor kompletterade med kärnenergi. Den installerade kärnkraftskapaciteten beräknas öka från 98 GWe 2025 till cirka 109 GWe 2050.

Slutversionen av programmet ska diskuteras vid energirådets möte den 16 juni i Luxemburg.

Sveriges näringsminister Ebba Busch (KD) välkomnar Tysklands ändrade hållning till kärnkraft. Tyskland förespråkar nu teknikneutralitet i energifrågor, vilket kan påverka hur EU-medel fördelas.

– Det är en gamechanger att de nu pekar på teknikneutralitet. Det kan bana väg för stora skiften i EU, sade Busch inför ett möte med sina EU-kollegor i Bryssel på torsdagen.

Hon beklagar dock att Tyskland inte planerar att återöppna sina nedstängda kärnkraftverk. Busch påpekade att 16 av EU:s 27 medlemsländer nu ingår i kärnkraftsalliansen och att EU-finansiering bör kunna gå till kärnkraft.

Tyskland har övergivit sitt långvariga motstånd mot kärnkraft, rapporterar Financial Times. Berlin har signalerat till Paris att man inte längre kommer blockera franska ansträngningar att jämställa kärnkraft med förnybar energi i EU-lagstiftningen.

– Detta kommer att vara en genomgripande politisk förändring, sade en tysk tjänsteman till tidningen.

Förändringen kommer efter att konservative Friedrich Merz tillträdde som förbundskansler i februari. Beslutet löser en stor tvist mellan länderna som försenat viktiga EU-beslut om energipolitik.

Danmarks regering ska under ett år analysera möjligheten att häva landets 40-åriga förbud mot kärnkraft, rapporterar Financial Times. Klimat- och energiminister Lars Aagaard meddelade beslutet i en intervju med tidningen Politiken.

– Vi observerar att det pågår en utveckling med nya kärnkraftsteknologier: små modulära reaktorer, sade Aagaard.

EU-domstolens generaladvokat Laila Medina föreslog i ett utlåtande på torsdagen att domstolen upphäver ett tidigare beslut som godkände Ungerns statliga stöd till kärnkraftsverket Paks II. Österrike överklagade kommissionens beslut från 2017 som tillät Ungern att finansiera två nya reaktorer.

Generaladvokaten anser att kommissionen borde ha granskat om EU:s upphandlingsregler följdes när Ungern direkttilldelade byggkontraktet till ett ryskt statligt företag utan anbudsförfarande.

Bakgrunden är att Ungern 2017 fick kommissionens godkännande att finansiera två nya reaktorer som skulle ersätta fyra befintliga. Byggandet anförtroddes direkt till det ryska företaget enligt ett avtal mellan länderna. Ryssland lovade även ett lån på tio miljarder euro för projektet. Domstolens slutliga dom väntas senare och följer ofta, men inte alltid, generaladvokatens förslag.