Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till Artiklar i ämnet
Fördjupning:

Europeiska försvarsfrågor

Senast uppdaterad: 16 september 2024

Se även det nya temat: Konflikt och säkerhet i Europa

FRÅGOR OCH SVAR

  1. Vad säger EU:s regler om säkerhets- och försvarssamarbete?

I EU-fördraget finns två artiklar om begäran om hjälp från andra medlemsländer vid attacker eller andra katastrofer. I den ena, artikel 42.7 i EU-fördraget, står att “Om en medlemsstat skulle utsättas för ett väpnat angrepp på sitt territorium, är de övriga medlemsstaterna skyldiga att ge den medlemsstaten stöd och bistånd med alla till buds stående medel” Här ska man dock ta hänsyn till FN-regler och huruvida länderna är Natomedlemmar eller ej. Den franske presidenten François Hollande utlöste artikel 42.7 i samband med terroristattackerna i Paris 2015. Sverige sålde då en speciell ammunition till Frankrike.

I den andra, artikel 222 i EU-fördraget, står att “unionen och dess medlemsstater ska handla gemensamt i en anda av solidaritet om en medlemsstat utsätts för en terroristattack eller drabbas av en naturkatastrof eller en katastrof som orsakas av människor.” För att göra detta ska “alla instrument som står till dess förfogande, även de militära resurser” mobiliseras. Klausulen har hittills inte åberopats.

 

2. Vad är EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik?

EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik. GSFP, slår fast EU:s politiska och militära strukturer och militära och civila insatser utanför unionen. Ramarna sätts av Lissabonfördraget och innehållet i den Globala strategin. Beslut om frågor inom GSFP fattas med enhällighet av medlemsländerna, det vill säga att varje land har vetorätt. De förslag som medlemsländerna har att ta ställning till kommer vanligtvis från EU:s utrikeschef, för närvarande den italienska socialdemokraten Federica Mogherini.

 

3. Vad är Europeiska försvarsbyrån?

Europeiska försvarsbyrån, EDA, inrättades 2004 och har till uppgift att stödja medlemsländerna och förbättra EU:s försvarskapacitet på krishanteringsområdet och främja den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken. 

 

4. Vad är EU:s militära kommitté?

Europeiska unionens militära kommitté, EUMC, är det högsta militära organet inom rådet som leder all militär verksamhet inom EU. Kommittén består av EU-ländernas överbefälhavare och planerar och genomför militära uppdrag och insatser inom EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik, GSFP. EUMC bidrar med militär sakkunskap till Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) som samlar EU-ländernas speciella Kusp-ambassadörer och EU:s utrikeschef.

 

5. Vad är EU:s militära stab?

Europeiska unionens militära stab, EUMS, ingår i EU:s utrikestjänst och bistår EU:s utrikeschef med militär kompetens.

 

6. Hur styrs EU:s militära missioner?

Här finns tre politiska nivåer och två tjänstemannanivåer som möts i Bryssel. Europeiska rådet, där stats- och regeringscheferna möts, ska enligt Lissabonfördraget regelbundet utvärdera de hot som unionen utsätts för. Det gör också utrikesministrarna och försvarsministrarna som tar in en bredare omvärldsanalys. Ministrarnas slutsatser och beslut administreras av de så kallade Kusp-ambassadörerna där varje land har en representant. Till sin hjälp av Kusp-ambassadörerna militära tjänstemän i form av ländernas militära överbefälhavare som leder EU:s militära kommitté, EUMC, och dess sekretariat kallat EU:s militär stab, EUMS. De militära tjänstepersonerna i Bryssel kommer från samtliga EU-länder.

 

7. Hur styrs EU:s civila missioner?

Här finns två politiska nivåer och en tjänstemannanivå som möts i Bryssel.

Den översta politiska nivån består av utrikesministrarna, försvarsministrarna och justitieministrarna beroende på frågans art. Ministrarnas slutsatser och beslut administreras av Kusp-ambassadörerna där varje land har en representant. Till sin hjälp har Kusp-ambassadörerna Civcom, kommittén för de civila aspekterna av krishantering. vars personal kommer från medlemsländerna.

 

8. Har EU en egen militär?

Nej, EU har ingen egen militär. Det är helt och hållet medlemsländernas ansvar. Men beteckningen Eurofor används för tillfälligt sammansatta EU-styrkor. Hittills har fem sådana insatser gjorts: Makedonien (2003), Bosnien-Hercegovina (2004), Demokratiska republiken Kongo (2006), Tchad (2008) och Centralafrikanska republiken (2014). Det finns även en motsvarighet för marina insatser: EU Navfor.

 

9. Kommer EU att skapa en egen armé?

Kanske i framtiden.  Men frågan är helt mellanstatlig och kräver i dag att alla medlemsländer är med på det vilket innebär att alla länder har vetorätt mot en eventuell EU-armé. En sådan har heller inte föreslagits i något formellt EU-dokument.

 

10. Hur ser EU-ländernas försvarsutgifter ut?

EU-ländernas försvarsbudgetar är sammantaget världens näst största försvarsbudget efter USA. Försvarsindustrin omsätter 100 miljarder euro per år och har direkt eller indirekt 1,4 miljoner anställda.

Försvarsbudgetarna i EU-länderna har dock minskat de senaste åren, medan länder som Kina, Ryssland och Saudiarabien har byggt ut sina försvarssektorer USA satsade mer än dubbelt så mycket som EU-ländernas totala försvarsutgifter under 2015.

 

11. Vilka EU-länder har en stark försvarsindustri?

Sverige tillsammans med Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Italien, Polen, Spanien, Österrike och Tjeckien har den största delen av både stora försvarsindustrier och små och medelstora företag som tillverkar försvarsmateriel i EU, enligt tankesmedjan Bruegel.

 

12. Vad kan EU-länderna vinna på större försvarssamarbete?

Jämfört med USA har EU-länderna mycket högre utgifter för att ta fram samma typer av förmågor. Det beror på att USA har stordriftsfördelar jämfört med EU-länderna, dubbleringar, bristande driftskompatibilitet och tekniska brister, enligt kommissionen som räknar med att EU-länderna kan spara mellan 25 och 100 miljarder euro, motsvarande 240 och 9 500 miljarder kronor, årligen på ett sådant samarbete.

 

13. Vad är det Permanenta strukturerade försvarssamarbetet, Pesco?

Ett frivilligt försvarspolitiskt samarbete mellan EU-länder som syftar till att praktiskt förbättra de deltagande ländernas militära förmågor och öka investeringarna i försvarsmateriel. De länder som är med har uppmanats att komma in med förslag på vilka typer av samarbeten de är intresserade av. Sverige har föreslagit möjligheten för andra EU-länder till test och utvärdering av ammunition, missiler och olika flygfarkoster vid Vidsel utanför Luleå. Anläggningen är det största militära instrumenterade övnings- och provområde på land inom EU och redan i dag låter Sverige andra länders försvarsmakter träna där.

 

14. Samarbetar EU och Nato?

Ja. I juli 2016 ingick EU och Nato ett samarbetsavtal kring sju punkter.

  1. Motverkande av hybridhot
  2. Operativt samarbete
  3. IT-säkerhet
  4. Försvarskapacitet
  5. Försvarsindustri och forskning
  6. Gemensamma övningar
  7. Kapacitetsuppbyggnad

Beslut om samarbete togs på EU-toppmötet i december 2016.

 

 

Mer fakta

Debatt i andra medier

Annonser
annons
annons från EU-kommissionen
Fackliga Brysselkontoret

Mer fakta

Debatt i andra medier

Annonser
annons
annons från EU-kommissionen
Fackliga Brysselkontoret