Personer och länder
Senast uppdaterad: 18 juni 2024
Här återfinns artiklar om politiker som arbetar i eller gentemot EU, bland annat EU-kommissionärerna och svenska EU-parlamentariker.
Här återfinns artiklar om politiker som arbetar i eller gentemot EU, bland annat EU-kommissionärerna och svenska EU-parlamentariker.
Motståndet mot att införa tullar mot kinesiska elbilar som importeras till EU var långt ifrån tillräckligt starkt för att fälla förslaget.
Både Sverigedemokraternas Charlie Weimers och Miljöpartiets Alice Bah Kuhnke är kritiska mot det ungerska ordförandeskapet inför att premiärminister Viktor Orbán kommer till EU-parlamentet. Men de har olika syn på huruvida han borde få tid i talarstolen.
Tre kandidater till nästa EU-kommission, från Ungern, Nederländerna och Polen, kunde på torsdagen godkännas utan intressekonflikter. Övriga 23, däribland svenska Jessika Roswall (M), kommer att få lämna in kompletterande uppgifter till Europaparlamentets rättsliga utskott, rapporterar Politico.
Frågan om intressekonflikter är den första granskningen i EU-parlamentets process med att godkänna kandidaterna till nästa EU-kommission. Därefter vidtar publika utfrågningar för att parlamentet ska kunna avgöra huruvida kandidaterna är lämpliga för sina uppdrag. Jessika Roswall har föreslagits som ansvarig för miljöfrågor i kommissionen.
Moldavisk polis varnar för att Rysslandsvänliga grupper försöker påverka landets kommande presidentval, rapporterar Reuters. Enligt polischefen Viorel Cernăuţeanu har över 130 000 moldavier mutats för att rösta mot EU-närmande och för Rysslandsvänliga kandidater.
– Vi står inför ett utbrett fenomen av finansiering och korruption som syftar till att störa valprocessen i Moldavien, sade Cernăuţeanu. Valet den 20 oktober ses som ett test för sittande president Maia Sandus EU-vänliga politik. Samtidigt hålls en folkomröstning om Moldaviens möjlighet att gå med i EU.
Talmannen för det georgiska parlamentet har undertecknat en lag som kraftigt inskränker sexuella och könsminoriteters rättigheter, rapporterar Yle. Georgiens president Salomé Zurabisjvili har vägrat att underteckna lagen, vilket resulterade i att den fördes tillbaka till parlamentet för godkännande. Lagen liknar lagar som Ryssland har infört.
Europas ekonomi och företag halkar efter USA och Kina, enligt Nicolai Tangen som är vd för den mäktiga norska Oljefonden. Han säger i en intervju med Ekot att han är oroad över utvecklingen i Europa.
– Vi ser att det finns mer innovation, mer kreativitet, mer tillväxt och mer risktagning i amerikanska bolag, sade han.
Turkiets inflation har för första gången på över ett år sjunkit under 50 procent. Detta visar att president Recep Tayyip Erdoğans nya ekonomiska program börjar ge resultat, skriver FT. I september steg konsumentpriserna med 49 procent jämfört med samma månad förra året, vilket är den lägsta ökningen sedan juli 2023.
Turkiet har infört stränga åtgärder som höjda räntor och skatter för att få bukt med de skenande priserna. Centralbanken har höjt sin styrränta med över 40 procentenheter sedan juni förra året.
Trots framstegen anser experter att turkiska beslutsfattare har en lång väg kvar innan ekonomin är stabil. Det finns också oro för hur länge Erdoğan kommer att hålla fast vid det nya programmet, som har minskat hans popularitet.
EU-parlamentets utfrågningar av de nominerade till nästa EU-kommission kommer att hållas den 4–12 november, skriver TT/GP. Att svenska Jessika Roswall och de övriga kommissionärerna frågas ut så pass sent innebär att nästa kommission tidigast kan tillträda från den 1 december. Den exakta ordningen för utfrågningarna har ännu inte publicerats.
Fram till dess ska EU-parlamentets rättsliga utskott, med start i dag torsdag, granska alla 26 kommissionärskandidaters ekonomiska intressen för att se om det finns några möjliga intressekonflikter med deras uppdrag som kommissionär. Den 18 oktober väntas granskningarna vara klara.
Minst åtta personer har skadats efter att ett bostadshus träffats av rysk beskjutning mot staden Charkiv i Ukraina natten mot torsdag, uppger regionens guvernör Oleh Synjehubov i ett inlägg på Telegram, enligt TT/SvD.
Storbritanniens premiärminister Keir Starmer och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen träffades på onsdagen i Bryssel för att förbättra relationerna efter brexit. De har kommit överens om att hålla årliga toppmöten från och med 2025.
Starmer sade att de ska samarbeta mer kring tillväxt, klimatfrågor, energisäkerhet och olaglig invandring. Han betonade dock att Storbritannien inte kommer att återgå till fri rörlighet, tullunionen eller den inre marknaden.
von der Leyen välkomnade samarbetet: – I dessa osäkra tider måste likasinnade partners som vi samarbeta närmare, sade hon, enligt FT.
Båda sidor varnar för snabba resultat efter fyra år av spända relationer. EU vill se att Storbritannien följer handelsavtalen, särskilt gällande Nordirland. Starmer ska träffa von der Leyen igen innan årets slut.