Personer och länder
Senast uppdaterad: 18 juni 2024
Här återfinns artiklar om politiker som arbetar i eller gentemot EU, bland annat EU-kommissionärerna och svenska EU-parlamentariker.
Här återfinns artiklar om politiker som arbetar i eller gentemot EU, bland annat EU-kommissionärerna och svenska EU-parlamentariker.
EU-direktivet om minimilöner borde aldrig ha antagits av Europaparlamentet och ministerrådet då syftet med lagen strider mot EU:s fördrag. Så kan man sammanfatta resonemanget från EU-domstolens generaladvokat.
Ukraina har under natten till tisdagen genomfört en stor drönar- och robotattack mot mål i flera regioner i Ryssland, rapporterar Yle. Drönarattacken är en av de största som Ukraina gjort mot mål i Ryssland. Ukraina uppskattas ha avfyrat kring 200 attackdrönare och flera robotar mot mål i Ryssland. Ryssland brukar i regel aldrig medge att några drönare kommit igenom det ryska luftvärnet. Men i verkligheten verkar nattens attacker ha orsakat omfattande skador på flera platser.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) uttryckte på måndagen åter sin oro över hur den ryska ekonomin framställs. Hon menar att Rysslands officiella siffror kan vara felaktiga.
– De officiella siffrorna från Ryssland behöver inte stämma. De vill ge en bild av att sanktioner inte biter, sade Svantesson, enligt SvD.
Under pressträffen visade finansministern flera grafer som tyder på problem i den ryska ekonomin. Trots låg arbetslöshet finns det stor brist på arbetskraft. Samtidigt är både inflationen och styrräntan hög.
I samband med att Konjunkturinstitutet släppte en rapport om rysk ekonomi i oktober förra året uttryckte Elisabeth Svantesson kritik mot rysk ekonomisk statistik: “man får inte vara naiv”, sade hon då.
EU:s medlemsländer beslutade på måndagen att bjuda in Schweiz till ett samarbetsprojekt som ska göra det enklare att transportera militär personal och utrustning mellan europeiska länder. Nederländerna kommer som projektsamordnare att formellt bjuda in Schweiz, som ansökte om medlemskap i september 2024.
Projektet är en del av EU:s försvarssamarbete Pesco och har tidigare välkomnat länder som USA, Kanada, Norge och Storbritannien.
Målet är att förenkla och standardisera rutinerna för militära transporter över gränserna inom EU, oavsett om det sker på väg, järnväg, till sjöss eller i luften. För att få delta måste Schweiz uppfylla vissa politiska och juridiska krav samt dela EU:s grundläggande värderingar.
Tio EU-länder, däribland Sverige, Danmark och Finland, har föreslagit ett totalstopp för import av rysk gas till EU. Detta framgår av ett dokument som nyhetsbyrån Reuters tagit del av.
"Det är nödvändigt att förbjuda import av rysk gas och flytande naturgas så snart som möjligt", skrev länderna i ett gemensamt uttalande.
Förslaget kommer inför EU:s 16:e sanktionspaket mot Ryssland. Ett alternativ till totalförbud kan vara att stegvis minska användningen av rysk gas fram till 2027, enligt dokumentet. Övriga länder som skrivit under är Tjeckien, Estland, Irland, Lettland, Litauen, Polen och Rumänien.
Den sittande presidenten, den socialdemokratiska populisten Zoran Milanović, säkrade under söndagens val i Kroatien ytterligare en mandatperiod genom en jordskredsseger. Valdeltagandet låg dock på bara 44 procent, rapporterar SVT. Zoran Milanović är skarpt kritisk till EU, Nato och sanktionerna mot Ryssland. Presidentposten i Kroatien är till största del ceremoniell.
Det högerextrema partiet Alternativ för Tyskland, AfD, vill genomföra omfattande utvisningar av invandrare från Tyskland. Detta framkom när en av ledare Alice Weidel talade inför partimedlemmar i staden Riesa, rapporterar Financial Times. AfD, som ligger tvåa i opinionsmätningarna med cirka 20 procent, använder det kontroversiella ordet "remigration" för att beskriva sin politik. Begreppet, som myntats av högerextremisten Martin Sellner, innebär tvångsutvisning av invandrare oavsett medborgarskap, enligt kritiker besläktat med etnisk rensning. Weidel vill också återstarta gasledningen Nord Stream från Ryssland och avveckla vindkraften.
Österrikes högerextrema Frihetsparti (FPÖ) och konservativa Folkpartiet (ÖVP) har på måndagen kommit överens om åtgärder för att minska landets budgetunderskott, rapporterar Reuters. Detta i de pågående regeringsförhandlingarna mellan de två partierna. Partierna ska spara cirka 6,3 miljarder euro för att hålla sig inom EU:s gräns på 3 procent av BNP.
– Vi har tagit ett grundläggande beslut och utvecklat en gemensam plan för att undvika ett EU-förfarande mot Österrike, sade FPÖ-ledaren Herbert Kickl i ett pressmeddelande.
De största besparingarna ska göras genom minskade statliga utgifter, men inga skattehöjningar för allmänheten planeras.
Österrike tillhör en liten skara EU-länder som aldrig följt EU-regeln att inte ha en offentlig skuld (statens skuld inklusive kommuner och regioner) som överstiger 60 procent av bruttonationalprodukten, BNP.
Polen ställer sig bakom Donald Trumps krav på att Natoländer ska öka sina försvarsutgifter till 5 procent av BNP. Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz menar att målet kan ta tio år att nå för många länder, men ser det som nödvändigt.
– Det här är en viktig väckarklocka för alliansen, sade han till Financial Times.
Polen ligger närmast målet med 4,7 procent av BNP i planerade försvarsutgifter under 2025. Landet vill under sitt EU-ordförandeskap övertyga andra medlemsländer att satsa 100 miljarder euro på försvar i nästa EU-budget. Flera länder, som Italien och Spanien, når inte ens dagens mål på 2 procent.
Finlands liberalkonservative statsminister Petteri Orpo är positiv till att EU tar gemensamma lån för att stärka försvaret i unionens östra delar, skriver TT/GP. I en intervju med Yle förklarar han att pengarna behövs där hotet från Ryssland är störst, som i Finland och andra östliga EU-länder.
– Jag utesluter inte att vi skulle kunna använda gemensam europeisk finansiering, inklusive skuldfinansiering specifikt för att stärka försvaret, under förutsättning att pengarna används där Europa försvaras, sade Orpo.
Han betonar att detta är hans personliga åsikt och inte regeringens politik. Tidigare har Danmark ändrat inställning och öppnat för gemensam EU-lån för att stärka försvaret. Sveriges regeringen motsätter sig nya gemensamma EU-lån.