I Ukraina råder det stor brist på soldater och det märks tydligt i Donetskregionen där ryska styrkor avancerar. Trots en ny mobiliseringslag och rekryteringsinsatser, är bristen på folk uppenbar, säger flera militärer som Sveriges Radio träffat nära frontlinjen i Donetskregionen.

Fartyg i den ryska skuggflottan orsakar oljeutsläpp världen över, rapporterar Politico och SourceMaterial. Dessa fartyg, som ofta är gamla och dåligt underhållna, transporterar olja från Ryssland i strid med västerländska sanktioner. Minst nio fall av utsläpp har identifierats. Experter varnar för att situationen är en "tickande bomb" som kan leda till allvarliga miljökatastrofer. Skuggflottan har mer än tredubblats sedan 2022 och hjälper Ryssland att kringgå sanktioner. EU och Storbritannien överväger nu åtgärder för att stävja problemet, men möjligheterna att stoppa flottan är begränsade.

Ryssland genomförde flera vågor av drönarattacker mot Kiev natten till måndag, för andra natten i rad, rapporterar Reuters. Ukrainska myndigheter rapporterar att bostadshus skadades och minst en civil person skadades lätt. Omkring tio drönare förstördes innan de nådde sina mål. I Charkiv-regionen skadades minst tolv personer efter att Ryssland använt styrda bomber. Flyglarmet i Kiev varade i över fem timmar. Attackerna följde på söndagens angrepp som skadade 17 personer i den centralukrainska staden Kryvyj Rih.

Julia Navalnaja, änka efter den ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj, planerar att ställa upp som presidentkandidat i Ryssland. I en intervju med BBC sade hon: 

– Jag kommer att delta i valen som kandidat [när tiden är inne]. Min politiska motståndare är Vladimir Putin och jag kommer att göra allt för att hans regim ska falla så snart som möjligt. 

Navalnaja kan dock inte återvända till Ryssland så länge Putin är vid makten, då hon riskerar att arresteras. Hon anklagar Putin för att ha beordrat mordet på hennes man, som dog i ett fängelse i februari. Aleksej Navalnyj var Putins främste kritiker och "dömdes" till 19 års fängelse för "extremism".

I början av året öppnade den franske liberale presidenten Emmanuel Macron för att skicka europeiska soldater till Ukraina. Av det blev dock inget. Men nu, efter att nordkoreanska soldater uppges ha satts in på aggressionsmakten Rysslands sida, vill Litauens utrikesminister kristdemokraten Gabrielius Landsbergis ta upp diskussionen om att sätta in europeiska soldater på ukrainsk mark.

"Vi famlar fortfarande efter initiativet och reagerar på upptrappningen i stället för att vända den. Macrons idéer bör nu ses över, bättre sent än aldrig", twittrade Landsbergis.