Den sittande presidenten, den socialdemokratiska populisten Zoran Milanović, säkrade under söndagens val i Kroatien ytterligare en mandatperiod genom en jordskredsseger. Valdeltagandet låg dock på bara 44 procent, rapporterar SVT. Zoran Milanović är skarpt kritisk till EU, Nato och sanktionerna mot Ryssland. Presidentposten i Kroatien är till största del ceremoniell.

Finlands liberalkonservative statsminister Petteri Orpo är positiv till att EU tar gemensamma lån för att stärka försvaret i unionens östra delar, skriver TT/GP. I en intervju med Yle förklarar han att pengarna behövs där hotet från Ryssland är störst, som i Finland och andra östliga EU-länder.

– Jag utesluter inte att vi skulle kunna använda gemensam europeisk finansiering, inklusive skuldfinansiering specifikt för att stärka försvaret, under förutsättning att pengarna används där Europa försvaras, sade Orpo.

Han betonar att detta är hans personliga åsikt och inte regeringens politik. Tidigare har Danmark ändrat inställning och öppnat för gemensam EU-lån för att stärka försvaret. Sveriges regeringen motsätter sig nya gemensamma EU-lån.

Det högerextrema partiet Alternativ för Tyskland, AfD, vill genomföra omfattande utvisningar av invandrare från Tyskland. Detta framkom när en av ledare Alice Weidel talade inför partimedlemmar i staden Riesa, rapporterar Financial Times. AfD, som ligger tvåa i opinionsmätningarna med cirka 20 procent, använder det kontroversiella ordet "remigration" för att beskriva sin politik. Begreppet, som myntats av högerextremisten Martin Sellner, innebär tvångsutvisning av invandrare oavsett medborgarskap, enligt kritiker besläktat med etnisk rensning. Weidel vill också återstarta gasledningen Nord Stream från Ryssland och avveckla vindkraften.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj föreslår att utländska styrkor ska stationeras i landet för att tvinga Ryssland till fred. Uttalandet gjordes under ett givarländermöte på den amerikanska basen Ramstein i Tyskland, uppger Yle.

– Låt oss tänka praktiskt för att göra det möjligt, sade han.

13 personer dödades och 133 skadades, varav 10 allvarligt, i den ryska attacken mot staden Zaporizjzja i Ukraina på onsdagen, enligt ukrainska myndigheter, rapporterar SVT.

– Detta var en direkt attack mot staden, mot vanliga människor, skriver president Volodymyr Zelenskyj på Telegram.

Tiotusentals civila har dödats och skadats i landet sedan invasionen inleddes 2022, enligt FN, och miljoner har drabbats av de systematiska angreppen mot landets energiinfrastruktur.

Om Israels premiärminister Benjamin Netanyahu vill besöka minnesceremonin av den 80-åriga årsdagen av när Auschwitz-Birkenau befriades kommer han att få ta sig dit utan att gripas, meddelar den polska regeringen, enligt TT/SvD. Det trots att Internationella brottmålsdomstolen ICC utfärdat en arresteringsorder mot honom.

EU:s utrikesrepresentant Josep Borrell sade i november förra året att alla medlemsländer var bundna att följa ordern. EU-uttalandet skedde i samband med att Ungern sade sig vilja trotsa domstolsbeslutet.

EU-kommissionen meddelade på fredagen att den första delen av ett stort lån till Ukraina på 3 miljarder euro betalats ut. Lånet är en del av ett större stödpaket på totalt 18,1 miljarder euro som ingår i G7-ländernas gemensamma låneinitiativ på cirka 45 miljarder euro. Det speciella med lånet är att det ska betalas tillbaka med pengar från ryska tillgångar som frysts i EU. Dessa tillgångar uppskattas vara värda omkring 210 miljarder euro och genererar årligen 2,5–3 miljarder euro i ränteintäkter.

– Lånet kommer att återbetalas med intäkterna från frysta ryska tillgångar i EU. Ryssland startade detta krig, så Ryssland måste betala priset för det, sade EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas i ett uttalande.

Pengarna ska hjälpa Ukraina att upprätthålla ekonomisk stabilitet, återuppbygga viktig infrastruktur och stödja landets försvar. Resterande utbetalningar planeras ske månadsvis fram till december 2025 då den sista utbetalningen på 6,1 miljarder euro ska göras.