I juni dömde EU-domstolen Ungern att betala en bot på 200 miljoner euro för sin vägran att ta emot flyktingar under flyktingkrisen 2015. EU-kommissionen, som har i uppdrag att inkassera boten, skickade i mitten av juli en betalningsbegäran till den ungerska regeringen med en tidsfrist på 45 kalenderdagar. Men Ungern, som för närvarande är ordförandeland i EU:s ministerråd, vägrade betala boten under tidsfristen och kommissionen skickade i dag måndag en påminnelse med en 15 kalenderdagars frist som löper ut den 17 september. 

I det fall Ungern då inte betalat 20- miljonersboten kommer kommissionen att identifiera utbetalningar till Ungern från EU-budgeten på motsvarande värde och helt enkelt inte utbetala den summan.

I ett tal på söndagen sade Portugals president, kristdemokraten Marcelo Rebelo de Sousa att det europeiska politiska systemet är i "djup kris" och att "Europa hamnat på efterkälken", enligt Euractiv.

– Vi befinner oss vid en vändpunkt där världen inte kommer att förbli densamma. Efter det amerikanska valet, oavsett resultat, kommer det att bli annorlunda. Det kommer inte att förbli detsamma efter förändringarna i Kina, som har haft svårt att hantera pandemin och återhämta sig ekonomiskt [...] det kommer inte att vara samma sak när det gäller Ryska federationens positionering eller de framväxande makterna i Sydafrika, Brasilien, Turkiet och Indien, det kommer inte att vara detsamma, sade Marcelo Rebelo de Sousa.

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez plan för att minska illegal invandring från Afrika kritiseras häftigt av hans vänsterradikala samarbetspartier Podemos och Sumar, skriver DN. Sánchez socialistparti vill dels blockera migrationen mellan Mauretanien och Kanarieöarna, dels börja deportera migranter till hemländerna.

I slutet av juni införde Ukraina sanktioner mot det ryska oljebolaget Lukoils oljetransporter genom landet vidare till Ungern och Slovakien. De två länderna – som tillhör de mest kritiska i EU mot unionens åtgärder mot Ryssland – oroades för omedelbar energibrist och bad då kommissionen om hjälp och om att få hålla "brådskande samråd" för att lösa tvisten. 

I en initial analys avslog dock kommissionen för en månad sedan de båda ländernas begäran med hänvisning till att man inte såg någon "omedelbar risk för försörjningstryggheten" för olja för Ungern och Slovakien. De båda länderna uppmanades svara på en rad frågor från kommissionen. Svar på "vissa av frågorna" har nu kommit in, meddelade en talesperson för kommissionen på måndagen.

– Svaren på frågorna är dock enligt vår bedömning än så länge ofullständiga och inte tillräckligt detaljerade, sade talespersonen som slog fast att kommissionen alltjämt inte sett någon minskning av oljeflödet sedan Ukraina införde sanktionerna mot Lukoil.

Polens utrikesminister Radosław Sikorski säger till FT att Polen och andra länder som gränsar till Ukraina har en "skyldighet" att skjuta ner inkommande ryska missiler innan de når deras luftrum. Uttalandet kommer efter att en misstänkt rysk drönare kom in över Polen den 26 augusti. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har dock avvisat idén med hänvisning till risken att alliansen dras in i konflikten. Sikorski insisterar dock på Polens rätt till självförsvar.

USA ger ett energistöd till Ukraina på 800 miljoner dollar, motsvarande drygt 8,3 miljarder kronor, skriver TT/Di. Pengarna ska gå till att bygga upp det krigsdrabbade landets energiinfrastruktur. Ryssland har upprepade gånger inriktat sina attacker på att slå ut Ukrainas energiförsörjning. Landets myndigheter har uppgett att hälften av landets elkapacitet har slagits ut sedan kriget inleddes.

Med 33 procent av rösterna blev det högerextrema partiet AfD störst i söndagens delstatsval i tyska Thüringen, rapporterar Bild. Det är första gången sedan 1930-talet som ett extremhögerparti blir störst i ett delstatsval i Tyskland. Partiet blev samtidigt näst störst i delstatsvalet i Sachsen med bara 1,5 procentenheter färre röster än kristdemokratiska CDU som blev störst. Alla andra partier har dock sagt nej till att regera tillsammans med AfD vilket gör att chanserna för partiet att komma till makten är begränsade.

Ryssland besköt natten till måndagen den ukrainska huvudstaden med bland annat nordkoreanska robotar, skriver TT/GP. Fragment från de nedskjutna robotarna föll över Kiev och startade flera bränder, enligt stadens guvernör Vitalij Klitschko, uppger SVT. En person skadades och flera byggnader och fordon fick skador. Samtidigt ska den ukrainska militären ha beskjutit ryska Belgorod, där en förskola ska ha träffats, enligt Meduza.