Storbritanniens premiärminister Keir Starmer har samlat omkring 20 länder som vill stödja Ukraina efter ett eventuellt eldupphör, rapporterar Financial Times. Länderna, som beskrivs som "främst europeiska och samväldespartners", höll möte denna vecka medan intensiva samtal pågick för att säkra vapenvila mellan Ukraina och Ryssland.

Storbritannien och Frankrike har erbjudit sig att skicka trupper till Ukraina för att säkra en eventuell vapenvila. Starmer arbetar nära Frankrikes president Emmanuel Macron för att utforma en fredsplan som ska presenteras för USA:s president Donald Trump.

Frankrikes president Emmanuel Macron meddelade på onsdagen att han kommer att diskutera med allierade hur landets kärnvapen skulle kunna skydda Europa. Detta sker efter att Tysklands blivande förbundskansler Friedrich Merz frågat om Frankrike och Storbritannien kan erbjuda någon form av "kärnvapendelning" om USA blir en mindre pålitlig partner.

– Vår kärnvapenavskräckning skyddar oss. Den är komplett, suverän och helt fransk. Men som svar på den historiska uppmaningen från den framtida tyska förbundskanslern har jag beslutat att öppna den strategiska debatten om skyddet av våra europeiska kontinentala allierade genom vår avskräckning, sade Macron i ett tv-tal på onsdagen, enligt Financial Times.

Frankrike och Tyskland, som tidigare motsatt sig beslagtagande av frysta ryska tillgångar, diskuterar nu med Storbritannien och andra länder hur tillgångar värda över 200 miljarder euro skulle kunna användas, rapporterar Financial Times. Ett förslag är att beslagta tillgångarna om Ryssland bryter mot ett framtida vapenstilleståndsavtal med Ukraina. Hittills har man bara använt de räntevinster som tillgångarna genererat för att stödja Ukraina. Sverige hör till de EU-länder som länge förespråkat att använda hela potten av frysta ryska tillgångar för att hjälpa Ukraina.

Den franske premiärministern François Bayrou klarade på onsdagen två misstroendeomröstningar i parlamentet, uppger Reuters. Detta banar väg för att landets försenade budget för 2025 kan antas. Budgeten ses som viktig för att minska Frankrikes stora statsskuld. Vänsterpartier hade begärt omröstningarna efter att Bayrou använt en särskild grundlagsregel, artikel 49.3, för att driva igenom budgeten utan parlamentets godkännande. Både extremhögerpartiet Nationell samling och Socialistpartiet vägrade stödja misstroenderöstningarna.

Frankrikes premiärminister François Bayrou satsar stort för att få igenom 2025 års budget genom att använda en konstitutionell manöver som tillåter att lagar antas utan omröstning, rapporterar Politico. Denna strategi ger oppositionen möjlighet att ställa misstroendeförklaringar, vilket Bayrou redan använde två gånger under måndagen. Ytterligare två gånger planeras kommande vecka. Därmed får oppositionen fyra chanser att fälla regeringen, mindre än två månader efter att den tidigare premiärministern Michel Barnier föll på liknande sätt. Bayrou, som söker stöd från Socialistpartiet, står inför osäkerhet då partiet planerar en egen misstroendeförklaring, beroende på högerextrema Nationell samlings beslut. Misstroendeomröstningar väntas på onsdag.

En majoritet i grupp den franska parlamentsledamöter enades på fredagen om landets försenade budget för 2025, skriver Le Figaro. Uppgörelsen nåddes mellan president Macrons anhängare och det konservativa partiet Republikanerna, med vissa eftergifter till socialisterna. Budgeten ska nu röstas igenom i senaten och nationalförsamlingen under kommande vecka. Högerextrema Nationell samling hotar dock med misstroendevotum.