Frankrikes regering har lagt fram ett budgetförslag för nästa år som innehåller nedskärningar och skattehöjningar på cirka 60 miljarder euro, skriver FT. Målet är att minska landets växande underskott till 2029. Premiärminister Michel Barnier ser hanteringen av Frankrikes "kolossala" statsskuld som sin största uppgift. Förslaget innebär bland annat en tillfällig skatt på stora företag och skatt på aktieåterköp. Även de rikaste medborgarna kommer att få betala mer i skatt. Budgeten bryter med president Macrons tidigare politik med skattesänkningar. Åstramning planeras samtidigt inom sjukvård och offentlig sektor. Det kan bli svårt att få igenom förslaget i parlamentet, där regeringen saknar egen majoritet. 

Frankrike har inte haft en balanserad budget på årtionden. Landets statsskuld är nu 110 procent av BNP, den tredje högsta i EU efter Grekland och Italien. 

Sett till EU:s regelverk om max 60 procent statsskuld och högst 3 procents budgetunderskott tillhör Frankrike de länder som oftast bryter mot det.

Frankrikes nye premiärminister konservative Michel Barnier bestod på tisdagen en misstroendeförklaring som förts fram i parlamentet av vänstern, uppger TT/GP. Ett första test för hans regering som saknar egen majoritet  i parlamentet. Motionen skulle ha behövt 289 röster för att antas av en majoritet av den 577 platser stora nationalförsamlingen. Men bara 197 ledamöter anslöt sig till misstroendet mot Barnier. ¨

Enligt Politico kommer den nya statsbudgeten som presenteras under torsdagen att vara nyckeln till Barniers fortsatta politisk överlevnad.

Den franske premiärministern konservative Michel Barnier meddelade på tisdagen att landet inte får ner sitt budgetunderskott till EU-gränsen på max 3 procent. I stället för tidigare utlovat målåret 2027 vill han flytta det till 2029. I år väntas underskottet bli över 6 procent och nästa år 5 procent enligt den franska regeringen, rapporterar Bloomberg. 

De senaste 14 åren har Frankrike oftast inte följt EU:s regel om max 3 procents budgetunderskott. Bara 2017 och 2018 var det franska underskottet högst tre procent, övriga år låg man tydligt över gränsen. Under samma tid låg det svenska budgetunderskottet som sämst ett år, pandeminårtet 2020, på - 2,8 procent.  

Knappt har bläcket torkat på EU:s senaste stora migrationsuppgörelsen i maj, än mindre har den nya politiken börjat att gälla, förrän den nya franska liberalkonservativa regeringen kräver  en översyn i synnerhet av EU:s återvändandedirektiv.

– Det är dags att vi ändrar EU:s regler, sade den nye inrikesministern Bruno Retailleau på tisdagen, rapporterar Euractiv.  Enligt tidningen ska bland annat även Sverige och Nederländerna vilja se en mer restriktiv migrationspolitik.

Frankrike har bett EU-kommissionen om två veckors förlängning för att lämna in sin budgetplan, skriver FT. Planen ska visa hur landet tänker följa EU:s nya regler om statsskuld och underskott.  På grund av att det franska budgetunderskottet ligger långt över EU:s gräns på högst 3 procent vill kommissionen se nedskärningar på över 15 miljarder euro per år i sju år. Men det kan bli svårt att få stöd för i parlamentet. Hur EU hanterar Frankrike kommer att påverka andra länder med liknande problem, som Italien och Spanien. Frankrike väntas lämna in sin plan senast 31 oktober.

I lördags presenterade den franske premiärministern, konservative Michel Barnier, sin nya regering. Enligt Euractiv behåller liberalerna många av de viktigaste posterna medan inrikesministerposten, med ansvar för polisen och migration, går till Bruno Retailleau, en konservativ senator känd för tuffa åsikter om migration. Hans utnämning ses som ett försök att lindra några av extremhögerns oro och säkra deras tysta stöd vid en eventuell misstroendeomröstning efter att parlamentet återsamlas i oktober. 

En annan angelägen fråga är hur landet ska få ner sitt höga och växande budgetunderkott. Löftet till EU-kommissionen, som övervakar budgetpolitiken, att i år få ner underskottet till 4,9 procent ser ut att brytas då prognosen vid årets slut pekar på ett underskott på 5,6 procent, och som under 2025 förväntas öka till 6,2 procent. Det är mer än dubbelt så högt som det maxtak på 3 procent som EU-reglerna tillåter.

Frankrikes premiärminister Michel Barnier försöker sätta punkt för månader av politiskt dödläge genom att lägga fram ett förslag till en ny regering, enligt TT/GP. EU- och brexit-veteranen Barniers förslag verkar inte innehålla några större överraskningar eller tunga namn – men ser enligt uppgifter till AFP ut att luta åt höger, jämfört med den tidigare centerregeringen.

I dag måndag inför Tyskland gränskontroller mot alla sina grannländer, däribland Frankrike, rapporterar Deutsche Welle. Syftet är att förhindra obehöriga migranter och grov brottslighet att komma in i landet. När Europaportalen passerade gränsen mellan Tyskland och Frankrike på måndagseftermiddag fanns, vid den gränsövergången, inga tecken på tysk gränsbevakning, vare sig som bilköer eller faktiskt synbara kontroller efter vägen.