Senast uppdaterad: 10 januari 2023
Mer fakta
Mest lästa artiklar i ämnet
Debatt i andra medier
Artiklar i ämnet
Oro när multiresistent tarmbakterie sprids: ”Tyst pandemi”
En multiresistent stam av E. coli-bakterien sprids snabbt i Europa. I kombination med resistensen är utvecklingen ”oroande”, enligt Folkhälsomyndigheten.
– Antibiotikaresistens är den tysta pandemin som ingen bryr sig om, säger Inga Fröding, utredare på FHM, rapporterar SVT.
Antibiotikaresistens riskerar att öka – EU på väg att missa mål
Mellan 2019 och 2023 ökade antibiotikakonsumtionen i EU med 1 procent, meddelade EU:s smittskyddsbyrå ECDC på måndagen. Det betyder att utvecklingen rör sig bort från 2030-målet om en minskning av antibiotika med 20 procent i EU för att förhindra farlig resistens.
– Att nå EU:s mål till 2030 kräver en enad, brådskande reaktion i hela EU för att förhindra att [antimikrobiell resistens] undergräver sjukvården. Detta är nyckeln till att skydda patienter och upprätthålla effektiviteten av antibiotika för framtida generationer, säger Dr Pamela Rendi-Wagner, ECDC:s direktör i ett uttalande.
Antimikrobiell resistens innebär att mikroorganismer blir resistenta mot antibiotika som normalt sett hämmar deras tillväxt eller dödar dem. Antimikrobiell resistens orsakar årligen över 35 000 dödsfall i EU/EES
Sverige lägger femte mest på sjukvård
Under 2022 lade Sverige drygt 5600 euro, motsvarande 65 000 kronor på sjukvård, räknat per invånare. Det placerar Sverige på femte plats bland de EU-länder som lägger mest på sjukvård. Även räknat på sjukvårdskostnadernas andel av bruttnationalprodukten, BNP, kom Sverige 2022 på femte plats i EU med sina 10,7 procent av BNP. Det meddelar Eurostat.
EU-land |
Sjukvårdskostnad per invånare, 2022 |
Sjukvårdskostnadens andel av BNP, 2022 |
Luxemburg |
6600 euro |
5,6 procent |
Danmark |
6100 |
9,5 |
Irland |
6000 |
6,1 |
Tyskland |
5800 |
12,1 |
Sverige |
5600 |
10,7 |
Källa: Eurostat 18 november 2024: Per invånare och andel av BNP.
EU-domstol utreder von der Leyens SMS:ande under coronapandemin
EU-domstolens tribunal granskar nu varför kommissionens ordförande Ursula von der Leyen vägrat offentliggöra sms-konversationer med Pfizers vd under coronapandemin, rapporterar FT. Den amerikanska tidningen New York Times har stämt EU-kommissionen efter att ha nekats tillgång till meddelandena. Vid en förhandling i tribunalen pressade domarna kommissionens advokater om meddelandenas innehåll. Kommissionen hävdar att de inte kan hitta meddelandena och att de inte räknas som officiella dokument. Fallet kan bli vägledande för EU:s öppenhet. Dom väntas inom några månader.
WHO: Klimatförändringen är redan en hälsokris – kraftigare åtgärder krävs
Klimatförändringen påverkar människors hälsa allt mer, med allt från förtida dödsfall till ökade risker på grund av extremväder, rapporterar Yle. Världshälsoorganisationen WHO betonar att samhället befinner sig i en hälsokris, och att det varmare klimatet påverkar alla regioner i världen.
– Jag tror att vi alla har varit för långsamma med att framhålla att klimatet faktiskt är en hälsofråga, att klimatkrisen är en hälsokris. Och det är inte en hälsokris år 2050 eller vid sekelskiftet, utan det är en hälsokris i dag, säger Jeremy Farrar som är chefsforskare på WHO.
Sverige ansöker om coronastöd – som sista land i EU
Sveriges ansökan om att få stöd från EU:s stora Coronafond har dragit ut på tiden – faktum är att Sverige varit sist ut av alla medlemsländer. Nu har regeringen enats med EU-kommissionen om en ny plan och begäran om utbetalning skickas inom kort, rapporterar Ekot.
– Nu är vi i hamn, nu ansöker vi om alla pengar, 39 miljarder kronor, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).
EU-planer: Bygga bostäder och fler kvalitetsjobb
Trots att det inte längre finns någon EU-kommissionär med ansvar för sociala frågor och arbetsmarknad väntas en rad nya förslag på området. En plan för hur den sociala pelaren ska genomföras, flera nya jämlikhetsstrategier och åtgärder för att stärka yrkeskompetens är några av de initiativ som är i faggorna.
Klart: Ansöker om 40 miljarder ur EU-fond
Regeringen är klar med sin ansökan för att få 40 miljarder kronor ur EU:s återhämtningsfond, skriver TT/GP. Finansministern hoppas att medlen ska börja betalas ut till Sverige nästa år. EU-pengarna kommer att gå in i statskassan för att ersätta de olika satsningar som Sverige redan gjort: se de 100 största projekten.
EU vill skärpa regler för rökfria miljöer
EU-kommissionen lade på tisdagen fram nya åtgärder för att skydda människor från passiv rökning och utsläpp från e-cigaretter. Rekommendationen innebär att rökfria miljöer ska utökas till fler utomhusområden, som lekplatser och busshållplatser. Även nya produkter som uppvärmda tobaksvaror och e-cigaretter bör omfattas.
– Varje år dör 700 000 personer i EU på grund av tobakskonsumtion, varav tiotusentals på grund av passiv rökning, sade EU:s hälsokommissionär Stella Kyriakides.
Målet är att skapa en "tobaksfri generation" i EU till 2040 där färre än 5 procen använder tobak. Kommissionen vill också stödja medlemsländerna med 96 miljoner euro för att förebygga och bekämpa tobaks- och nikotinberoende.
Förslaget är en rekommendation till medlemsländerna som själva beslutar om hälsopolitiken.
Revisorer pekar på brister i EU-klimatsatsning
En ny rapport från Europeiska revisionsrätten kritiseras EU:s stora coronafond för bristande tydlighet i klimatåtgärderna. Revisorerna varnar för att de gröna bidragen kan vara överskattade med 34,5 miljarder euro. De påpekar också problem med hur klimatmål formuleras och rapporteras, samt att vissa projekt som märkts som "gröna" inte alltid är miljövänliga. Faciliteten är en stor investering och bör bidra till EU:s klimatmål, men det finns diskrepanser mellan planering och praktik, slår den ansvariga revisorn Joëlle Elvinger fast.