Hoppa till huvudinnehåll
Annons
Hoppa till notiser
Gästkrönika | Johan Lindholm
ANNONSER
annons
Hoppa till Debatt i andra medier
Notiser 21 maj

Nio gripna i Polen – misstänks vara ryska spioner

I Polen har nio personer gripits misstänkta för att vara ryska spioner, rapporterar Ekot. De gripna tros ha utfört flera ”sabotagehandlingar” för rysk räkning och är enligt Polens premiärminister Donald Tusk, ukrainska, belarusiska och polska medborgare. Enligt Tusk pågår en internationell utredning med kopplingar till de baltiska staterna, och möjligen även till Sverige.

“Vill kickstarta Ukrainas EU-förhandlingar 25 juni”

Tjänstemän i Bryssel driver på för att inleda formella förhandlingar redan nästa månad om att Ukraina ska gå med i EU, enligt personer med insyn i frågan, rapporterar Politico. Bakom kulisserna arbetar diplomater från EU och Ukraina intensivt för att försöka övertala den ungerska regeringen att ge sitt godkännande till att inleda den första förhandlingsrundan. Fem diplomater, som talade på villkor av anonymitet, sade att målet är att kickstarta de formella förhandlingarna så snart som den 25 juni. Medlemskapsförhandlingar innehåller 35 kapitel eller ämnesområden där varje medlemsland har vetorätt att godkänna varje start och avslut, det ger minst 70 tillfällen för beslut om kandidatlandets EU-status.

EU antog världens första AI-lag

EU-länderna antog på tisdagen slutligen vad som beskrivs som världens första lag om artificiell intelligens. Enligt ministerrådet ska lagen “främja utvecklingen och spridningen av säkra och pålitliga AI-system på EU:s inre marknad”. Man betonar också att lagen ska säkerställa respekten för EU-medborgarnas grundläggande rättigheter och stimulera investeringar och innovation inom AI. På onsdag i nästa vecka väntas EU:s revisorer släppa en granskningsrapport om hur EU skött AI-frågan och om ett globalt ledarskap finns inom räckhåll för EU.

Centerpartiet vill utesluta Liberalerna för SD-samarbete

Enligt uppgift till Aftonbladet kommer Centerpartiet efter EU-valet kräva att Liberalerna utesluts ur Europaparlamentets liberala partigrupp RE. Orsaken är att Liberalerna i Sverige samarbetar med högerpopulistiska Sverigedemokraterna. Ett samarbete som enligt C bryter mot en nyligen antagen deklaration av flera partigrupper, inklusive RE, i parlament där L och C lovat att inte samarbeta eller forma koalitioner "med ytterhögern och radikala partier på några nivåer". Europaportalen söker Liberalerna för en kommentar.

Zelenskyj: Natoländer kan skjuta ned robotar

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj efterfrågar hjälp från Natoländer att direkt skjuta ned ryska robotar som avfyrats mot Ukraina. – Det är en fråga om vilja, säger han i en intervju med Reuters/TT/GP.

Nio EU-länder skrev inte under hbtqi-dokument

Nio medlemsländer valde att inte skriva under på en deklaration om det framtida arbetet för hbtqi-rättigheter inom EU, uppger QX. De nio länderna var Ungern, Slovakien, Rumänien, Bulgarien, Kroatien, Lettland, Litauen, Tjeckien och Italien.

EU startar diplomatskola – ska stärka EU:s roll i världen

Den första juli övergår ett pilotprojekt till att bli EU:s första diplomatiska akademi. Det beslutade ministerrådet på tisdagen. Målet är “att utveckla och främja en gemensam förståelse av EU:s roll i världen, sprida bästa praxis i samband med genomförandet av EU:s diplomati och befästa andan i en ”europeisk diplomatkår”.”

Allt fler vill se dolda EU-dokument

Sedan 2001, när EU-ordförandelandet Sverige drev igenom en offentlighetsprincip i EU, har man kunnat få del av olika EU-dokument. Enligt en rådsrapport på tisdagen finns närmare 500 000 handlingar i ministerrådets register och drygt 70 procent är offentliga och nedladdningsbara. 2023 ökade antalet ansökningar att få se handlingar som inte är offentliga med 35 procent till 3 700. Av dem godkändes cirka 80 procent helt och drygt 10 procent delvis. Avslag på begäran ledde 2023 till överklagan i 40 fall. Tre områden toppade begäran om offentlighet: rättsliga och inrikesfrågor, konkurrenskraft och den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.  

Carl Bildt: Påverkanskampanjer besegras med demokrati

Rädslan för desinformation under EU-valet får inte leda till begränsningar av yttrandefriheten. Det säger Carl Bildt till SVT.

– Det här är inget nytt. Sovjetunionen finansierade till och med politiska partier. Hur besegrade vi det? Genom demokrati och yttrandefrihet, sade Carl Bildt.

Georgiens parlament upphäver presidentens veto

Parlamentet i Tbilisi kommer att köra över president Salomé Zurabisjvilis veto mot den omstridda agentlagstiftningen, meddelar en företrädare för regeringspartiet Georgisk dröm, skriver TT/SvD.

Notiser 20 maj

Nato kan rädda byggbranschen: ”Ofantliga investeringar”

Sveriges medlemskap i Nato innebär investeringar för många miljarder i Stockholmsområdet, enligt Stockholms Handelskammare, rapporterar P4 Stockholm. Infrastruktur behöver rustas upp och bostäder byggas. Och därför hoppas byggbranschen på ett rejält uppsving tack vare Nato.

Utredare: Myndigheter mörkade blodskandal med tusentals döda

30 000 britter smittades med hepatit eller hiv. 3 000 dog. Men myndigheterna ignorerade varningarna, och försökte sedan mörklägga skandalen, rapporterar TT/GP.

Klimatforskare allt mer oroliga – befarar minst 2,5 graders uppvärmning

Planeten är på väg mot minst 2,5 graders uppvärmning, enligt hundratals klimatforskare som svarat en enkät från The Guardian, rapporterar TT/SvD. Uppvärmningen kan leda till en ”semi-dystopisk” framtid med svält, konflikter, massflykt, bränder, översvämningar och stormar. Många tror dessutom att det snarare handlar om 3 grader. Parisavtalets mål, som världens länder enades om 2015, är att hålla den globala uppvärmningen under 2 grader, helst 1,5 grader, för att mildra klimatförändringens mest förödande effekter.

Flera civila döda i ryska terrorattacker mot Charkiv

Rysk militär genomförde omfattande luftangrepp mot regionen Charkiv i nordöstra Ukraina på söndagen som slog hårt mot civilbefolkningen, rapporterar TT/GP. Bombningar och granatbeskjutning dödade minst tio personer, enligt ukrainska myndigheter.

Rysk krigföring och ockupation hindrar presidentval i Ukraina

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyjs period som statsöverhuvud skulle under normala förhållanden ta slut i dag måndag. Men ny president kan enligt lagen inte väljas på grund av krigstillståndet i landet, därför sitter Volodymyr Zelenskyj kvar på sin post tillsvidare, rapporterar Yle.

Nationella särlösningar avskräcker tågresande i Europa – så vill EU-kandidaterna underlätta

EU vill att fler ska ta tåget. Men att åka tåg genom Europa kan vara krångligt och många tappar suget redan vid steg ett – bokningen. Det här vill dock flera av kandidaterna till Europaparlamentet ändra på, visar SVT:s enkät.

Valinfo når inte alla – Blinda Mait, 78: ”Inget stöd”

Tillgänglig information om EU-valet finns för dig som har en funktionsnedsättning – men den når inte alla, rapporterar Ekot. Mait i Skurup är nästan blind och har aldrig fått stöd eller hjälp. I förra EU-valet var valdeltagandet sex procentenheter lägre bland personer med funktionsnedsättning.

Ombyggda tårgaspistoler från andra EU-länder vanligare i gängskjutningar

I flera dödsskjutningar senaste åren har ombyggda tårgaspistoler använts som mordvapen, rapporterar Ekot. I flera EU-länder säljs tårgasvapen licensfritt vilket kriminella utnyttjar menar Tullverket.

 – Eftersom det går att köpa dem billigt och sedan göra om dem, så blir de attraktiva vapen, säger Jesper Liedholm, sakkunnig på vapensmuggling vid Tullverket.

S växer i Frankrike inför EU-valet – nu tredje störst

Den franska socialdemokratin har fått ett oväntat uppsving i samband med EU-valet, rapporterar Ekot. Socialdemokraterna  är med 13 procent av rösterna i opinionen tredje störst efter Liberalerna 16 procent och högerpopulisterna RN 31 procent.

Finsk-brittiskt samarbete ska möta ryskt hot

Storbritannien och Finland ska på måndagen ingå ett nytt strategiskt partnerskap för att stärka banden mellan länderna och möta "hotet om rysk aggression", uppger det brittiska utrikesdepartementet, rapporterar TT/GP.

Spanien bryter med Argentina efter presidenttal

Spanien kallar hem sin ambassadör "på obestämd tid" från Buenos Aires i en mycket skarp diplomatisk markering mot Argentina, sedan den argentinske presidenten Javier Milei förolämpat Spaniens premiärminister under sitt besök i Madrid, rapporterar TT/GP. Milei deltog i ett möte inför EU-valet med ytterhögerpartiet Vox, ytterhögerpolitikerna Marine Le Pen, Italiens premiärminister Giorgia Meloni och Ungerns premiärminister Viktor Orbán i den spanska huvudstaden Madrid på söndagen. I sitt tal karakteriserade Milei den spanske premiärministern Perdro Sánchez fru som "korrupt".

Skjutne premiärministerns liv inte längre i fara

Slovakiens premiärminister Robert Ficos liv är inte längre i fara, meddelar den slovakiska regeringen.
– Vi känner oss lite lugnare nu, säger vice premiärminister Robert Kalinák. Premiärministern attackerades i onsdags och sköts av en ensam gärningsman som greps på platsen.

Franskt företag köper upp krematorium för miljarder

Europas växande åldrande befolkning lockar investerare till krematorier, rapporterar Bloomberg. Det franska företaget Funecap Idf har spenderat cirka 1 miljard euro, drygt 11 miljarder kronor, för att köpa mer än 300 krematorier och begravningsbyråer i huvudsak bland europeiska länder med höga dödstal.

Notiser 17 maj

Statsvetare befarar ytterligare polarisering i Slovakien

Trots uppmaningar från bland annat avgående och tillträdande presidenter om att tona ned den hätska politiska tonen i Slovakien efter veckans mordförsök på premiärminister Robert Fico har många företrädare för regeringskoalitionen gått ut med hårda ord mot medier och opposition, skriver Politico. Andrej Danko, från högerextrema SNS, har exempelvis skyllt mordförsöket på oberoende media. Juraj Marušiak, statsvetare vid Slovakiens vetenskapsakademi, säger till Pravda att han befarar att mordförsöket kommer leda till en upptrappning av de redan starka spänningarna i landet.

– Enligt de första hatiska reaktionerna från vissa politiker från [regeringspartierna] Smer och SNS antar jag att polariseringen i Slovakien ännu inte har nått sin topp. Det är precis vad jag trodde, att attackerna mot medierna och icke-statliga organisationer kommer intensifieras, sade Marušiak.

Länder vill skicka asylsökande utanför EU – "mest symbolpolitik"

15 av EU:s 27 medlemsländer, däribland ej Sverige, skriver i ett brev till kommissionen att de vill att migranter och flyktingar lättare ska kunna skickas till ett land utanför unionen medan de söker asyl, skriver TT/AFP/SvD.

Flera partier driver frågan inför EU-valet exempelvis om att inrätta asylcenter i tredje land.

– Jag tror att det mest är symbolpolitik. Det är processer på decennier om något sådant skulle hända, säger migrationsforskare Henrik Emilsson till TT/SvD.

Brett stöd för starkare naturskydd i EU

Folkmajoriteten i de EU-länder som bromsar förordningen om att återställa naturen vill att förordningen godkänns. Det framgår av en opinionsmätning som WWF och tre andra organisationer beställt, rapporterar finländska Hufvudstadsbladet. Hela 75 procent av invånarna i Finland, Nederländerna, Ungern, Italien, Polen och Sverige är för förordningen och vill att den godkänns, visar mätningen.

Värmepumpslandet Sverige nobbar uppmaning om ökat fokus på värmepumpar och fjärrvärme i EU

Trots att Sverige tillhör en av Europas största producenter av värmepumpar vill inte regeringen ansluta sig till övriga EU-länders uppmaning om en ny värmepumpsstrategi och politiska åtgärder för att främja fjärrvärme och andra klimatsmarta uppvärmningsteknologier, skriver Aktuell Hållbarhet.

EBA-ordföranden: Slå ihop fler banker i EU

En sammanslagning av mindre banker i EU skulle stärka hela banksystemet i unionen enligt José Manuel Campa, ordföranden förEuropeiska bankmyndigheten EBA,rapporterar Bloomberg.

–Konsolidering i Europa skulle vara en bra strategi för bankerna, sade José Manuel Campa och tillade:

– Vi måste tänka mer på europeiska intressen och på en effektiv marknad snarare än enskilda nationella intressen.

Uttalandet kommer bara dagar efter att Frankrikes president Emmanuel Macron signalerat att han skulle vara öppen för att en stor fransk bank tas över av en EU-rival för att stimulera den djupare finansiella integrationen i EU och därmed motverka en “långsiktig ekonomisk nedgång och irrelevans” gentemot USA och Kina.

Så beskrivs relationen mellan Putin och Xi: ”Inte gränslös vänskap längre”

Handelsavtal, samarbetsavtal och kulturellt utbyte. Det är några av resultaten av Putins besök i Kina. Men i Kina beskrivs inte relationen med lika vänskapliga ord som tidigare, enligt SVT:s Asienkorrespondent.

Försvarsfrågor viktigast för finska väljare i EU-valet

Mer än hälften av väljarna i Finland pekar på försvar- och säkerhet som de viktigaste frågorna för EU i framtiden, rapporterar Ekot. Det instabila säkerhetsläget i Europa ökat betydelsen av både EU och Nato för många väljare, men trots det är det inte säkert valdeltagandet kommer öka.

Moldavien röstar om EU-medlemskap

Den 20 oktober röstar väljarna i Moldavien om att bli medlemmar i EU, skriver Reuters/DN. Samma dag röstar moldaverna även om vem som ska bli landets nästa president. Moldavien, som fram till 1991 var en del av Sovjetunionen, blev ett EU-kandidatland 2022.

Kosovoerbjudande för att få Serbien att erkänna landet

Kosovo har presenterat ett förslag som skulle ge serbiska kommuner i Kosovo utökad lokal autonomi och befogenheter, rapporterar Bloomberg. Kosovos president hoppas dessa medgivanden kan få Serbien, som vägrat erkänna Kosovos självständighet, att ompröva sin hållning. Serbien har tidigare motsatt sig alla försök att ge Kosovo fullt självstyre.

Polen ska satsa på säkerheten

Polens regering planerar att kraftigt öka budgeten för sina säkerhetstjänster, rapporterar Ekot. Beskedet från premiärminister Donald Tusk kommer efter en rad indikationer på att hotet mot Polen nu ökar. Mycket pekar på att de omfattande bondeprotesterna i landet infiltrerats av pro-ryska intressen och nyligen chockades många polacker när en högt uppsatt domare ansökte om politisk asyl i Belarus.

Notiser 16 maj

Ny EU-granskning av Meta – kan vara beroendeframkallande för unga

EU-kommissionen meddelade på torsdagen att man inleder ett formellt förfarande mot Facebooks och Instagrams moderbolag Meta för brott mot unionens nya lag om digitala tjänster, DSA. Kommissionen misstänker att både Facebook och Instagram kan orsaka beroendeframkallande beteende och/eller förstärka den så kallade kaninhålseffekten hos mindreåriga. Dessutom är man oroad över de ålderssäkrings- och verifieringsmetoder som Meta har infört. I slutet av april inledde kommissionen en annan granskning av Meta under DSA.

Största EU-banken dissar fossilbranschen – blir grön

Franska BNP Paribas, EU:s största bank, har i praktiken upphört med att teckna obligationer för olje- och gasproducenter vilket representerar en av de mest dramatiska vändningarna bort från fossila bränslen bland världens stora finansinstitut,rapporterar Bloomberg. Som bakomliggande orsaker till förändringen anges nya så kalladeESG-regler om miljö och hållbarhet samt en stämningsansökan mot banken från klimataktivister förra året. Samtidigt har BNP fortsatt att växa inom hållbar finansiering och är nu den största garantigivaren för gröna obligationer globalt, enligt data sammanställd av Bloomberg.

En miljard euro till gemensamma försvarsprojekt

EU-kommissionen meddelade på torsdagen att man investerar drygt en miljard euro i totalt 54 projekt för forskning och utveckling på försvarsområdet där företag och andra organisationer i flera medlemsländer gått samman. Projekten handlar bland annat om att stärka kompetensen inom it-försvar, mark-, luft- och sjöstrider samt kemiskt, biologiskt, radiologiskt och nukleärt försvar. Från Sverige ingår bland annat Totalförsvarets forskningsinstitut, Ytsab Defence, Uppsala och Luleå tekniska universitet och Vimotek i de projekt som beviljats stöd. Det är tredje gången man kan söka pengar ur Europeiska försvarsfonden, EDF, för sådana gemensam försvarsprojekt.

Nederländerna: Regeringsuppgörelse nådd – lovar vara konstruktiv partner i EU

De fyra partier som sedan det nederländska nyvalet i november förhandlat kring en regeringsbildning är klara och presenterade på torsdagen huvudlinjerna i uppgörelsen. Det innehåller bland annat vad man kallar det strängaste asylpaketet någonsin där man vill ha ett undantag från EU:s nyklubbade migrations- och asylregler. Regeringen skruvar även ned landets klimatambitioner. Koalitionen lovar fortsätta stödja Ukraina och vara en "konstruktiv parter i EU". De fyra partierna är högernationalistiska Frihetspartiet, liberalkonservativa VVD, kristdemokratiska NSC och det populistiska jordbrukspartiet BBB. Alla partier kommer att ingå i regeringen men det är oklart vem som blir premiärminister.

EU-topp kräver omedelbar vapenvila i Gaza

EUs: utrikesrepresentat uppmanar Israel att “omedelbart avsluta sin militära operation” mot den palestinska staden Rafah i Gaza för att inte “ytterligare förvärra den redan fruktansvärda humanitära situationen i Gaza”. Det sade Josep Borrell, EU:s utrikeschef, i ett uttalande på onsdagen. Han uppmanar alla parter att “fördubbla sina ansträngningar för att uppnå en omedelbar vapenvila och ovillkorlig frigivning av alla gisslan som hålls av Hamas”.

ECB uppmanar EU-banker att lämna Ryssland

Två år efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina fortsätter stora europeiska banker att driva stora och allt mer lönsamma filialer i landet trots offentliga löften om att avveckla dem, rapporterar Bloomberg. Det sammanlagda antalet anställda för de fem EU-bankerna med den största Rysslandsverksamheten har bara minskat marginellt sedan invasionen och tack vare de höga ryska räntorna har intäkterna ungefär tredubblats. Men det finns också banker som lämnat Ryssland som den franska storbanken Société Générale S.A.

När euroländernas finansministrar möttes i måndags uppgavs att Europeiska Centralbanken, ECB, har bett alla banker med betydande filialer i Ryssland "att påskynda sina ansträngningar för … en tydlig färdplan för neddragning och utträde".

Industriproduktionen ökade i Sverige, minskade i EU

Industriproduktionen i Sverige ökade i mars med drygt tre procent jämfört med mars året före. För EU noteras en minskning med en procent och över en fyra procents minskning i det största industrilandet Tyskland, meddelar Eurostat.

Utsläppen gick ner och tillväxten upp

Under fjärde kvartalet 2023 uppskattas EU:s utsläpp av växthusgaser till 897 miljoner ton CO2-ekvivalenter, en minskning av utsläppen med 4,0 procent jämfört med samma kvartal 2022, meddelar Eurostat. EU:s bruttonationalprodukt, BNP, registrerade en liten ökning, 0,2 procent, fjärde kvartalet 2023 jämfört med samma kvartal 2022.

Nya sanktioner mot Ryssland – fyra mediebolag pekas ut

EU-ländernas representanter i Bryssel har enats om att sätta upp fyra mediebolag på sanktionlistan, bolag som man menar sprider rysk propaganda, rapporterar Ekot. Det gäller bland annat voice of Europe och den ryska nyhetsbyrån RIA Novosti.

Ny massprotest i Georgien

Över 30 000 människor demonstrerade på onsdagen utanför Georgiens parlament för att visa sitt missnöje med landets omstridda agentlagstiftning, skriver TT/GP. Demonstranterna fick sällskap av utrikesministrarna från Estland, Litauen och Island, som alla visade solidaritet med dem i Georgien som vill se sitt land rikta sig mot väst.

Oro för rysk påverkan i polska EU-valet

– Ryssland kan utnyttja ett växande missnöje med EU för att förstöra unionen inifrån, säger polska socialdemokratins spetskandidat till EU-parlamentsvalet Robert Biedroń i en intervju med Ekot. Biedroń och den EU-vänliga polska vänstern satsar hårt på att måla upp kommande EU-valet som ett Europas ödesval mellan EU-vänliga pariter, och den ytterhöger som väntas gå framåt i Polen och många andra länder – och vars EU-motstånd man menar spelar Ryssland i händerna.

Notiser 15 maj

Slovakiens premiärminister skjuten – allvarliga skador

Slovakiens premiärminister vänsterpopulisten Robert Fico kämpar för sitt liv efter att han blivit skjuten flera gånger efter ett regeringsmöte i onsdags, rapporterar Politico. Enligt hans officiella Facebook-konto är Ficos tillstånd livshotande. Ett vittne berättade för Reuters att han hörde flera skott och att en man hade gripits av polisen. Se videon på SVT där den misstänkte gärningsmannen grips.

Sverige betonar politisk och geografisk balans när EU:s topposter ska fördelas

Redan åtta dagar efter EU-valet samlas EU:s stats- och regeringschefer informellt den 17 juni till en första sondering om hur topposterna, så som ny ordförande för Europeiska rådet och EU-kommissionen, ska fördelas. Därefter tar förhandlingarna mellan länderna vid för att eventuellt redan den 27 juni komma fram till en kandidat som ordförande för EU-kommissionen, något som sedan kräver det nyvalda Europaparlamentets godkännande med enkel majoritet. Inför toppmötena föreslog regeringen på onsdagen att riksdagen ger statsministern instruktion om följande upplägg:       

“Det samlade resultatet av högnivåtillsättningarna bör präglas av politisk och geografisk balans som även tar fördelning mellan kvinnor och män samt mellan stora och små medlemsstater i beaktande” heter det i regeringens förslag.

Tillväxt och sysselsättning ökade i EU – minskade i Sverige

Tillväxten och sysselsättningen i EU ökade under årets första kvartal med 0,3 procent respektive 0,2 procent jämfört med kvartalet innan. Det visar preliminära siffror från Eurostat på onsdagen. I Sverige minskade både tillväxten och sysselsättningen med - 0,2 procent respektive -0,4 procent.

Ryssland fortsätter anfalla kring Charkiv – Blinken rockar i Kiev

Ukrainas militär är trängd av den ryska offensiven i nordöst och läget vid fronten bedöms fortsatt svårt. Ryssland har intagit kring tio byar längs gränsen och strider pågår i utkanterna av staden Vovtjansk. Samtidigt har över 7000 människor tvingats fly från sina hem undan de ryska attackerna, rapporterar Yle. Som ett udda inslag spelade USA:s utrikesminister och gitarristen Antony Blinken, tillsammans med det ukrainska bandet 19.99 och till publikens jubel, Neil Young-hiten Rockin’ in the Free World på en rockklubb i Kiev på tisdagen.

På grund av läget i östra Ukraina beslutade landets president på onsdagen att ställa in alla planerade utlandsmöten tills vidare, uppger NTB.

Svenskt civilbistånd till Georgien kan fortsätta efter agentlag

I söndags rapporterade DN att regeringen skjuter till ytterligare elva miljoner kronor i stöd för civilsamhället i Georgien. Efter att Georgien på tisdagen antog den så kallade agentlagen håller Sverige öppet för att skicka mer pengar.

– Jag utesluter ingenting, säger Forssell till TT/SvD

Sverige och Tyskland går samman i försvars- och rymdfrågor

På tisdagen undertecknade Sverige och Tyskland, som det heter, “ett strategiskt innovationspartnerskap för säkerhet samt digital och grön omställning.” Länderna har sedan 2017 haft partnerskap med olika inriktningar som nya batterier och AI. Nu ska samarbetet fortsätta inom bland annat försvar och rymdfrågor.

– Mot bakgrund av omvärldsläget, den snabba teknikutvecklingen och behovet av att accelerera den gröna och digitala omställningen så är detta strategiska partnerskap med Tyskland ett viktigt verktyg för såväl vårt näringsliv som för Sverige som helhet, sade statsminister Ulf Kristersson (M) i ett uttalande.

EU fördömer "agentlag" – Georgiens president hoppas på maktskifte i höst

Georgiens president Salomé Zourabichvili, som har stött demonstranterna mot den så kallade agentlagen, betonade på tisdagen till CNN att demonstrationerna har förblivit fredliga då inga rutor krossats eller bilar satts i brand. Nu har oppositionen siktet inställt på parlamentsvalet 26 oktober för att, på “europeiska sättet”, få till ett maktskifte i landet sade presidenten och påpekade att en överväldigande majoritet av invånarna vill närma sig EU och inte Ryssland. 

Vid förra valet 2020, som var en blandning av enmansvalkretsar och proportionell val, vann oligarkpartiet Georgiens dröm för tredje gången och fick med 48 procent av rösterna 90 av 150 mandat i parlamentet.

På onsdagen kom EU:s officiella reaktion på att EU-kandidatlandet Georgien antagit "agentlagen".

– Vi uppmanar enträget de georgiska myndigheterna att dra tillbaka lagen, sade EU:s utrikeschef Josep Borrell i ett uttalande. Han betonade att EU tydligt, och vid upprepade tillfällen, uttalat att “agentlagens” anda och innehåll “inte är i linje med EU:s grundläggande normer och värderingar”.

Vargens skyddsstatus diskuteras av EU-ambassadörer

EU-ambassadörer kommer på onsdagen att diskutera hur skyddsstatusen för vargar ska sänkas, ett kontroversiellt drag som inte har någon vetenskaplig motivering, enligt naturvårdare, som fördömde det i ett öppet brevrapporterar Euractiv. EU-kommissionen föreslog i december 2023 att nedgradera vargens skyddsstatus från "strikt skyddad" till “skyddad” i syfte att kunna skjuta fler vargar än idag. 

Sverige skickar ytterligare sjukvårdsmateriel till Ukraina

Sverige har skickat en leverans av ventilatorer och kirurgiska instrument till Ukraina, meddelade Socialstyrelsen på tisdagen. Det här är den sjunde leveransen hälso- och sjukvårdsutrustning sedan 2022 och värdet uppgår till 14 miljoner kronor. 

Polisen anklagas för misshandel av demonstranter i Georgiens huvudstad

I Tbilisi fortsätter proteströrelsen fylla centrum och kräva att det georgiska parlamentet river upp den så kallade agentlagen som antogs under tisdagen, rapporterar Ekot. Det är också en protest mot Ryssland och mot det våld, som polisen använt mot fredliga demonstranter.

Över 500 gripna i Turkiet för "Gülenkopplingar"

544 personer har gripits runt om i hela Turkiet under tisdagen, "misstänkta för kopplingar" till president Recep Tayyip Erdogans fiende, predikanten Fethullah Gülen som Turkiets ledare anklagar för statskuppsförsök 2016, rapporterar TT/GP. Gülen har hela tiden nekat till anklagelserna.

Notiser 14 maj

Charkivs guvernör: Risk att striderna sprider sig – Blinken på blixtvisit

Ryska styrkor fortsätter att avancera i nordöstra Charkivregionen, och det finns risk att striderna sprider sig till fler gränssamhällen, säger Charkivs guvernör Oleh Syniehubov till Sveriges Radio. Guvernören menar att säkerheten i själva staden Charkiv inte påverkas av offensiven, ryssarna har inte fått bättre positioner varifrån de kan beskjuta staden, säger han.

USA:s utrikesminister Antony Blinken anlände till Kiev på tisdagen i ett oannonserat diplomatiskt besök för att försäkra Ukraina om att landet har amerikanskt stöd mot allt de allt intensivare ryska attacker, rapporterar AP.

Tysklands Olaf Scholz uppmanar fler länder att följa deras exempel och leverera luftvärnssystemet Patriot till Ukraina i kriget mot Ryssland. – Vi kommer att stödja Ukraina så länge det krävs, sade förbundskanslern på måndagen, enligt TT/SvD.

På tisdagen beslutade EU-ländernas regeringar att låta kommissionen att betala ut upp till 1,89 miljarder euro i förfinansiering för de reformer och investeringar som ingår i Ukrainaplanen som en del av landets EU-anslutningsprocess. Sedan den 1 mars har, utöver dagens beslut, det betalats ut sex miljarder euro av de sammanlagt 50 miljarder euro som EU-toppmötet beslutade om i februari.

Rysk “agentlag” sätter Georgiens EU-framtid på spel – Sverige vill att EU agerar

Det georgiska parlamentet antog, med röstsiffrorna 84-30, på tisdagen en Rysslandsinspirerad “agentlag” som stämplar opposition, media och civila organisationer som får minst 20 procent av sina intäkter från andra länder, exempelvis från Sverige, som “utländska agenter”. När EU, inför det georgiska beslutet, på måndagskvällen förberedde ett fördömande av lagen stoppades det med veto av de Rysslandsorienterade EU-länderna Ungern och Slovakien, rapporterar Politico. Nyhetssajten RFE/RL uppger att det på måndagen bara tog 67 sekunder för lagförslaget att granskas och godkännas av det georgiska parlamentets rättsliga utskott. Flera länder däribland Sverige vill att EU tydligt ska uttala att lagen är ett hinder för framtida EU-medlemskap. I Europaparlamentet uppges flera partigrupper kräva EU-sanktioner mot Georgiens ansvariga politiker om lagen antas.

EU:s nya asyl- och migrationslagar slutligen antagna

Senast om två år ska medlemsländerna i praktiken ha förverkligat innebörden av tio nya EU-lagar om asyl- och migration, det beslutade ministerrådet på tisdagen. 

De nya reglerna kommer enligt rådet “säkerställa ett rättvisare och starkare migrationssystem” och göra det europeiska asylsystemet “mer effektivt” och “öka solidariteten” mellan medlemsländerna. EU-kommissionen kommer inom kort att lägga fram en gemensam genomförandeplan för den nya politiken.

Ekonomikommissionär efter nio års långbänk: Vissa EU-länder kan bilda en egen kapitalmarknadsunion

När EU:s finansministrar träffas på tisdagen väntas de åter diskuteraförslaget från 2015 om en kapitalmarknadsunion inom EU, något medlemsländerna hittills inte lyckats komma överens omrapporterar Bloomberg. Syftet med kapitalmarknadsunionen är bland annat att underlätta investeringar och företagens lånemöjligheter i EU. Men om inget händer snart tror EU:s ekonomikommissionär Paolo Gentiloni att en mindre grupp EU-länder kommer att gå vidare för att tillsammans skapa en kapitalmarknadsunion mellan sig.

– Om konsensus inte nås kommer vissa medlemsländer att gå vidare tillsammans för att hitta mer avancerade lösningar, sade Paolo Gentiloni på måndagen.

Världsnaturfonden: EU subventionerar naturförstöring

EU:s medlemsländer lägger årligen upp mot 560 miljarder svenska kronor på åtgärder som skadar den biologiska mångfalden. Det anser Världsnaturfonden (WWF) som i en ny rapport riktar skarp kritik mot framför allt EU:s jordbrukspolitik, skriver TT/GP.

Charlie Weimers vill EU-samarbeta i Tidöstyle

Europaparlamentariker Charlie Weimers (SD), som också är en av sex vice ordförande i den högerpopulistiska partigruppen ECR, vill gärna se ett samarbete med den stora partigruppen EPP där M och KD ingår, rapporterar TT/Euractiv. Samarbetet skulle likna det svenska Tidösamarbetet och omfatta förslag om migration och kriminalitet, att riva upp delar av EU:s klimatpolitik och likställa kärnkraft med andra energiformer i EU. Han kräver dock att EPP sparkar sin toppkandidat för kommissionsordförandeposten Ursula von der Leyen eftersom hon “för en politik som varit skadlig för Sverige”. Euractiv uppger att ett samarbete mellan ECR och EPP  “är högst osannolikt”, men att de tillsammans kan försöka blockera vissa lagstiftningsakter, som de har gjort tidigare, bland annat naturrestaureringslagen.   

Tuffare EU-krav kan ge billigare hotell

Hotellbokningssajten Booking ska klassas som grindvakt enligt EU:s nya marknadsregler för nätet. Ökad valfrihet och billigare pris kan bli följden, skriver TT/SvD. Booking.com anses så stor att plattformen framöver måste följa de tuffaste reglerna inom EU:s digitala marknadslag, DMA. Reglerna är till för att inte de största nätjättarna ska missbruka sina marknadsledande positioner och ställer krav på rättvisa villkor gentemot användarna.

Kinesiska solcellsföretag drar sig tillbaka från upphandling i EU

Två kinesiska företag har dragit sig ur en upphandling för att leverera till en solcellspark i Rumänien vilket är det senaste tecknet på att EU:s nya antisubventionsbefogenheter har en avskräckande effekt på företag som enligt Bryssel får statliga stöd från Peking, skriver FT.

Notiser 13 maj

Prognos uppgraderar tillväxten i euroländerna

Tillväxten i de 20 euroländerna under 2024 antas, enligt Bloombergs undersökning bland analytiker, öka med 0,7 procent, upp från 0,5 procent i tidigare prognos. Orsaken anses vara en något högre väntad tillväxt i de fyra största länderna Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien jämfört med tidigare. Undersökningen förutspår också att inflationen i euroområdet faller mot 2 procent under de kommande kvartalen och att den når den nivån under andra kvartalet nästa år. ECB-räntan väntas under 2024 gå ner från nuvarande 4,00 till 3,25 procent.

Tysk domstol bekräftar klassning av AfD som extremistiskt

En förvaltningsdomstol i tysk Münster gav på måndagen underrättelsetjänsten BfV rätt i att klassa det högernationalistiska partiet AfD som en högerextremistisk organisation, skriver Der Spiegel. Det innebär att BfV får fortsätta att övervaka partiet.

– Dagens dom visar att vi är en demokrati som kan försvara sig. Vår rättsstat har verktyg som skyddar vår demokrati från hot inifrån, sade den socialdemokratiska tyska inrikesministern Nancy Faeser efter att domen förkunnats.

Måndagens dom kan inte överklagas men AfD kan lämna in ett klagomål till landets federala förvaltningsdomstol vilket partiet väntas göra.

Över 4 000 evakuerade undan ryska angrepp

I Charkivregionen i nordöstra Ukraina har fler än 4 000 invånare evakuerats på grund av de hårda striderna mellan ukrainska armén och ryska styrkor, rapporterar Ekot. I fredags inledde Ryssland en markoffensiv i regionen och det ryska försvarsdepartementet hävdar att man har tagit kontroll över sammanlagt tio byar området, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Rysslands offensiv i Charkivregionen i nordöstra Ukraina är ett försök att tunna ut det ukrainska försvaret över flera frontlinjer, varnar president Volodymyr Zelenskyj, enligt TT/SvD.

Scholz till nordiskt toppmöte – ska diskutera Ukrainastöd

I dag måndagen genomförs ett toppmöte mellan de nordiska regeringscheferna under ledning av statsminister Ulf Kristersson, uppger Ekot. På eftermiddagen ansluter den tyske förbundskanslern Olaf Scholz till mötet. De ska bland annat diskutera det fortsatta militära stödet till Ukraina, men också säkerhetshot som it-spionage, desinformation och utländsk valpåverkan.

EU spikar nya utsläppskrav på tunga fordon – 90 procent minskning

På måndagen tog EU det sista formella beslutet som skärper kraven på hur mycket växthusgaser som tunga lastbilar får släppa ut jämfört med 2019. Lastbilarna, som står för en fjärdedel av alla utsläpp från vägtransporter i EU, ska efter tidigare beslut redan nästa år ha minskat sina utsläpp med 15 procent. Nu införs nya mål där utsläppen ska minska med 45 procent 2030, 65 procent till 2035 och 90 procents minskning till 2040. Nya stadsbussar ska senast 2035 vara helt utsläppsfria.

Kontroversiell "agentlag" på väg att antas i Georgien

Georgiens premiärminister sade på söndagen att parlamentet denna vecka skulle godkänna hans regerings kontroversiella lag om "utländska agenter", rapporterar Politico.

Lagförslaget vill göra det möjligt att stämpla organisationer som "utländska agenter" om de får mer än 20 procent i finansiering från andra länder, bland annat Sverige. EU-kommissionen har avrått EU-kandidatlandet Georgien för att införa lagen.

Majoritet svenskar stödjer Ukraina i EU

58 procent av de tillfrågade i en opinionsundersökning av DN/Ipsos säger sig ha en positiv inställning till att Ukraina blir medlem i EU. 10 procent har en negativ inställning.

Analys: Andelen kvinnor i EU-parlamentet kan minska efter valet

Enligt analysplattformen EUMatrix indikerar nuvarande röstningstrender att andelen kvinnor i EU-parlamentet efter juni månads val blir 39 procent. Det skulle i sådana fall bli första gången som andelen kvinnor i EU-parlamentet minskar sedan 1979. I dag är andelen 40 procent.

Förbud mot EU-flagga irriterar kommissionen

Vid lördagens Eurovision i Malmö, som vanns av Schweiz och sågs av 160 miljoner människor, var bara nationella flaggor samt regnbågsflaggan tillåtna i lokalen, inte EU-flaggor, rapporterar Politico. Det har irriterat EU-kommissionens vice ordförande Margaritis Schinas som varnar för att flaggbeslutet bara hjälpte "Europas fiender" och han sade att han vill ha en förklaring från arrangörerna i EBU:s ledning på måndagen. 

– Jag ska prata med dem. Jag kommer inte att låta det här passera obemärkt, sade han.   

Vänsterpartiet släpper kravet på att lämna EU

Vänsterpartiet släpper sitt krav på att Sverige ska lämna EU. Det beslutade kongressen på lördagen efter en intensiv debatt, rapporterar DN. Utträdet ska nu ses som en sista utväg, beroende på den politiska utvecklingen.

Separatistpartier går mot valförlust i Katalonien

I Katalonien kommer de styrande separatistpartierna att förlora majoritet i det regionala parlamentet för första gången på tio år. Det visar preliminära röstsiffror, rapporterar nyhetsbyrån AFP/Ekot. Dotterpartiet till de spanska Socialdemokraterna har fått flest röster.

EU beklagar användning av namnet Makedonien

När konservativa Gordana Siljanovska-Davkova svors in som ny nordmakedonsk president i går söndag kallade hon istället landet Makedonien, något som nu kritiseras av EU där namnbytet varit ett krav, ursprungligen från Grekland,  för att kunna gå vidare i medlemskapsprocessen.

"EU beklagar att Nordmakedoniens nya president, president Siljanovska-Davkova, inte använde landets konstitutionella namn under edsavläggelseceremonin [på söndagen]. EU erinrar om vikten av att fullt ut respektera befintliga, rättsligt bindande avtal, inbegripet Prespaavtalet med Grekland", skriver EU:s utrikestjänst.

Andra valomgång väntar i Litauen

Preliminära resultat från söndagens presidentval i Litauen visar att det blir en andra omgång om två veckor mellan nuvarande president Gitanas Nausėda och sittande premiärminister Ingrida Šimonytė, uppger TT/GP. Nauseda hade, när 1 889 av 1 895 distrikt räknats, fått 44,2 procent av rösterna medan Šimonytė fått 19,7 procent, enligt landets valmyndighet. Nausėda verkar därmed inte nå upp till de 50 procent av rösterna som krävs för en vinst i första omgången.

Notiser 10 maj

Rysk markoffensiv öppnar ny front i Ukraina

Ryska styrkor inledde en stridsvagnsoffensiv mot Ukrainas nordöstra Charkiv-region tidigt på fredagen och ryckte fram en kilometer för att skapa en buffertzon. Det öppnar därmed en ny front, rapporterar Reuters som hänvisar til ukrainaska militära källor. ”Under natten har det varit kraftiga explosioner”, berättar Lubna El-Shanti, SR- korrespondent i Ukraina.

Kinas Xi uppmanar Orbán att ta mer plats i EU

Kinas ledare Xi Jinping uppmanar Ungern att spela en större roll i EU efter ett möte med premiärminister Viktor Orbán i Budapest, skriver TT/GP. Xi mottogs med högsta hedersbetygelser när han anlände från Serbien under sin rundresa i Europa. Samtidigt som den kinesiska diktatorn hyllar Ungern och Viktor Orbán i ett öppet brev , ingår Kina och Ungern 16 nya samarbetsavtal som omfattar allt från bilar till kärnkraft och en kinesisk investering på 16 miljarder euro, rapporterar Politico.

Sverige i hamnsamarbete mot smuggling

Sverige har bjudits in i ett europeiskt hamnsamarbete med sex andra länder. Ett syfte är att motverka narkotikasmuggling, rapporterar SvD/TT.

– Länderna har under en längre tid bildat en sorts inre cirkel i arbetet mot den organiserade brottsligheten, säger Gunnar Strömmer (M), justitieminister.

Unga tyskar flockas till AfD trots spionaffär

Högernationalistiska Alternativ för Tysklands popularitet håller i sig – trots spionskandaler, skriver TT/SvD. Partiets budskap om fred i Europa och att få ordning på tysk ekonomi går hem hos unga väljare.

Expert: Ryssarna kom ”oroväckande nära”

Den senaste mordkomplotten mot president Volodymyr Zelenskyj som avstyrdes innehöll två ukrainska överstar.

– Det är oroväckande att ryssarna kan komma så nära presidenten, säger militärexperten Joakim Paasikivi till SvD.

EU-kommissionär: Moldavien kan inleda anslutningsförhandlingar

Enligt EU:s budgetkommissionär Johannes Hahn kommer Moldavien troligen att inleda förhandlingar om EU-medlemskap inom den närmaste tiden, rapporterar Bloomberg. Hahn framhöll att Moldavien har gjort betydande reformframsteg och nu uppfyller kraven för att inleda anslutningsprocessen.

EU-länder närmar sig erkännande av Palestina

De fyra EU-länderna Irland, Spanien, Malta och Slovenien närmar sig ett beslut om att inom kort erkänna Palestina som stat, uppger TT/GP. Sveriges erkännande av Palestina som självständigt land gjordes 2014, och är hittills den enda sådana markeringen som gjorts av ett EU-land. Ett antal östliga EU-länder har också erkänt Palestina, men det gjordes i ett samlat östblocksinitiativ på 1980-talet, långt innan de blev EU-medlemmar.

Högerseger i Nordmakedonien kan försvåra EU-samtal

I EU-kandidatlandet Nordmakedonien vann på onsdagen högeroppositionen president- och parlamentsvalen vilket riskerar att försvåra medlemskapssamtalen med EU, rapporterar FT.

Högernationalister i kroatisk regering

Kroatiens premiärmininister Andrej Plenković meddelade på torsdagen att han samlat tillräckligt stöd för att bilda en ny regeringen efter förra månadens parlamentsval. Bland dem finns det högernationalistiska partiet DP som bland annat anklagats förförnekande av krigsbrott och användning av sånger från nazitiden, skriver Politico.

Notiser 8 maj

Svensk biståndsminister försökte lugna Georgien: Vill inte ta över landet

Politico rapporterar att Sveriges biståndsminister Johan Forssell (M) flög till Georgien på tisdagen i ett sista försök att få regeringen att dra tillbaka den så kallade “agentlagen”, även benämnd som den ryska lagen. 

“Sverige är den tredje största bilaterala givaren till Georgien", påpekade Forssell, vilket gör det till en av de största givarna för de icke-statliga organisationer, media och kampanjgrupper som lagstiftningen riktar sig mot. Han påpekade att Sverige inte har några baktankar med stödet.

"Vi är en mycket vänlig nation," sade Forssell. "Vi har inte varit i krig på över 200 år. Vi stöder inte Georgien för att vi vill ta över Georgien."

“Tillfällig” svensk gränskontroll snart nio år

Regeringen beslutade på onsdagen att förlänga den “tillfälliga gränskontrollen” vid Sveriges gränser från och med den 12 maj till och med den 11 november 2024. Motivet är det samma sedan 2018 att regeringen bedömer att det finns “ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten”. Sverige införde ursprungligen gränskontroller under tio dagar i november 2015 för att hantera det stora inflödet av migranter. Kontrollerna har därefter förlängts medan motivet har ändrats.

Frågor som Europaparlamentet inte behandlar dominerade EU-debatt

Vid en valdebatt med Europaparlamentspartiernas kandidater i  Stockholms kulturhus på tisdagen dominerade frågor som Europaparlamentet inte beslutar om, har litet inflytande i eller har redan behandlat. Debatten började med om Sverige ska lämna EU eller inte – en riksdagsfråga.  Sedan gick man över till flyktingfrågan där parlamentet precis antagit flera nya lagar, som ska börja gälla inom två år och där nya parlamentsbeslut inte är sannolika inom mandatperioden. 

Det tredje ämnet var frågan om EU skulle agera för att Ukraina så fort som möjligt kan bli EU-medlem. Denna fråga ägs dock i allt väsentligt av Ukrainas reformförmåga och ytterst av EU-länderna som med vetorätt bestämmer takten. Sedan utvecklade sig debatten till frågan om Rysslands krig mot Ukraina och om lämpligheten av eventuella fredsförhandlingar, även det utanför Europaparlamentets kontroll. Därefter blev det dags för eurofrågan och om Sverige ska byta valuta – en riksdagsfråga. 

Den sista frågan handlade om EU borde ta i med hårdhandskarna mot EU-länder som inte respekterar rättsstatens principer. Det är en aktuell fråga där Europaparlamentet har ett visst politiskt inflytande, så detta blev valdebattens mest relevanta ämne.

Demoskop: Tre frågor viktigast för väljare i EU-valet

I en färsk undersökningen från Demoskop framgår att väljarnas viktigaste frågor i EU-valet är och hur stor andel av de tillfrågade som angav det: Lag och ordning, 38 procent av svenskarna, invandring, 34 procent och klimat och miljö 31 procent, rapporterar SvD

Nytt värmerekord i april – elfte månaden i rad

April blev den varmaste aprilmånad som har uppmätts globalt, rapporterar DN. Det är den elfte månaden i rad som sätter rekord för enskild månad. Den globala medeltemperaturen för de senaste 12 månaderna är den högsta som någonsin har uppmätts, ungefär 1,6 grader varmare i historiskt perspektiv.

Flera ryska attacker mot Ukraina i natt

Flera städer i Ukraina har attackerats från luften i natt, rapporterar Reuters, uppger Ekot. Bland annat har huvudstaden Kiev samt storstaden Lviv, nära Ukrainas gräns mot Polen varit mål för raketer och robotar. Tidningen Kyiv Independent uppger att flera explosioner också hörts i provinserna Ivano-Frankivsk och Zaporizjzja. Det ukrainska luftförsvaret har aktiverats för att avvärja attackerna. Ännu finns inga uppgifter om dödsoffer.

Xi möter Orban – Kina och Ungern fördjupar samarbete

Under onsdagen går Kinas diktator Xi Jinpings europaresa vidare till Ungern – ett land som står nära både Kina och Ryssland, rapporterar Ekot. Där förväntas Kina och Ungern skriva under en rad nya gemensamma avtal. Inte minst handlar de om Kinas prestigeprojekt; ”Den nya sidenvägen”, som är ett sätt för landet att öka sitt ekonomisk inflytande i världen och säkra  sina export- och importvägar.  

Faktagranskare kraftsamlar mot desinformation inför EU-valet

Faktagranskare i EU kraftsamlar nu mot desinformation inför EU-valet, rapporterar Ekot. Falska budskap som sprids i EU handlar mycket om EU:s stöd till Ukraina, klimatåtgärder, invandring och hbtqi-personers rättigheter uppger European Digital Media Observatory i Florens. Det handlar också om försök att undergräva förtroendet för EU:s institutioner och beslut generellt.

Notiser 7 maj

Ukraina: Rysk mordplan på Zelenskyj stoppad

Ukraina säger sig ha avslöjat ett nätverk som planerade att lönnmörda president Volodymyr Zelenskyj och flera andra högt uppsatta ukrainare, rapporterar TT/GP. Två  ukrainska överstar har gripits.

Flera partier vill kunna utesluta odemokratiska EU-länder – SD, M och L säger nej

S, C, MP och V vill att EU ska kunna utesluta medlemsländer som inte lever upp till demokratiska principer, rapporterar Ekot. Det skulle kunna ske genom att EU antar en uteslutningsmekanism för att reglera frågan. Det kräver dock att alla EU-länder stödjer förslaget.  SD, M och L går emot förslaget medan KD  lämnar frågan öppen.

EU:s utrikeschef Borrell till medlemsländerna: Bojkotta Putins installationsceremoni

Inför att Rysslands diktator Vladimir Putin på tisdag högtidligen ska låta sig installeras som Rysslands president för ytterligare sex år vid makten avrådde EU:s utrikeschef Josep Borrell på tisdagen medlemsländerna från att skicka sina representanter till ceremonin.  Med hänvisning till att Putin är efterlyst av Internationella brottsdomstolen för misstänkt krigsbrott, Rysslands invasion av Ukraina och att presidentvalet inte var fritt och rättvist, menade Borell att beslutet var enkelt.

– Mitt råd till medlemsländerna är att inte delta [vid ceremonin] och jag hoppas att de flesta följer det. Men medlemsstaterna är helt suveräna att bestämma om det ska gå eller inte, sade Josep Borrell på väg in till ett rådsmöte i Bryssel.

Färre bilar i Stockholm men högre andel elbilar

Tillsammans med Berlin och Wien sticker Stockholmsregionen ut för sin relativt låga andel personbilar, 395 bilar på 1000 invånare 2021. För hela Sverige och EU var andelen 477 bilar respektive 560 bilar per 1000 invånare. Alla svenska regioner låg under EU-snittet. Det meddelande Eurostat på måndagen. Det kan jämföras med den norditalienska regionen Valle d’Aosta som toppar med 2300 bilar per 1000 invånare och den grekiska regionen Peloponnisos som har minst andel: 203 av 1000. 

Samtidigt meddelades att Stockholmsregionen hade den tredje högsta andelen elbilar i EU, knappt sju procent. Av de tio regionerna med högst andel elbilar låg fyra i Sverige och fyra i Nederländerna.  Något EU-genomsnitt för andel elbilar återgavs ej men de flesta regionen hade en mycket lite andel: 0-2 procent. 

Fackliga EU-krav: Värna demokrati, svenska modellen och klimatet

När de tre fackliga organisationer LO, TCO och Saco utfrågades inför EU-valet på tisdagen framkom vilka frågor som de vill lyfta i valet. LO betonade åtgärder mot osund konkurrens och arbetslivskriminalitet, TCO lade vikten på att försvara demokratin i EU och Saco pekade på den gröna omställningen som central valfråga.

Årets Europé: Gruppen Ryssland ut ur Ukraina

Aktionsgruppen “Ryssland ut ur Ukraina" utnämndes av svenska Europarörelsen på tisdagen till Årets Europé vid en ceremoni i Stockholms kulturhus. Motiveringen löd bland annat, för ett enastående engagemang och beslutsamhet genom att regelbundet och målmedvetet demonstrera mot Rysslands invasion av Ukraina”.  Gruppen kräver att Sverige går i spetsen för att skapa en stor internationell Ukrainafond, att Sverige satsar minst en procent av sitt BNP i stöd till Ukraina och att Sverige försöker stoppa den ryska skuggflottan som fraktar rysk olja i Östersjön.

Gästkrönika | Johan Lindholm
Hoppa till Debatt i andra medier

Redaktörens val

Undersökning: Sverige stödjer nästan alla nya EU-lagar

BRYSSEL 5 februari 2024

Sverige tillsammans med övriga EU-länder röstar ja i till nya EU-lagar i över 97 procent av fallen. Inte ens EU:s bråkstakar Ungern och Polen har tryckt på nej-knappen i mer än 30 fall under de senaste nio åren och de över 700 omröstningarna i ministerrådet. Det visar Europaportalens sammanställning.

EU:s utvidgning: Så långt bort står kandidatländerna

BRYSSEL 8 december 2023

I nästa vecka ska EU:s högsta politiska ledare ta ställning till huruvida Ukraina och Moldavien ska få inleda medlemskapsförhandlingar. Europaportalen har granskat det demokratiska och ekonomiska läget för de länder som vill gå med i unionen.

Putin efterlyst i 123 länder för krigsbrott

BRYSSEL 20 mars 2023

Internationella brottmålsdomstolen efterlyser Vladimir Putin som ett led i att ställa Ryssland till svars för krigsbrott i Ukraina. Den ryske ledaren måste gripas och överlämnas om han sätter sin fot i något av de 123 länder som undertecknat Romstadgan. EU uppmanar nu världens länder att samarbeta med domstolen.

EU-valkompassen 2024

Nyfiken eller osäker inför EU-valet?

Mest lästa artiklar

Mest lästa ämnen

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
TCO
annons komm
annons LO
annons
Fackliga Brysselkontoret