Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till notiser
Hoppa till Debatt i andra medier
Notiser 9 december

Veckans tema: Utvidgningen av EU

På EU-toppmötet om några dagar väntas Ukraina och Moldavien ges klartecken att börja den långa resa som medlemskapsförhandlingarna innebär. Europaportalen har sammanställt läget i de pågående förhandlingarna och det politiska och ekonomiska läget för kandidatländerna jämfört med EU-länderna.

Notiser 8 december

Fler forskare ska lockas till EU

Medlemsländerna enades på fredagen om en rekommendation om att ge ytterligare stöd till forskare och forskarkarriärer i EU och bidra till en mer attraktiv, öppen och hållbar europeisk arbetsmarknad för forskare, innovatörer och entreprenörer. Syftet är att behålla forskare i unionen och göra EU till en attraktiv destination för forskartalanger från hela världen. I rekommendationen lovar länderna att förbättra forskarnas allmänna arbetsvillkor och arbetsmiljö samt säkerställa en balans mellan arbete och privatliv.

Spanjorska blir ny chef för Europeiska investeringbanken

EU-ländernas finansministrar ställde sig på fredagen bakom den spanska kandidaten Nadia Calviño, landets nuvarande finansminister, som ny ordförande för Europeiska investeringsbanken för en mandatperiod på sex år med start den första januari 2024. Sverige hade nominerat tidigare näringsminister Thomas Östros (S) till posten.

Ingen uppgörelse om nya budgetregler

EU-ländernas finansministrar kunde trots åtta timmars förhandlingar fram till klockan tre natten till fredag inte enas om hur de nya reglerna för sunda statsfinanser i medlemsländerna ska se ut efter årsskiftet, skriver Politico. Om det inte blir en uppgörelse kommer tidigare EU-regler om statsskuld och budgetunderskott att återinföras  1 januari efter att varit pausade sedan coronakrisen 2020. Se Europaportalens faktasidor om  statsskulder och budgetunderskott i EU.

Nya siffror: Stödet till Ukraina rasar

En sammanställning visar att mellan augusti och oktober i år jämfört med samma period förra året minskade det militära och finansiella stödet till Ukraina med 90 procent till två miljarder euro.

 – 
Våra siffror bekräftar intrycket av en mer tveksam givarattityd de senaste månaderna. Ukraina är alltmer beroende av ett fåtal kärngivare som fortsätter att ge betydande stöd, som Tyskland, USA eller de nordiska länderna, säger Christoph Trebesch, forskningschef vid Kielinstitutet, i ett uttalande.

Finländska AKT går med i kampen mot Tesla

Finländska Bil- och transportbranschens arbetarförbund AKT går med i de svenska fackförbundens kamp mot Tesla. Hamnarbetare inleder en blockad mot transporten av Teslabilar den 20 december, rapporterar Yle. I över en månad har svenska fackförbund stridit med elbilsjätten Tesla. Det här eftersom Tesla vägrar ingå kollektivavtal. Stödåtgärder har redan tidigare inletts i Danmark, där hamnarbetare och chaufförer vägrar leverera Teslabilar till Sverige. Även norska fackförbund har lovat ställa upp i kampen mot Tesla.

Tyska budgeten hinner inte antas i tid

Den tyska budgeten för 2024 kommer inte att hinna klubbas före årsskiftet. Det står klart efter att regeringen i Berlin misslyckats i sina förhandlingar, rapporterar tyska medier, enligt TT/SvD.

Skandiaporten får klartecken från EU

Mastodontprojektet Skandiaporten i Göteborgs hamn kan ta ny fart efter att EU-kommissionen beslutat att godkänna att projektet följer reglerna för statsstöd, uppger Sjöfartstidningen. Projektet Skandiaporten syftar till att stärka Skandiahamnens konkurrensläge genom att öka djupgåendet i farleden in till Göteborg och förstärka den södra kajen i Skandiahamnen. Allt för att Göteborgs hamn ska kunna ta emot de största containerfartygen även i framtiden.

Könssjukdomar ökar i EU – minskar eller oförändrat i Sverige

Förekomsten av könssjukdomarna klamydia och gonorré har ökat i EU mellan 2020 och 2021. Detta efter en kraftig nedgång under coronaåret 2020. Det visar en rapport från den Sverigebaserade EU-byrån ECDC i Solna. I Sverige minskade dock antalet konstaterade fall av klamydia, drygt 30 000 fall per år, medan antalet upptäckta fall av gonorré, närmare 2 700 fall per år, var oförändrad, mellan 2021 och 2020.  ECDC föreslår ett antal åtgärder för att minska antalet könssjukdomar i EU.

EU klassar kärnkraft som nyckelteknologi för klimatet

EU:s industriministrar sade på torsdagen ja till att klassa kärnkraften som en nyckelteknologi för att klara klimatomställningen, något som Sverige drivit, rapporterar Ekot. Tillståndsprövningen för ny kärnkraft ska bli enklare och snabbare, högst 18 månader, och de nya tidsfristerna kommer att påverka tillståndsgivningen även i Sverige. Däremot blev det ingen beslut om EU-finansiering av ny kärnkraft.

Grekland och Turkiet enas om varmare relationer efter år av motsättningar

Grekland och Turkiet har kommit överens om att utöka sina förbindelser inom turism och kultur och försöker vända blad efter åratal av spänningar mellan de NATO-allierade om havsgränser och Cyperns status, rapporterar Bloomberg.

– Under de senaste månaderna har vi vandrat på en lugnare väg" sade Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis vid en presskonferens med Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan som besökte Aten för första gången på sex år. Ländernas meningsskiljaktigheter "bör inte automatiskt leda till kriser", tillade han

Strömmer (M): Danska beslutet förändrar inget för Sverige

Brännandet av heliga skrifter förbjuds i Danmark. Men det förändrar inte den svenska regeringens position i frågan, enligt justitieminister Gunnar Strömmer (M). – Vi har ju en vidsträckt yttrandefrihet, säger han till SVT.

Ryssland rekryterade migranter vid finska gränsen för att kriga i Ukraina

Migrantkrisen vid gränsen mellan Ryssland och Finland har nu också fått en koppling till rysk rekrytering av soldater, skriver BBC/Yle. BBC har hittat uppgifter om att ryska myndigheter försöker rekrytera gripna personer vid gränsen mot Finland. Ryssland uppges locka migranter med utgångna visum att stanna i Ryssland. Därefter skickas de till kriget i Ukraina.

Rysk ”journalist” skrev 150 artiklar på en dag

På en dag skrev ryska AI-journalisten ”Marina Sovina” 150 artiklar – lika många som en normal reporter skriver på två år. Enligt en Nato-rapport är hon ett av flera exempel på hur Ryssland använder AI för att sprida propaganda, skriver SvD.

EU hyllar närmande mellan Armenien-Azerbajdzjan

Armenien och Azerbajdzjan har gått med på att utväxla krigsfångar. Det meddelar de båda länderna i ett gemensamt uttalande på torsdagen, enligt TT/GP. De två sidorna är överens om "att ta konkreta steg som syftar till att bygga upp förtroendet" och de bekräftade sin "avsikt att normalisera banden och underteckna ett fredsavtal", enligt uttalandet. EU:s rådsordförande Charles Michel hyllar islossningen länderna emellan och kallar den ett "avgörande genombrott".

De ryska kvinnornas krav: Låt våra män komma hem

I Ryssland höjer allt fler anhöriga till ryska män som mobiliserats till kriget i Ukraina sina röster, rapporterar SVT. De anhöriga kräver att de mobiliserade ersätts med kontraktsanställda soldater.

Rysk "domstol" förlänger häktning av Navalnyjs advokater

I Ryssland har en "domstol" förlängt häktningstiden för de tre advokater som företrätt den fängslade oppositionsledaren Aleksej Navalnyj, uppger Ekot. De greps i oktober "anklagade" för att ha deltagit i en extremistgrupp och kommer att vara fortsatt häktade till den 13:e mars.

Notiser 7 december

Forskare: Tippningspunkter det största klimathot mänskligheten har mött

Världen har nått ett avgörande vägskäl där hoten från tippningspunkter ökar, rapporterar DN. Redan nu finns risken att de kan passeras. Hur snabbt fossila bränslen fasas ut kommer att avgöra framtiden för miljarder av människor, enligt ny rapport.

Chocksänkning av styrräntan väntas 2024

Det väntas en chocksänkning av styrräntan 2024, enligt prissättningen på räntemarknaden. Europeiska centralbanken (ECB) väntas ta täten och sänka först och mest – men Riksbanken antas följa efter i rask takt, rapporterar TT/NT.

Uppdukat för två viktiga EU-middagar i Bryssel och Paris

I kväll äter EU-ländernas finansministrar middag i Bryssel i vad som väntas bli en långkörare i syfte att enas om hur de uppdaterade EU-reglerna för sunda statsfinanser i medlemsländerna bör se ut, skriver Politico. Vissa länder kräver större flexibilitet medan andra som Sverige vill se striktare regler för statsskulder och budgetunderskott. Kvällens andra viktiga middag äger rum i Paris där president Emmanuel Macron bjudit in Ungerns premiärminister för att försöka hitta en lösning på det ungerska vetot mot att inleda medlemskapsförhandlingar med Ukraina inför nästa veckas EU-toppmöte då frågan ska avgöras.

Ukraina: Närmare 20 000 barn har rövats bort av Ryssland

Ukrainas människorättskommissionär Dmytro Lubinet uppgav vid en internationell människorättskonferens i Kiev att över 19 540 ukrainska barn hittills har förts bort av Ryssland, rapporterar Ukrinform skriver SVT.

– Om vi återfår ett barn varje dag skulle det ta 55 år för alla att återvända. Och detta är mot bakgrunden att Ryssland fortsätter att deportera fler och fler grupper av ukrainska barn från vårt land varje dag, sade han.

Rysslands diktator Vladimir Putin är sedan i mars internationellt efterlyst som misstänkt krigsförbrytare på grund av den olagliga deporteringen av barn från ockuperade områden i Ukraina.

Erdoğan kräver amerikanska F-16-plan för att godkänna Sveriges Nato-ansökan

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan förväntar sig att USA "samtidigt" godkänner försäljningen av F-16-plan till Ankara i utbyte mot att ratificera Sveriges ansökan om medlemskap i Nato-alliansen. skriver FT.

Lantmännen överklagar miljonbot för olaglig kartellbildning i EU

Lantmännen ek för och dess dotterbolag Lantmännen Biorefineries AB utdöms av EU-kommissionen att böta 47,7 miljoner euro, motsvarande närmare 540 miljoner kronor, för att ha deltagit i en kartellbildning om den mekanism som fastställer grossistpriser för etanol i Europa.

"Lantmännen förväntade sig att [upplägget] skulle leda till högre priser för deras etanolförsäljning. Olagliga kontakter ägde rum mellan handlare, vanligtvis i form av chattar", skriver kommissionen i ett uttalande på torsdagen.

Lantmännen avser överklaga kommissionens beslut.

"Lantmännen Agroetanol bestrider slutsatserna i EU-kommissionens beslut och kommer att fortsätta att utöva sin rätt till försvar fullt ut, inklusive att överklaga beslutet till EU-domstolen", heter det i ett uttalande från Lantmännen.

Slovakien stänger myndighet som verkar mot korruption – EU varnar

Slovakiens regering kommer stänga den åklagarmyndighet i landet som särskilt fokuserat på korruption och maktmissbruk i landet, rapporterar Ekot. Premiärminister Robert Fico, vars parti blivit granskat av åklagaren, motiverar stängningen med att myndigheten "inte agerar politiskt neutralt". Den aktuella slovakiska åklagarkammaren USP inrättades 2004 för att bekämpa den omfattande korruptionen i landet. Regeringen planerar samtidigt reformer av landets strafflag och straffprocesslagen. EU-kommissionärerna Ylva Johansson och Didier Reynders skickade tidigare i veckan ett brev till den slovakiska regeringen där man uppmanar den att pausa reformerna.

– De planerade ändringarnas omfattande räckvidd och de många områden av EU-lagstiftningen som berörs kräver en grundlig och sund analys. Därför har vi i detta brev bett den slovakiska regeringen att inte gå vidare med de planerade reformerna, sade en talesperson för kommissionen på torsdagen. Den slovakiska regeringen uppmanas samtidigt rådfråga juristexpertisen i den så kallade Vendigkommissionen inom Europarådet om reformerna. 

Finländska oron: Svenska gängkriget kan nå oss

Som utrikesminister har han noga följt hur gängkriget lamslagit Sverige. När Pekka Haavisto nu vill bli Finlands president varnar han för att våldet kan spridas över Östersjön. – Vi borde vara mycket mer uppmärksamma på den här frågan, säger Pekka Haavisto, som är favorittippad i nästa års val, enligt TT/SvD.

Svensk kvinna i 30-årsåldern skadad i skottlossning i Bryssel

Fyra personer skadades i en skottlossning i centrala Bryssel på onsdagskvällen. En av dem är en svensk kvinna i 30-årsåldern, skriver UD till SVT Nyheter. En av de skadade arbetar med Moderaterna i EU, skriver EU-parlamentarikern Tomas Tobé (M) på X. Enligt uppgift är dådet troligen gängrelaterat.

Rysslands FSB anklagas för inblandning i demokratiska processer sedan 2015

Den ryska underrättelsetjänsten FSB har försökt blanda sig i brittisk politik och demokratiska processer genom en "ihållande" cyberkampanj sedan 2015, hävdade den brittiska regeringen på torsdagen, skriver FT. Storbritanniens utrikesminister Leo Docherty sade till det brittiska underhuset att FSB hade använt en "rad olika cyberspionageaktiviteter" för att rikta in sig på parlamentsledamöter, kamrater, tjänstemän, journalister och icke-statliga organisationer.

Ungern väntar med att rösta om Natoansökan

Ungern kommer inte att ta upp Sveriges Natoansökan för ratificering nästa vecka. Detta enligt dagordningen för det ungerska parlamentet som nu släppts, uppger oppositionspolitikern Ágnes Vadai för TT/SVT.

Republikanerna blockerar förslag om nytt stöd till Ukraina

I USA har republikanerna i senaten blockerat Vita husets försök att få till ett nytt stödpaket med pengar till Ukraina och Israel, uppger Ekot. Bakgrunden är att republikanerna bland annat vill se mer åtgärder för att stärka gränsen mot Mexiko och mot invandring.

Storbritanniens migrationsminister avgår

Storbritanniens migrationsminister Robert Jenrick avgår som en följd av regeringens nya asylavtal med Rwanda, meddelar inrikesministern James Cleverly, enligt TT/SvD. Det var i tisdags som Storbritannien och Rwanda undertecknade ett nytt avtal i ett försök att blåsa nytt liv i ett kontroversiellt brittiskt förslag om att deportera människor som söker asyl i Storbritannien till det östafrikanska landet.

Notiser 6 december

Omfattande ryska drönarattacker mot Ukraina under natten

Ukrainska myndigheter uppger att 41 av 48 drönare skjöts ner av luftvärnet natten mot onsdag, rapporterar Yle. Ryssland har gjort drönarattacker mot Ukraina nästan varje natt under den senaste tiden.

Sympati för Tesla-strejken sprider sig i Norden

Efter att det danska transportarbetarförbundet 3F varslat om sympatiåtgärder med de strejkande på Tesla i Sverige, anslöts sig Norges största fack för privatanställda, Fellesforbundet‚ på onsdagen med blockadvarsel som träder i kraft om två veckor.  Även finska fack lär lägga liknande varsel inom kort, rapporterar Dagens Arbete.

Zelenskyj får intern kritik “ saknar förankring i verkligheten”

Kievs borgmästare Vitalij Klytjko beskyllde i helgen president Zelenskyj för att skönmåla krigsförloppet, rapporterar SvD. Borgmästaren anklagade också presidenten för att ha spridit ”allt för mycket information som saknar förankring i verkligheten”. Samtidigt förberedde Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg omvärlden på ”dåliga nyheter”.

Fransk-tyskt samförstånd om stabilitetspakten dröjer

Frankrike och Tyskland har ännu inte lyckas enas om hur reglerna i stabilitets- och tillväxtpakten ska reformeras. Ländernas finansministrar Bruno Le Marie och Christian Lindner har de senaste dagarna fört intensiva samtal inför finansministrarnas möte den 7 och 8 december, men något fransk-tyskt samförstånd har ännu inte uppnåtts, uppger Le Monde.

EU i stort sett självförsörjande på mat

EU är fortfarande “i stort sett självförsörjande” när det gäller de flesta jordbruksråvaror, i synnerhet mejeriprodukter och kött. Det framgår av en sammanställning från Eurostat. Däremot är EU till viss del beroende av import av socker, vegetabiliska oljor, vissa spannmål och oljeväxter för att möta efterfrågan på den inre marknaden.

Textil- och skoindustrin förbuds kasta osålda varor

Rådet och EU-parlamentet vill förbjuda större företag i Europa att slänga eller förstöra osålda kläder och skor. Små företag undantas, medan medelstora företag får sex år på sig att följa reglerna, enligt en provisorisk kompromiss om ett nytt regelverk kring ekodesign som antogs av Rådet och parlamentet på tisdagen.

Nytt EU-direktiv om industridesign ska skydda digitala produkter

EU:s över 20 år gamla regler för att skydda inhemsk industridesign ska förnyas. Rådet och EU-parlamentet enades på tisdagen om en provisorisk överenskommelse som även omfattar digitala produkter och 3D-tillverkade varor, enligt rådet.

Nya kemikalieregler i EU “ska ge bättre skydd”

Rådet och EU-parlamentet har nått en provisorisk kompromiss kring hur kemiska ämnen ska klassificeras, märkas och paketeras, CLP-regler. Det är en uppdatering av 2008-års kemikalielagstiftning och ska bättre skydda EU-medborgarna från farliga ämnen. Uppgörelsen medför bland annat nya tillvägagångssätt för att snabbare identifiera, nå ut med och informera om risker, och även vid online-köp meddelar rådet.

Zelenskyj ställde in besök i kongressen

Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj ställde på tisdagen in ett möte med företrädare för den amerikanska senaten och representanthuset på tisdagen sedan Vita huset uppmanat kongressen att ge Ukraina mer stöd och ett dödläge i USA:s interna förhandlingar uppstått, rapporterar BBC på onsdagen.

Nya asyl- och migrationspakten: Sexåringar kan behöva lämna fingeravtryck

Den kommande EU-uppgörelsen om en ny asyl och migrationspakt innebär att asylsökande ned till sexårsåldern kommer att behöva lämna fingeravtryck, rapporterar EUobserver om innehållet i överenskommelsen, som antas bli klar före årsskiftet.

Historiskt svenskt-amerikanskt försvarsavtal undertecknat

Sverige och USA har, samtidigt som Sverige strävar efter att  bli medlem i Nato, signerat ett historiskt bilateralt försvarsavtal om fördjupat militärt samarbete som innebär att USA får tillgång till 17 regementen samt övningsområden och möjligheter att lagra försvarsmateriel i Sverige efter svenskt samtycke. Enligt försvarsminister Pål Jonson (M) kan Sverige nu få ökat amerikanskt stöd i händelse av krig.

Ylva Johansson: "Enorm risk för terrorattacker"

Det finns "en enorm risk för terrorattacker" i EU inför julhelgen, varnade på tisdagen EU:s kommissionär för inrikesfrågor Ylva Johansson strax innan ett ministerrådsmöte, och kopplade det ökade hotet till det pågående kriget mellan Hamas och israel och polariseringen kring konflikten, enligt Politico.  

Tysk utrikesminister uppmanar Orbán att släppa veto

Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock uppmanade på tisdagen Ungerns premiärminister Viktor Orbán att släppa sitt veto mot att EU leder medlemskapsförhandlingar med Ukraina. 

"Det finns ingen tid att leka spel" sade hon, och tillade att "Om vi  befinner oss i en situation då freden i Europa är under attack, måste vi göra allt vi kan varje dag och varje timme för att skydda vår befolkning, och desto mer det ukrainska folket, på bästa sätt", uppger Politico.

EU-ledare på besök i Kina – det första på fyra år

Ursula von der Leyen, ordförande i EU-kommissionen, och  Charles Michel, ordförande i det Europeiska rådet, anländer i dag till Kinas huvudstad Peking för att på torsdagen träffa landets president och diktator XI Jinping.  

Det är  för första gången som EU:s ledare träffar XI Jinping sedan 2019. Syftet är att försöka stoppa Kina att hjälpa Ryssland att importera produkter med dubbla användningsområden, vilka kan användas i kriget mot Ukraina, och att minska det kinesiska handelsunderskottet med EU, uppger Politico. Idag är Kinas export till EU tre gånger större än EU:s export till Kina, delvis enligt kritiker på grund av att Kina på olika sätt hindrar eller begränsar EU-företags möjligheter att exportera till landet.

"Världens mäktigaste kvinnor" finns i EU

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har av den amerikanska affärstidningen Forbes utsetts till världens mäktigaste kvinna. Hon toppar listan före Christine Lagarde, den Europeiska centralbankens ordförande, och Kamala Harris, USA:s vicepresident, uppger Sveriges Radio.

Notiser 5 december

Splittring i EU kan fälla föreslagna AI-förordningen

Tiden rinner ut för EU:s föreslagna AI-förordning som är tänkt att reglera branschens utveckling av artificiell intelligens. Flera länder vill se en mildare lagstiftning vilket riskerar att lägga krokben för hela processen, rapporterar SVT. Tyskland, Frankrike och Italien meddelade nyligen att de inte vill att företag som ägnar sig åt generativ AI främst ska regleras i lag, utan i stället via en egen uppförandekod. Detta med argumentet att riskerna inte ligger hos själva teknologin, utan i hur den används. I och med detta riskerar processen att kraftigt försenas eller helt rinna ut i sanden. En oro finns för att en överenskommelse inte ska kunna komma på plats innan EU-valet nästa sommar.

Ny klimatrapport: Mot 2,7 grader varmare

Världen är på väg mot 2,7 °C uppvärmning vid seklets slut med nuvarande klimatpolitik. Den bedömningen gör forskarnätverket Climate Action Tracker, mitt under klimatmötet i Dubai COP28, enligt SVT. Och läget har inte förbättrats de senaste två åren. 189 länder i världen har lovat genom Parisavtalet  att sträva efter att begränsa temperaturökningen  till 1,5 °C  jämfört med förindustriell nivå, alternativt att den globala temperaturökningen hålls väl under 2 °C. 

EU-länder når uppgörelse om gränsöverskridande brottsbekämpning

EU-ländernas justitieministrar enades på måndagen om en gemensam ståndpunkt i ett förslag som rör överföring av straffrättsliga förfaranden mellan medlemsländerna.

Syftet med förslaget är att komma åt organiserad gränsöverskridande brottslighet där exempelvis ett brott förbereds i et medlemsland men begås i ttn annat, gärningsmännen grips i ett tredje och de tillgångar som härrör från brottet överförs till ett fjärde medlemsland. Det ska bland annat minska antalet samtidiga brottsundersökningar i flera medlemsländer.

När EU-parlamentet nått sin ståndpunkt om förslaget kan slutförhandlingar med medlemsländerna inledas.

Sverige tveksamt till nya EU-språk

Inför att ländernas EU-ministrar ska mötas i Bryssel nästa tisdag har Sverige rest invändningar mot det spanska förslaget tidigare i höst att katalanska, baskiska och galiciska ska få status som så kallat EU-språk. Syftet från spansk sida är att regeringen ska få politiskt stöd i olika frågor från språkminoriteter som har plats i det spanska parlamentet. I ett dokument inför EU-mötet skriver regeringen till EU-nämnden att den “ställer sig tveksam” till det spanska förslaget och de först vill se en konsekvensutredning om vilka följder förslaget kan få praktiskt och ekonomiskt innan man tar “slutlig ställning”.

USA:s stöd till Ukrainas försvar mot Ryssland nästan slut

USA håller på att få slut på tid och pengar för att hjälpa Ukraina att bekämpa sitt krig mot Ryssland, varnade tjänstemän i Vita huset på måndagen, rapporterar Reuters. President Joe Biden bad i oktober kongressen om nästan 106 miljarder dollar för att finansiera ambitiösa planer för Ukraina, Israel och USA: s gränssäkerhet, men republikaner som kontrollerar kammaren avvisade med liten majoritet paketet.

Storbritannien stramar åt regler för invandring

Den brittiska regeringen stramar åt reglerna för den lagliga invandringen. Det ska bli svårare att få ta med sig familjemedlemmar och inkomstkraven höjs för de som kommer till Storbritannien för att jobba, enligt Ekot. Den konservativa regeringen lovade inför valet för fyra år sedan att invandringen skulle minska. I stället har den ökat kraftigt. En intern opposition kräver hårdare tag och partiet har mycket dåliga opinionssiffror inför det val som väntas nästa år.

Hundratals britter i Sverige i limbo efter brexit

Snart fyra år efter brexit väntar hundratals britter fortfarande på besked om de får bo kvar i Sverige, rapporterar Ekot. Det gäller britter i Sverige som missade den deadline som Migrationsverket satte upp för att ansöka om uppehållstillstånd efter utträdet.

A-traktorn kan få boost av nya EU-regler

A-traktorn blir snabbare när nya EU-regler ska hjälpa den att överleva – men med hårdare krav, skriver TT/Skånska dagbladet. Men det lär dröja flera år innan reglerna blir verklighet.

Forskare: Natomedlemskap kan bättra förbindelser med Norge

Ett Natomedlemskap kan leda till att svenska industri- och handelsföretag får bättre transportmöjligheter till Norge, tror Rickard Bergqvist, professor i logistik- och transportekonomi på Handelshögskolan i Göteborg, enligt Ekot.

EU-avtal med Chile ett steg närmre

EU-länderna antog på måndagen beslut om att uppdatera två avtal med Chile. Avtalen rör dels handel, dels samarbete. Besluten öppnar för att avtalen skrivs under vilket väntas ske i mitten av december. EU-parlamentet måste därefter ge sitt godkännande.

Uppgifter: Brittisk kärnanläggning hackad

Hackergrupper med ryska och kinesiska kopplingar har gjort intrång i den brittiska kärnanläggningen Sellafields it-system, uppger TT/SvD. Enligt The Guardian vet myndigheterna inte när intrången först genomförts, men källor till tidningen uppger att intrång upptäcktes så långt tillbaka som 2015. Då insåg experter att skadlig programvara hade bäddats in i Sellafields datornätverk.

Niger klipper banden med EU:s partnerskap

Niger meddelar att man avslutar EU:s säkerhets- och försvarsuppdrag i landet. Beslutet tillkännagavs på måndagen av utrikesdepartementet i det västafrikanska landet, skriver TT/GP. Där förklarades att man drar tillbaka sitt samtycke till utplaceringen av ett EU-militärt partnerskapsuppdrag i Niger Den militärregim som efter en kupp i somras styr Niger har tidigare slängt ut bland andra FN och Frankrikes Nigerambassadör ur landet.

Notiser 4 december

Ukraina: Avdijivka anfalls av Ryssland från nya håll

Ryska styrkor anfaller Avdijivka i östra Ukraina från två nya håll i sina försök att erövra den nästan omringade staden, som utsatts för intensiva angrepp under de senaste månaderna, rapporterar TT/GP. "Att man prövar nya vägar bevisar att fienden har fått i uppdrag att till varje pris inta staden", säger Vitalij Barabasj, chef för stadens militäradministration till statliga medier.

Samtidigt uppger Storbritanniens militära underrättelsetjänst att Ryssland aldrig tidigare lidit så stora förluster i kriget i Ukraina som under november, rapporterar Yle. Varje dag stupar eller såras över 900 ryska soldater.

Uppgifter: Ryssland planerade att sabotera Sveriges Natoprocess

Ryska underrättelsetjänsten försökte sabotera den svenska Natoprocessen genom att uppmuntra till demonstrationer mot islam. Det rapporterar Yle efter att ha tagit del av en underrättelserapport, skriver TT/GP. Den finska och svenska Natoprocessen skulle saboteras genom att öka friktionen mellan Turkiet, Nato och europeiska länder. Det skulle göras genom att organisera trakasseringskampanjer, förklädda till demonstrationer. Planen avslöjades i en rapport som ursprungligen läcktes till Dossier Center, ett ryskt centrum för undersökande journalistik.

Orbán skruvar upp motståndet mot Ukraina i EU

Vid nästa veckas EU-toppmöte väntas medlemsländernas högsta politiska ledare ta ställning till kommissionens förslag att låta Ukraina inleda formella förhandlingar om att gå med i unionen. Alla EU-länder har veto i frågan och i går söndag upprepade den ungerske premiärminister Viktor Orbán på sitt tidigare motstånd mot att godkänna sådana förhandlingar.

"Det är uppenbart att kommissionens förslag om Ukrainas EU-tillträde är ogrundat och illa förberett. Det finns ingen plats för det på EU-toppmötets dagordning i december", twittrade Orbán som menar att medlemskapsförhandlingar med Ukraina inte ligger i "Ungerns intresse".

Anonyma EU-tjänstemän som Politico pratat med oroas för att Orbáns utspel inte längre är en "politisk teater" i syfte att tvinga till sig EU-pengar som blockerats till Ungern med hänvisning till brister i landets demokrati. De menar att Viktor Orbán nu kommer få svårt att backa från sitt hot om att lägga veto mot Ukrainas medlemskapförhandlingar i nästa veckas EU-toppmöte.

Natochefen: Klimatförändringar drivkraft för konflikter

Klimatförändringar driver på konflikter – samtidigt gör krig och konflikter det svårare att nå framgång för att lösa klimatkrisen. Det menar Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg, som i veckan talat på FN.s klimatmöte i Dubai, och där Ekot fick en exklusiv intervju med honom.

Minskade chanser till handelsavtal får EU-kommissionär att ställa in Brasilienresa

EU:s handelskommissionär Valdis Dombrovskis har ställt in en resa till Brasilien för att slutföra EU:s banbrytande handelsavtal med Mercosur-länderna i Sydameria eftersom utsikterna att slutföra avtalet i år har minskat, skriver FT. Närmast väntar man på vad Argentinas nyvalda högerpopulisitiska president Javier Milei, som tillträder den 10 december, har att säga om avtalet. Men det finns även ett motstånd i EU, inte minst i Frankrike. 

– Jag är emot Mercosur-avtalet med EU, sade Frankrikes president Emmanuel Macron på lördagen och hävdade att det stred mot franska och EU-bönders intressen, rapporterar PoliticoTidningen beskriver handelsavtalet som “ett sällsynt ljust hopp för fria marknadsförare, ett av de få initiativ som syftade till att få ekonomin att växa genom att öka konkurrensen”.

Finland kräver utredare på fartyget som förstörde gasledning

Finlands president Sauli Niinistö hoppas få hjälp från Kina med att utreda fallet med det misstänkta Balticconnector-sabotaget. Det kinesiska containerfartyget Newnew Polar Bear är huvudmisstänkt för att ha skadat naturgasledningen Balticconnector i Finska viken i oktober 2023, genom att släpa ankaret efter fartyget. Fartyget är på väg tillbaka, och enligt Niinistö har kontakten med Kina varit saklig.

– Vi hoppas och förväntar oss faktiskt att även finska utredare kommer att vara med, sade Niinistö till Yle.

Högerextrema partier möttes inför EU-val

Europeiska högerextrema partier möttes i Italien på söndagen och lovade att omforma Europeiska unionen efter nästa års val till Europaparlamentet, skärpa blockets inställning till invandring och mjuka upp sin klimatpolitik för att skydda fossilberoende  jobb och industri, rapporterar Reuters. Bland partierna fanns franska Nationell samling, nederländska Frihetspartiet, österrikiska FPÖ, italienska Lega och tyska AfD.

Notiser 2 december

Veckans tema: EU:s och Sveriges klimatmål och resultat

Veckans tema knyter an till det pågående klimatmötet COP28 och visar vilka klimat - och energimål EU-länderna satt upp och hur långt de har nått. Visste du att Sverige har minskat sina utsläpp mest av EU-länderna? Allt om klimatmålen här.

Notiser 1 december

Färre ryssar stöttar Putins krig – visar undersökning

En ny oberoende rysk opinionsundersökning, gjord per telefon i oktober, visar på att antalet ryssar som fullt ut stöttar kriget i Ukraina nästan halverats sedan februari 2023, skriver tankesmedjan ISW i sin senaste analys, rapporterar GP.

Kraftig ökning av försvarsutgifterna i Ryssland

Omkring 40 procent av den ryska statsbudgeten för 2024 ska läggas på försvar och säkerhet. Enligt Torbjörn Becker, chef för Östeuropeiska institutet på Handelshögskolan, får detta konsekvenser för befolkningens välstånd.

– Så länge man tänker hålla på med kriget i Ukraina så behöver man stoppa in resurser i krigsapparaten, säger han till SVT Nyheter.

Förlängning av tillfällig barnsexkontroll föreslås i brist på överenskommelse

I augusti nästa år löper en tillfällig EU-lag ut som gör det lagligt för nätplattformar att på frivillig basis skanna användare i jakten på barnpornografiskt material, av kritiker kallad chat control. Kommissionen föreslog i maj att göra skanningen obligatorisk och permanent – ett mycket kritiserat förslag som fick öknamnet chat control 2. Men EU-lagstiftarna i parlamentet och ministerrådet har ännu inte inlett några slutförhandlingar om lagen eftersom medlemsländerna inte kunnat enas om sin gemensamma hållning.

För att det inte ska bli något glapp efter augusti 2024 föreslog kommissionen på fredagen därför att den frivilliga och tillfälliga skanningslagen ska förlängas i ytterligare högst två år.

"Om inga nya regler finns på plats [i augusti 2024] skulle leverantörerna sakna rättslig grund i EU för att upptäcka och rapportera sexuella övergrepp mot barn i sina tjänster. Detta skulle göra det lättare för förövare att dela med sig av material om sexuella övergrepp mot barn, att grooma barn i EU och att komma undan med det ostraffat", skriver EU-kommissionen.

Förhandlingarna om rätten att koppla ner har avbrutits – EU-kommissionen tar över

Det blir inget avtal mellan europeiska fack och arbetsgivare om reglerna för distansarbete. Förhandlingarna har brutit samman sedan två av tre arbetsgivarorganisationer dragit sig ur. Istället kommer nu EU-kommissionen att ta fram lagstiftning på egen hand, rapporterar Arbetsvärlden.

Minskad satsning på forskning och utveckling i EU

Under 2022 satsade EU-länderna i snitt 2,22 procent av BNP på forskning och utveckling, FoU, meddelade Eurostat på fredagen. Det är en minskning från 2,27 procent året innan. Fyra länder toppar med FoU-satsningar med över tre procent av BNP: Belgien, Sverige, Österrike och Tyskland.

Begränsade framsteg för ungerska demokratireformer – EU-pengar hålls inne

För ett år sedan beslutade EU att frysa utbetalningar till Ungern med hänvisning till brister i grundläggande demokratiska regler kring domstolars oberoende, minoritetsrättigheter, akademisk frihet och asylrätten. Totalt rör det sig om närmare 22 miljarder euro i frysta utbetalningar.

Inom de närmaste veckorna väntas EU-kommissionen ta beslut som rör frysningarna. När det gäller domstolars oberoende från politisk påverkan ser kommissionen framsteg men på de övriga punkterna lyser nödvändiga ungerska reformer med sin frånvaro.

Frågan väntas bli het på EU-toppmötet i mitten av december eftersom den ungerske premiärministern Viktor Orbán hotat att blockera viktigt EU-stöd till Ukraina och att låta landet börja medlemskapsförhandla. Oron är att Orbán kommer att kräva att EU-pengar betalas ut för att han ska släppa sitt veto.

Dom: Tyskland måste genast minska utsläpp

Tyska regeringen måste omedelbart vidta åtgärder för utsläppsminskningar, enligt kammarrätten i Berlin-Brandenburg. Det rapporterar Süddeutsche Zeitung, enligt TT/SvDDomen kom två veckor efter att konstitutionsdomstolen, med hänvisning till landets upplåningsregler, förbjöd regeringen att använda en statlig fond för att finansiera klimatförbättringar.

Expert: Signal att Europa behöver ta mer ansvar

Nu är det viktigare än någonsin för väst att skicka vapen till Ukraina. Det säger Rysslandsexperten Inga Näslund.

– Att säga att Ukraina håller på att förlora underminerar stödet, säger hon till SvD.

Danmark kan bli först i världen med klimatskatt på lantbruk

Danmark ser nu ut att bli först i världen med att införa en särskild klimatskatt på jordbrukets koldioxidutsläpp, rapporterar Ekot. Det finns en politisk majoritet för en skatt, men idén möter motstånd från lantbruket, där många ser en risk för att konkurrenskraften minskar, att jordbruksproduktionen dalar och att danska bönder ska slås ut.

Polsk "rysskommission": Inga politiska poster för Tusk

I Polen rekommenderade den av förra regeringen inrättade och kritiserade så kallade rysskommission, bara timmar innan det nyvalda parlamentet upplöste kommissionen, att oppositionsledaren Donald Tusk inte bör tillåtas ha politiska poster, uppger Ekot. Men Tusk väntas tillträda som premiärminister i Polen om två veckor.  

Ryssland förbjuder hbtq-rörelsen – stämplas som extremistisk

"Högsta domstolen" i Ryssland stämplar hbtq-rörelsen som extremistisk och förbjuder den att verka i landet, skriver ryska medier, enligt SVT. Beslutet träder i kraft omedelbart. Rätten höll förhandlingen bakom stängda dörrar och med endast representanter för justitiedepartementet, som föreslagit åtgärden, närvarande.

Notiser 30 november

Fallande inflation i euroländerna – nära målet

I november sjönk inflationen i de 20 euroländerna från 2,9 procent i oktober till 2,4 procent, meddelade Eurostat på torsdagen i en preliminär bedömning. Bland annat ökade konsumentpriserna i Tyskland mindre än väntatNu ligger inflationen nära Europeiska centralbankens och andra centralbankers mål om 2 procents inflation. 

Ranking: Sverige har bäst företagsklimat i EU

Sverige toppar EU-rankingen för hur gynnsamt företagsklimatet är, enligt PwC:s rapport Private Business Attractiveness Index. Rapporten visar att endast Schweiz har ett starkare index, vilket gör att Sverige efter en stark klättring ligger högst av de EU-länder som finns med, tätt följt av Tyskland, skriver tidningen Näringslivet. 33 länder ingår i indexet, i huvudsak EU-länder.

Ny svensk ledamot i EU:s revisionsrätt får tummen upp

EU-parlamentets budgetkontrollutsskott röstade på torsdagen med siffrorna 18 för och 3 som avstod för att ställa sig bakom Hans Lindblad som Sveriges ledamot av Europeiska revisionsrätten. Han ska efterträda Sverige nuvarande EU-revisor Eva Lindström när hennes mandat löper ut i februari 2024.

Hans Lindblad är för närvarande chef för regeringens produktivitetskommission och har tidigare varit  chef för Riksgäldskontoret och statssekreterare hos finansminister Anders Borg (M).

Det är medlemsländerna beslutar om vilka som blir ledamot i revisionsrätten efter att ha hört EU-parlamentet.

Nytt svenskt mediestöd får godkänt i EU

EU-kommissionen gav på torsdagen klartecken till det nya svenska mediestödet, som riksdagen antog för två veckor sedan, och som ska börja gälla efter årsskiftet .

"Kommissionen har funnit att att stödet är nödvändigt och lämpligt för att uppnå det eftersträvade målet, nämligen att utveckla mediesektorn vilket är viktigt för att bevara mångfalden inom medierna. Kommissionen drog vidare slutsatsen att stödet är proportionerligt eftersom det är begränsat till vad som är absolut nödvändigt och kommer att ha en begränsad inverkan på konkurrensen och handeln mellan medlemsstaterna", uppger EU-kommissionen.

Tydligt stöd för naturrestaurering av land och hav

EU-parlamentets miljötutskott röstade på tonsdagen för den uppgörelse om att återställa naturområden som nåddes tidigare i månaden. Minst 20 procent av land och hav ska återställas till 2030 och alla skadade naturområden ska vara återställda till 2050. Återställningen ska bland annat ske genom att motverka trenden med minskade pollinatörer som bin, plantering av nya träd och en leva upp till en rad andra kriterier.

Parlamentets kompromiss med medlemsländerna stöddes av 53 medan 28 röstade mot och 4 lade ned sina röster. Från Sverige röstade ledamöter i utskottet från S, L, V och MP för medan M och C röstade mot. KD och SD har inga ledamöter i miljöutskottet och deltog därför inte i omröstningen.

Hela EU-parlamentet väntas rösta om uppgörelsen i slutet av februari nästa år.

Bakslag för nederländske valvinnaren Geert Wilders

I senaste valet blev den kontroversielle partiledaren Geert Wilders EU- och invandringskritiska Frihetspartiet PVV störst, och nu siktar han på att bli Nederländernas premiärminister. Men svårigheterna ökar för att få andra partier i Nederländerna att samarbeta, rapporterar TT/SVT. Två stora tänkbara koalitionspartner – liberalkonservativa VVD och kristdemokratiska NSC – avvisar samarbete med PVV.

Frankrike öppnar dörren för EU-samtal om sanktioner mot israeliska bosättare

Frankrike sade på onsdagen att Europeiska unionen bör överväga sanktioner mot israeliska bosättare som har angripit palestinier på Västbanken som ett alternativ och samtidigt att samtalen inom EU om att införa sanktioner mot Hamas befälhavare går framåt, rapporterar Reuters.

Krav på nyval när Scholz ”kör landet i botten”

Förbundskansler Olaf Scholz störtdyker i opinionen, högernationalistiska Afd är näst största parti och statsbudgeten är ogiltigförklarad. Nu kräver oppositionen nyval samma dag som EU-valet i juni – då ytterhögern hoppas på en triumf, skriver SvD.

Rysslandsexpert: Finland föll i Kremls fälla

Enligt den tongivande brittiska Rysslandskännaren Mark Galeotti gillrade Moskva en fälla vid östgränsen där Finland erbjöds enbart dåliga alternativ.

– Ironiskt nog hjälper det Putin att Finland stänger gränsen, säger Rysslandskännaren Mark Galeotti i en intervju med Svenska Yle. Beslutet är en propagandaseger för Moskva där regimen kan lyfta fram att väst är ett gäng hycklare. Dessutom russofobiska, något som är en viktig beståndsdel i Putins retorik.

Tyskland varnar för hög risk för attacker

Risken för islamistiska attacker är "högre än den har varit på länge" på grund av kriget mellan Israel och Hamas, varnar Thomas Haldenwang, chef för det tyska författningsskyddet, enligt TT/SvD. Han säger i ett uttalande att det cirkulerar uppmaningar om att al-Qaida och IS bör passa på och utföra attacker under kriget.

Ukraina knyts närmare till Nato

Nato lovar långtida stöd till Ukraina och hoppas på snar leverans av F16-plan.

– Vi är de facto på väg att bli en Natoarmé, konstaterar Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba, enligt TT/SvD.

Slovaker går med i polsk blockad vid ukrainska gränsen

Slovakiska lastbilsförare kommer att blockera den viktigaste gränsövergången till Ukraina från och med fredag, enligt landets lastbilsförarorganisation UNAS och ansluter sig därmed till polska protester, uppger Reuters. Polska och slovakiska lastbilsförare klagar på att ukrainska lastbilsförare erbjuder billigare priser för sina tjänster och även transporterar varor inom EU, snarare än bara mellan unionen och Ukraina.

Niger legaliserar migrantsmuggling – kan påverka EU

Kuppledare i Niger har valt att häva en åtta år gammal lag som förbjuder smuggling av migranter genom landet, rapporterar GT. Det kan nu innebära ett ökat tryck av migranter som söker sig genom landet till Libyen och därefter Europa.

EU: Miljardstödet till SAS följer reglerna

Svenska och danska statens miljardstöd till SAS under pandemin är i linje med reglerna, konstaterar EU-kommissionen efter en granskning, skriver TT/SvD. Beslutet kommer efter att EU-domstolen underkänt stödet i maj i år efter påståenden från det irländska flygbolaget Ryanair om snedvriden konkurrens.

Bolivia kämpar mot skogsbränder – får hjälp av EU

Skogsbränder har härjat flera månader i Bolivia. Nu får landet hjälp från både Frankrike och Venezuela som skickar brandmän att delta i släckningsarbetet. – Precis som 2019 kan Bolivia återigen räkna med vårt stöd, säger EU-kommissionären Janez Lenarčič, enligt SVT.

Franske justitieminister frikänd i kändismål

Frankrikes justitieminister Èric Dupond-Moretti har helt frikänts i en rättegång som rörde tidigare påstådd intressekonflikt. Rättegången var pinsam för både justitieministern och den franska regeringen då det var första gången i modern tid som en sittande justitieminister ställdes inför rätta för misstänkta brott under ämbetsperioden, uppger TT/GP.

Notiser 29 november

Bakslag för Nordens batteribälte – statsstöd drar företag till USA och Kanada

På kort tid har två planerade battericellsfabriker längs det så kallade batteribältet i Norden lagts på is. De tilltänkta fabrikerna i Mo i Rana, Norge, och Vasa i Finland kommer istället att byggas i USA. Företaget som äger anläggningarna anger att USA:s klimatpaket: Inflation Reduction Act (IRA), som innehåller statsstöd till företag, gör lönsamheten för en gigafabrik betydligt bättre i USA än i Europa. Nu finns en stor oro över hur detta kommer att påverka norra Sverige, rapporterar SVT. Tidigare i höst utlovade Kanada 22 miljarder kronor i stöd till svenska Northvolt för att de bygger en batterifabrik där.

20-tal militära fartyg börjar patrullera Östersjön

Två svenska korvetter ska, tillsammans med 20 andra fartyg, från och med fredag patrullera Östersjön – som en del av en stor Natosatsning mellan 10 länder för att skydda viktig undervattensinfrastruktur som el- och datakablar från sabotage, rapporterar TT/SvD.

EU-passagerare föreslås få stärkta rättigheter

EU-kommisionen lade på onsdagen fram tre förslag till Europaparlamentet och ministerrådet, som fokuserar på att stärka passagerares rättigheter,  exempelvis när resor oavsiktligt avbryts, och särskilt vid paketresor. Dessutom vill kommissionen att de som reser med olika transportslag ska få bättre och mer sammanhållen information om olika resvägar och transportslag, så att passagerarna kan välja de bästa alternativen för dem.

Sveriges integrering med Nato nästan klar

Sedan våren 2022 har Olle Mobergh, Sveriges representant vid Nato ACT, Natos strategiska utvecklingsstab i Norfolk i Virginia i USA, arbetat med att integrera Sverige i Nato, inklusive system och rutiner.

– Redan efter sex till åtta månader så var vi i en situation där vi i praktiken kunde stänga ner vår arbetsgrupp och konstatera att Sverige var helt integrerat i Nato, säger Bruce Hutchinson, som granskat försvarets anpassning till Nato, rapporterar SVT.

Weber varnar för högerextrem våg i nästa EU-val

Manfred Weber,  ordförande för EU-parlamentets största partigrupp, konservativa och kristdemokratiska EPP, varnade på tisdagen för ett uppsving för högerextrema krafter i Europa vid nästa EU-val, om inte unionen når en lösning i migrationsfrågorna, skriver Politico. Samtidigt visar sammanställda opinionsundersökningar att de två partigrupperna till höger om EPP, ECR och ID, skulle få 166 platser av Europaparlamentets över 700 platser om det vore EU-val idag.

Kina trappar ner konflikten med Litauen

Kina har släppt sin handelsbojkott från 2021 mot Litauen och de två regeringarna går gradvis mot att återställa sina diplomatiska förbindelser, rapporterar Bloomberg. Kinas agerande var ett sätt att straffa Litauen för att de mot Kinas gillande låtit Taiwan öppna ett representationskontor i Vilnius under eget namn. Taiwan, som anses vara en av världens mest demokratiska länder, erkänns idag av 14 länder i världen men inte av något EU-land. I nästa vecka väntas EU och Kina för första gången på fyra år mötas i ett toppmöte.

Von der Leyen om Mellanösternkrisen: "Nu eller aldrig"

Det är "nu eller aldrig" för Israels och Palestinas två-stats-lösning, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen till Politico på tisdagen.

 –Det är nästan dramatiskt att på grund av de hemska händelserna i Mellanöstern, så är en två-stats-lösning mer sannolikt än den var för månader eller år sedan, uppgav hon.

Utlänningar kan tvingas signera ryskt lojalitetsavtal

Rysslands inrikesdepartementen bereder nu ett lagförslag som innebär att utlänningar, som reser in i landet, kan tvingas signera en lojalitetsförklaring med Ryssland vilket skulle hindra dem från att kritisera rysk politik. Syftet ska vara att "skydda ryska nationella säkerhetsintressen", skriver den ryska nyhetsbyrån Tass  på onsdagsmorgonen, enligt Euractiv.

Frontex förstärker finska gränsen mot Ryssland

Den första gruppen med gränsvakter från EU:s gränsbevakningsmyndighet Frontex anländer i veckan till norra Finland, rapporterar Sveriges Radio. Finland har bett  EU om stöd efter att många asylsökande plötsligt kommit cyklande till Finland via Ryssland.

På tisdagen meddelade den finska regeringen att de stänger den sista övergången vid östgränsen för att stoppa vad de menar är en så kallad hybridattack från rysk sidan i syfte att skapa oro i Finland.

Bulgariska S-partiet i allians med proryska partier

I ett försök att stärka sitt inflytande meddelade i veckan det bulgariska socialistpartiet, BSP, medlem i Europaparlamentets socialdemokratiska grupp S&D, att de kommer att ingå i en bred allians tillsammans med proryska och nationalistiska partier i Bulgarien, rapporterar Euractiv. Efter att socialdemokrater i Slovakien i förra månaden ingått en likande allians för att nå regeringsmakten uteslöts de från S&D

Spanien redo att signera Gibraltaravtal

Enligt Spaniens utrikesminister José Manuel Albares är landet redo att under onsdagen signera ett avtal med Storbritannien om Gibraltars status efter Brexit. Han ska i dag möta sin brittiska kollega David Cameron i Bryssel. Överenskommelsen berör handel, immigration och arbetskraft som reser mellan Gibraltar och Spanien, uppger The Guardian.

Amerikansk journalist kvar i ryskt fängelse

Amerikanska Wall Street Journals reporter Evan Gershkovich kommer att hållas i fängsligt förvar i Ryssland åtminstone fram till den 30 januari nästa år, enligt ett "domstolsbeslut". Journalisten greps i mars i år under en reportageresa till Jekaterinenburg och anklagas vara amerikansk spion. Gershkovich och hans tidning nekar till anklagelserna och enligt USA:s regering har reportern fängslats utan laglig grund, uppger TT/GP.  

Ukraina misstänker rysk inblandning i förgiftning

Marianna Budanova, hustru till Kyrylo Budanov,  som är chef för Ukrainas militära underrättelsetjänst, har utsatts för ett förgiftningsförsök med tungmetaller, rapporterar TT/SvD, som hänvisar till nyhetsbyrån AFP.

Budanova, som är rådgivare till Kievs borgmästare Vitalij Klitjko, uppges nu vårdas på sjukhus. Enligt en talesperson för landets militära underrättelsetjänst misstänks Ryssland ligga bakom.

Notiser 28 november

Fler kvinnor i arbete än män i bara två av 260 europeiska regioner

Storstadsområdet runt den litauiska huvudstaden Vilnius och Södra Finlands län var de två enda regioner i EU 2022 där sysselsättningsgraden vad högre bland kvinnor än män, visar siffror från Eurostat på tisdagen. Totalt finns det uppgifter för 260 regioner i Europa. Av de svenska regionerna hade Mellersta Norrland, som omfattar Västernorrlands och Jämtlands län, den minsta skillnaden mellan män och kvinnor. Den största ojämlikheten i  andelen sysselsatta fanns i regionen centrala Grekland.

Finland stänger hela östgränsen

Regeringen stänger också den sista gränsstationen på gränsen mot Ryssland. Därmed är hela östgränsen stängd, för att få ett slut på vågen av asylsökande från Ryssland. Beslutet fattades vid ett extra regeringsmöte på tisdagen, rapporterar Yle.

Kristersson: Sverige stödjer finsk gränsstängning

Situationen vid Finlands gräns är iscensatt av Ryssland och syftar till att skapa splittring i västvärlden, säger statsminister Ulf Kristersson (M) på en pressträff tillsammans med sin finske kollega Petteri Orpo, uppger TT/GP.

– Sverige stödjer starkt Finlands åtgärder för att skydda inte bara Finlands gräns, utan också EU:s yttre gräns, säger Kristersson.

70 000 flyger till klimatmöte

Mer än 70 000 politiker, diplomater, aktivister, finansiärer och företagsledare kommer att flyga till Dubai den här veckan för att prata om att stoppa världens glidning mot miljökatastrofer, rapporterar Bloomberg. Behovet av framsteg på FN:s klimatmöte COP28 har aldrig varit mer akut: 2023 kommer med största sannolikhet att bli det varmaste året någonsin uppmätt, utsläppen av växthusgaser ökar fortfarande och löften om att minska föroreningarna är fortfarande otillräckliga för att ta bort risken för ohanterlig uppvärmning, skriver nyhetsbyrån.

Förhandlaren: Tuffaste klimatmötet hittills

Det blir hans femte klimattoppmöte. Sveriges chefsförhandlare Mattias Frumerie tror att COP28 i Dubai kommer att bli det tuffaste hittills, skriver TT/GP.

– Viktigast blir den globala översynen. För första gången sedan Parisavtalet ingicks gör man en bedömning av hur långt vi har kommit och vart vi ska. Vi vet att vi ligger långt efter. , säger Frumerie.

EU-domstolen: Tillåtet att hindra offentliganställda att bära slöja

EU-domstolen har ombetts komma med ett så kallat förhandsavgörande i ett fall i Belgien där en kommunanställd förbjöds att bära islamisk huvudduk på sin arbetsplats. I dag tisdag kom domstolens utlåtande.

"För att skapa en fullständigt neutral administrativ miljö får en offentlig förvaltning förbjuda att synliga tecken som avslöjar filosofiska eller religiösa övertygelser bärs på arbetsplatsen. En sådan regel är inte diskriminerande om den tillämpas generellt och utan åtskillnad på all personal vid den aktuella förvaltningen och begränsas till vad som är absolut nödvändigt", heter det från EU-domstolen

Nytt EU-förslag i kampen mot migrantsmugglare

EU:s migrationskommissionär Ylva Johansson lade på tisdagen fram ett nytt förslag med syfte att bättre komma åt dem som smugglar migranter till medlemsländerna. Förslaget ska bland annat göra det lättare att komma åt smugglarnätverken, stärka Europols roll i att bekämpa migrantsmugglare och utvidga medlemsländernas jurisdiktion till att omfatta även fall på internationellt vatten.

Mer än 90 procent av dem som genomför så kallade olagliga gränspassager in i EU gör det med hjälpa smugglare. Migrantsmugglare tjänade 2019 över 200 miljoner euro på sin olagliga verksamhet, enligt kommissionen.

Norsk forskare: Svensk covidstrategi var bättre

Nedstängningarna i Norge under pandemin räddade mer än 2 000 liv, enligt beräkningar i en ny studie. Men det skedde till ett mycket högt pris – alltför högt, anser en forskare vid Norska Folkhelseinstituttet, rapporterar TN.

Marockansk diplomat efterlyst i korruptionsskandal i EU-parlamentet

För ett år sedan briserade en skandal i EU-parlamentet där högt uppsatta politiker och andra greps av belgisk polis för att ha tagit emot mutor från Qatar och Marocko för att driva de två icke-demokratiernas linje. Belgiska myndigheter har utfärdat en europeisk arresteringsorder på Marockos ambassadör i Polen, Abderrahim Atmoun, som misstänks ha varit en viktig aktör i att muta EU-parlamentariker, rapporterar Politico. Atmoun antas dock ha flytt tillbaka till Marocko.

"Gröna kollektivförhandlingar" diskuterades i EU

EU-ländernas sysselsättningsministrar höll i går måndag en vägledande diskussion om konceptet "gröna kollektivförhandlingar" – hur fack och arbetsgivare kan involveras i den gröna omställningen. Diskussionen rör inget konkret lagförslag utan handlar mer om att utbyta goda erfarenheter mellan medlemsländerna.

Ministrar enas om position i EU-förhandlingar om intyg för personer med funktionsnedsättning

EU-ländernas socialministrar enades på måndagen om sin förhandlingsposition i ett förslag om att inrätta ett gemensamt EU-intyg om funktionsnedsättning och parkeringstillstånd för personer med funktionsnedsättning. Syftet med förslaget säkra vissa villkor och positiv särbehandling för personer med funktionsnedsättning under kortare vistelser i andra medlemsländer och därmed underlätta den fria rörligheten för personer med funktionsnedsättning. Det ska även införa ett standardiserat EU-parkeringstillstånd för personer med funktionsnedsättning. När EU-parlamentet enats om sin position kan förhandlingar om förslagets slutliga utformning inledas.

Ny regering i Polen väntas inte bli långlivad – saknar majoritet

Polens president Andrzej Duda har svurit in en ny konservativ regering med premiärminister Mateusz Morawiecki i spetsen, uppger TT/SvD. Regeringen lär inte bli långvarig och kritiker hävdar att Morawiecki vill använda dagarna innan den röstats ned till att utse nya myndighetschefer.

Alexander Bard kandiderar till EU-parlamentet

Partiet Medborgerlig samling satsar på att ta plats i Europaparlamentet efter nästa års val och toppar sin lista med  partiets EU-politiska talesperson Pia Rundkvist.  Även kändisen Alexander Bard finns med på tionde plats.

Stort tapp i finansiering av europeiska techföretag väntas

Finansieringen av europeiska teknikföretag kommer att minska med nästan hälften i år, eftersom amerikanska investerare i allt högre grad överger kontinenten, skriver FT. Enligt en årlig rapport som sammanställts av den Londonbaserade riskkapitalgruppen Atomico förväntas nystartade teknikföretag i Europa få in cirka 45 miljarder dollar under 2023. Det är en nedgång från 82 miljarder dollar förra året.

Nato-chefen: Underskatta inte Ryssland

Ukraina åsamkar Ryssland ”kraftiga förluster”, hävdar Natochefen Jens Stoltenberg – men varnar för ett underskattande av den ryska styrkan. – De är villiga att offra människoliv, sade Stoltenberg, enligt TT/SvD.

Brottas med rekordstor invandring efter brexit

Brexit fick inte bukt med invandringen till Storbritannien. Tvärtom. Nu växer befolkningen rekordsnabbt – orsaken uppges vara systemet som infördes efter utträdet ur EU, skriver SvD.

Notiser 27 november

Ylva Johansson: Vi har aldrig varit så nära att enas om migrationen

Få EU-kommissionärer i Bryssel har kritiserats så hårt som Sveriges Ylva Johansson. Hon är i rejält blåsväder för sitt förslag att skanna digital kommunikation för att stoppa pedofiler. Däremot ser den nya migrationspakten ut att bli en fjäder i hatten för henne. – Vi har aldrig varit så här nära en uppgörelse, säger hon i en intervju med DN.

EU:s klimattopp: Kina bör också betala

Kina och andra stora tillväxtländer bör vara med och betala mer av klimatskulden till de länder som drabbas värst av klimatförändringarna, anser EU:s nye klimatkommissionär Wopke Hoekstra, enligt TT/Sydsvenskan.

“Så kan Ryssland tvingas betala för kriget”

Det går att överföra pengar, mellan två till fyra miljarder euro per år av så kallade “oväntade vinster”, från den ryska centralbankens frysta tillgångar i EU som betalning för återuppbyggnaden av det som Ryssland förstört genom sin olagliga krigföring i Ukraina. Det menar Kommerskollegiums generaldirektör Anders Ahnlid i ett inlägg på Europakommentaren. Han, som lett en EU-grupp experter i frågan, noterar med tillfredsställelse att stats- och regeringschefer i G7 bestämt att de ryska tillgångarna ska kunna hållas frysta till “Ryssland betalt vad man är skyldig för Ukrainas återuppbyggnad”. Samtidigt menar Ahnlid att arbetet för andra och “mer omfattande lösningar” bör intensifieras. Enligt Världsbanken kan en återuppbyggnad kosta omkring 410 miljarder dollar totalt.

Tyskt fack: Teslas beteende ”otidsenligt redan för 100 år sedan”

Konflikten mellan fackförbundet IF Metall och Tesla har nu pågått i en månad. Samtidigt som sympatiåtgärderna utvidgas i Sverige följs strejken av Europas största industrifack, tyska IG Metall, uppger SVT. Nu tittar fackföreningen noggrant på svenska IF Metalls konflikt med Tesla, vars agerande han tycker är omodernt.

– Men det förhållningssättet från en arbetsgivare, i det här fallet Elon Musk och hans företagsledning, är fullständigt otidsenligt 2023. Det var otidsenligt redan för 100 år sedan, säger Dirk Schulze, distriktchef på IG Metall.

SD vill utreda EU-medlemskap och ändra fördragen

I “Principer för EU-politik” som Sverigedemokraterna antog vid möte i Västerås i fredags framgår att partiet vill se en omfattande och oberoende utvärdering av Sveriges EU-medlemskap. Vidare föreslås att EU:s uppgifter och makt ska minskas väsentligt och att fler EU-beslut som länderna i dag tar med kvalificerad majoritet istället ska tas med krav på enhällighet. Dessa förändringar kräver en omförhandling av EU:s fördrag där alla länder har vetorätt.

Partiet vill vidare att Sverige ska stämma EU inför EU-domstolen varje gång som riksdagen anser att nya förslag bryter mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga att beslut ska tas så nära medborgarna som möjligt. Man vill även ha folkomröstningar innan riksdagen tar ett beslut “om att flytta ytterligare maktbefogenheter från nationell till EU-nivå”. Sverigedemokraterna vill också begränsa EU:s budget så att den inte ökar mer än inflationen.

EU-handel med Ryssland planar ut

Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har EU-ländernas varuimport från Ryssland minskat från 9,5 till 2 procent av den total varuimporten i september i år. Varuexporten från EU till Ryssland har under samma period minskat från 3,8 til 1,4 procent av medlemsländernas samlade varuexport, visar siffror från Eurostat. Sedan mars i år är dock EU:s varuhandel med Ryssland i det närmaste oförändrad.

Zelenskyjs uppförsbacke blir bara brantare

Han var Ukrainas hjälte. I dag kämpar president Zelenskyj med motgångar: Dödläge vid fronten, importkonflikter med Polen och kritik på hemmaplan, rapporterar DN.

EU och Kanada knyter forskningsband

EU och Kanada höll i förra veckan sitt 19e toppmöte. Där slutfördes bland annat förhandlingar om att låta Kanada ingå i delar av EU:s forskningsprogram Horizont. På toppmötet diskuterades även klimatfrågor, digitalisering, Ukraina, Mellanöstern, tillgången till råmaterial och EU:s flygpassageraruppgiftsavtal PNR med Kanada.

Finlands Orpo till Ryssland: Sluta nu

Rysslands försök att skaka om Finland genom att skicka migranter mot gränsen måste sluta, enligt Finlands statsminister, skriver TT/GP. Petteri Orpo finner stöd i Baltikum, där man har erfarenhet av liknande misstänkta hybridangrepp.

Turkiets export av varor med militär anknytning till Ryssland ökar

Turkiets export till Ryssland av varor som är viktiga för Moskvas krigsmaskineri har ökat kraftigt i år, vilket har ökat oron bland USA och dess allierade för att landet fungerar som en kanal för känsliga produkter från deras egna tillverkare, skriver FT.

Trögt för nationalkonservativa Lag och rättvisa att bilda regering

Det går trögt för det polska regeringspartiet Lag och rättvisa i försöken att bilda regering efter valet i oktober, rapporterar Ekot. Partiet fick uppdrag att bilda regering trots att man förlorade sin majoritet i parlamentet och att alla andra partier uteslutit ett samarbete. Beslutet av president Andrzej Duda att ge Lag och rättvisa uppdraget att bilda regering var kontroversiellt. Den mitten-vänsterorienterade oppositionen med Donald Tusk i spetsen gick till val på en koalitionsregering och vann en klar majoritet.

EU:s förhandlare: Utmanande att fasa ut fossila bränslen

I veckan inleds FN:s klimatmöte i Dubai, och en av nyckelfrågorna som man nu ska försöka komma överens om är att fasa ut fossila bränslen som står för merparten av alla klimatpåverkande utsläpp. Det kommer att bli en utmanande uppgift, säger EU:s chefsförhandlare Jacob Werksman, i en exklusiv intervju med Ekot.

Ryssland uppvaktar Afrika med gratis spannmål

Ryska sändningar av donerad spannmål kommer att börja landa i Afrika inom några dagar i Rysslands försök att stärka sitt inflytande på kontinenten, rapporterar Bloomberg.

Notiser 25 november

Veckans temasida:   Demokratins utveckling i Europa

Se fyra ledande index om utvecklingen av demokrati och frihet i Europa. Hur går det för Sverige? 

Hoppa till Debatt i andra medier

Redaktörens val

EU:s utvidgning: Så långt bort står kandidatländerna

BRYSSEL 8 december 2023

I nästa vecka ska EU:s högsta politiska ledare ta ställning till huruvida Ukraina och Moldavien ska få inleda medlemskapsförhandlingar. Europaportalen har granskat det demokratiska och ekonomiska läget för de länder som vill gå med i unionen.

Framåt för pressfrihet i Europa – Sverige tappar medaljplats

Bryssel 3 maj 2023

Europa är den region där det är enklast att arbeta som journalist, men Rysslands krig har lett till både förbättringar och försämringar enligt Reportrar utan gränsers senaste pressfrihetsindex. Den visar också på en större grad av pressfrihet i nästan alla EU-kandidatländer – inte minst i Ukraina.

Index: Litet uppsving för demokratin i Europa

28 mars 2023

Trots ett rekordtapp för demokratin i Ryssland stärktes graden av folkstyre i Europa som helhet under 2022, enligt The Economists årliga ranking. En viktig anledningen till trendbrottet är att restriktioner som infördes under coronapandemin lyftes under fjolåret.

Putin efterlyst i 123 länder för krigsbrott

BRYSSEL 20 mars 2023

Internationella brottmålsdomstolen efterlyser Vladimir Putin som ett led i att ställa Ryssland till svars för krigsbrott i Ukraina. Den ryske ledaren måste gripas och överlämnas om han sätter sin fot i något av de 123 länder som undertecknat Romstadgan. EU uppmanar nu världens länder att samarbeta med domstolen.

Mest lästa artiklar

Mest lästa ämnen

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Skriv in din epostadress här:

Annonser
Annons från EU-kommissionen
Annons från socialdemokraterna
Fackliga Brysselkontoret