Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till notiser
ANNONSER
Annons från EU-parlamentet
Hoppa till Debatt i andra medier
Notiser 7 mars

Ryssland dödade sju människor i bostadshus

Ryssland har dödat minst sju personer, varav två barn, efter att de attackerat ett bostadshus i Charkiv under natten till lördagen. Det uppger regionens guvernör Oleh Synehubov på Telegram, rapporterar Svt.

Notiser 6 mars

Island EU-röstar i augusti

Islands regering lade på fredagen fram ett formellt förslag om att hålla en folkomröstning om EU-förhandlingarna lördagen den 29 augusti, rapporterar Yle. Frågan som ställs blir om Island ska fortsätta förhandlingarna om EU-medlemskap, som inleddes 2009 men avbröts några år senare. När förhandlingarna är klara ska Island hålla en ny folkomröstning om resultatet, det vill säga om landet ska bli EU-medlem eller inte.

Zelenskyj ovillig att laga oljeledning till Ungern

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj är ovillig att reparera den skadade oljeledningen Druzjba. Det sade han på torsdagen, rapporterar AP. Ledningen förser Ungern och Slovakien med rysk olja och har varit ur drift sedan slutet av januari efter en rysk attack. Beskedet fördjupar konflikten med Ungerns premiärminister Viktor Orbán, som hotat med att blockera framtida EU-beslut till stöd för Ukraina om inte oljeflödet återupptas. Zelenskyj ifrågasatte varför Ukraina ska hjälpa till att leverera rysk olja.

Zelenskyj hotar Orbán efter blockerat EU-stöd

Tonläget mellan Ukraina och Ungern skärps efter att president Volodymy Zelenskyj hotat att ge premiärminister Viktor Orbáns adress till armén om inte Ungern drar tillbaka sitt veto mot ett EU-stöd på 90 miljarder euro. Kort därefter, på fredagen, anklagade Ukraina Ungern för att ha frihetsberövat sju bankanställda som passerade med en värdetransport genom landet, skriver Reuters. Ukraina kallade agerandet för statsterrorism och krävde att medborgarna omedelbart skulle friges. Orbán har tidigare sagt att han med "politiska och finansiella verktyg" ska agera mot Ukraina.

EU enas om namnregler för vegomat

Förhandlare för EU-länderna och EU-parlamentet har kommit överens om att förbjuda namn som ”stek”, ”bacon” och ”kyckling” på vegetariska helfabrikat. Samtidigt kommer det fortsatt vara tillåtet att kalla växtbaserade produkter för ”korv” och ”hamburgare”, skriver TT/GP.

– Att vegoburgaren får finnas kvar visar att sakargument och envis opinionsbildning lönar sig. Men att svartlista 31 andra ord skapar onödig byråkrati, omställningskostnader för växtbaserade företag, och riskerar att försvåra för konsumenter som vill välja djurvänligt, säger Tina Hogevik, riksordförande för Djurens Rätt i ett uttalande på fredagen.  

EU och Kanada inleder förhandlingar om digitalhandel

EU och Kanada har inlett förhandlingar om ett nytt digitalt handelsavtal. Lanseringen skedde på torsdagen i Toronto och avtalet ska komplettera det befintliga frihandelsavtalet Ceta. Målet är att skapa tydligare regler för den digitala ekonomin, stärka konsumentskyddet och förbjuda omotiverade krav på datalokalisering.

– Om Ceta lade grunden bygger ett digitalt avtal nästa våning, sade handelskommissionär Maroš Šefčovič.

EU planerar nya regler för att undvika ett nytt Ungern

För att hindra att nya medlemsländer utvecklas som Ungern vill EU-kommissionen införa "långsiktiga skyddsklausuler" i framtida anslutningsfördrag, skriver Politico. Montenegro blir pilotfall och dess fördrag ska utgöra en mall för kandidatländer som Ukraina. Bland idéerna finns att tillfälligt kunna upphäva vetorätten vid brott mot rättsstatens principer. Enligt diplomater är Frankrike dock tveksamt till att gå vidare med planerna inför sitt kommande presidentval 2027.

Fler kvinnor i EU:s parlament och regeringar

Andelen kvinnor i EU:s nationella parlament nådde 33,6 procent under 2025, en ökning på 5,4 procentenheter på tio år. Det visar ny statistik som EU:s statistikbyrå Eurostat publicerade på torsdagen. Även i medlemsländernas regeringar ökade andelen kvinnor, till 31,9 procent, en ökning på 4,2 procentenheter. Sverige placerar sig i toppen med 44,8 procent kvinnliga ledamöter i riksdagen och har uppnått jämställdhet i regeringen (50 procent). Lägst andel kvinnliga parlamentariker hade Cypern, Ungern och Rumänien.

Kreml: Kärnvapen i Finland ett hot mot Ryssland

Ryssland ser Finlands planer på att slopa kärnvapenförbudet som ett potentiellt hot och lovar att vidta åtgärder, rapporterar TT/GP. President Alexander Stubb uppger att lagändringen handlar om säkerhet.

Hormuzblockad hotar EU:s energiimport

En blockad av Hormuzsundet skulle slå hårt mot EU:s import av olja och gas, visar en ny analys från Ifo-institutet och Econpol Europe, rapporterar Affärsvärlden. Unionen importerar 6,2 procent av sin råolja och 8,7 procent av sin flytande naturgas (LNG) via den kritiska farleden.

Samtal om Ukraina ställs in på grund av Irankriget

Planerade samtal mellan Ukraina och Ryssland skjuts upp till följd av kriget i Iran. Det uppger Sveriges Radio med hänvisning till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Samtalen var planerade att hållas i Abu Dhabi i Förenade Arabemiraten – ett land som de senaste dagarna drabbats av iranska attacker. 

Tjeckiens premiärminister undgår rättegång för EU-bedrägeri

Tjeckiens premiärminister Andrej Babiš kommer inte att ställas inför rätta för misstänkt EU-bedrägeri. Landets parlament röstade på torsdagen nej till att häva hans åtalsimmunitet, enligt tyska nyhetsbyrån DPA. Beslutet, som drevs igenom av regeringskoalitionen, mötte skarp kritik från oppositionen som anklagar regeringen för att undergräva rättsstaten. Fallet gäller misstänkt bedrägeri med EU-bidrag på flera miljoner för anläggningen som kallas Storkboet. Utredningen har pågått i över tio år.

EU straffar Georgien efter ny kritiserad lag

EU-kommissionen drar in visumfriheten för georgiska diplomater. Åtgärden är en direkt följd av att Georgien i onsdags antog en ny lag som begränsar civilsamhället. Lagen är ett brott mot landets EU-åtaganden och gör att Georgien fjärmar sig från ett framtida möjligt medlemskap. Enligt kommissionen innebär agerandet att Georgien nu endast är ett kandidatland till namnet.

USA lättar tillfälligt på sanktioner för indiska köp av rysk olja

USA inför ett 30-dagars undantag från sanktionerna för att låta Indien köpa rysk olja, skriver Financial Times. Beskedet på torsdagen är en helomvändning och en reaktion på skenande oljepriser efter den upptrappade konflikten i Mellanöstern, som stört leveranserna. USA:s tidigare sanktioner var ett svar på Ukrainakriget.

Notiser 5 mars

Frankrike backar upp Spanien mot USA:s handelshot – vädjar om EU-enighet

Efter att den amerikanska presidenten Donald Trump på tisdagen hotat att stoppa all handel med Spanien för att USA inte tillåts använda spanska baser i kriget mot Iran har Frankrike ställt sig på Spaniens sida. Enligt Politico ringde den franske presidenten Emmanuel Macron upp Spaniens premiärminister Pedro Sánchez på onsdagen och sade att EU måste sluta leden för att försvara Spanien om Trump gör allvar i handelshotet. Även i frågan om huruvida USA:s attacker mot Iran går mot internationell rätt och FN-stadgan gav Frankrike Spanien sitt stöd: Att attackerna sker “utanför internationell rätt” och att Frankrike “inte kan godkänna dem”. 

Enligt en nyligen genomförd opinionsundersökning angav 8 av 10 spanjorer att Trump utgör ett hot mot världsfreden.

Svenskt förslag: ändra FN:s flyktingkonvention

Sverige har tagit initiativ till att ändra FN:s flyktingkonvention för att underlätta utvisningar av personer som begått våldtäkt. Vid migrationsministrarnas Brysselmöte på torsdagen sade migrationsminister Johan Forsell (M) att han upplever stöd från många andra ministrar, och att han efter mötet ska börja samla underskrifter. 

– Nu är tiden inne att göra det [ändra konventionen] för att vi ser att det har fått stötande konsekvenser i Sverige, sade han.

EU-utskott vill stoppa tillfällig "chat control" – oklar konsekvens

På våren 2022 presenterade EU-kommissionen ett förslag för att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn på nätet. Det skulle ersätta en tillfällig lag i samma syfte. Båda lagarna har fått omfattande kritik och kallas av kritiker för chat control 1 respektive 2 låter tjänsteleverantörer som Facebook och Google skanna privata mejl och chattar i jakt på barnporr och grooming. Förslaget har stött på motstånd både i EU-parlamentet, som enades om en helt omdanad versionav förslaget i slutet av 2023, och av EU-länderna i ministerrådet som först i slutet av 2025 lyckade nå en förhandlingsposition. Under tiden lagstiftningsförhandlingarna pågått har den tillfälliga lagen förlängts. Men i en omröstning i EU-parlamentets ansvariga utskott tidigare i veckan röstade 38 ledamöter mot och 28 för en ytterligare förlängning. De tre närvarande svenskarna Ecin Incir (S), Charlie Weimers (SD) och Abir Al-Sahlani (C) röstade för en förlängning.

Hela parlamentet ska ta ställning till förlängningen på onsdag i nästa vecka. Den tillfälliga lagen löper ut den 2 april. Vad som skulle hända om den inte förlängs är ännu oklart. EU-länderna har sedan tidigare ställt sig bakom en förlängning av den tillfälliga lagen för att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn på nätet.

Ny jämställdhetsplan: bekämpa sexuella “deepfakes” i EU

För att öka jämställdheten mellan män och kvinnor föreslog EU-kommissionen på torsdagen en ny jämställdhetsstrategi för 2026-2030. Bland annat vill de olika former av våld och mobbing på nätet och vidta åtgärder mot ofrivilliga sexuella AI-bilder av kvinnor. Ett annat fokus ligger på att förbättra kvinnors sjuk- och hälsovård.

Heléne Fritzon (S), som är medlem i Europaparlamentets kvinnoutskott, håller med EU-kommissionen om att arbetet mot våld mot kvinnor bör prioriteras av EU. Hon tycker också att aborträtt och kvinnors säkerhet, i synnerhet i krigssituationer, är bland de viktigaste frågorna för kvinnor idag.

– Säkerhet och trygghet är ramen för kvinnors möjlighet att forma ett gott liv, sade hon till Europaportalen på onsdagen. 

EU-topp anklagar Iran för att sprida krig

EU:s toppdiplomat anklagar Iran för att medvetet sprida kriget i Mellanöstern för att så kaos. Det sade utrikesrepresentant Kaja Kallas på torsdagen inför ett informellt krismöte mellan EU-ländernas utrikesministrar och representanter från Gulfstaterna. Enligt Kallas används samma iranska drönare i Mellanöstern som i Ukraina och hon föreslog att ukrainsk expertis inom drönarbekämpning skulle kunna hjälpa Gulfstaterna. Den nya konflikten riskerar också att omdirigera militärt stöd från Ukraina och höja oljepriset, vilket gynnar Ryssland, varnade Kallas.

Ukraina återtar mark från Ryssland

För första gången sedan 2023 har Ukraina återtagit mer mark än man förlorat, vilket signalerar att Rysslands vinteroffensiv har stoppats. Det skriver Expressen med hänvisning till flera bedömare. Enligt den finska analysgruppen Black Bird Group gjorde Ukraina en nettoökning på 37 kvadratkilometer under februari. Framryckningarna har främst skett i Zaporizjzja-regionen och bedöms störa ryska planer på en våroffensiv, enligt en analys från tankesmedjan ISW som publicerades i tisdags.

FN:s migrationschef: Europa förbereder sig för ny flyktingvåg

EU-länder förbereder sig på en möjlig ny flyktingvåg från Mellanöstern på grund av det eskalerande kriget, rapporterar Financial Times. Enligt Amy Pope, chef för FN:s migrationsorgan IOM, vill EU undvika en repris av krisen 2015–2016 med en mer proaktiv strategi. Hon sade att rörelserna ännu är små och främst sker inom länder som Iran och Libanon. Ett utdraget konfliktscenario riskerar dock att ändra på det, varnar Pope.

Migrationsministern: “ingen upprepning av flyktingkrisen”

Inför torsdagens migrationsmöte i Bryssel sade migrationsminister Johan Forssell (M) att han vill undvika en upprepning av de flyktingströmmarna som kom till Europa 2015. Istället för att flyktingar kommer till EU tycker han att Sverige och EU borde bistå med bland annat nödproviant, säkra zoner och tillfälliga bostäder på plats om det skulle bli aktuellt. Bland EU:s migrationsministrar ser han ingen akut oro för en stor flyktingvåg.

– Vi ser inga stora människorörelser, men saker kan ju förändras väldigt fort och det gjorde det 2015 också. Man ska inte vara alarmistisk men det gäller att vara förberedda, sade Forssell efter att ha träffat de andra ministrarna.

Klyftan på EU:s arbetsmarknad minskar långsamt

Sysselsättningsklyftan mellan kvinnor och män i EU landade på 10,0 procentenheter för 2024, enligt en sammanställning från Eurostat. Det är en minskning med endast 1,1 procentenheter på tio år. Sysselsättningsklyftan är skillnaden i hur stor andel män respektive kvinnor som är har ett arbete. Skillnaderna inom unionen är stora: Italien har den största klyftan (19,4 procentenheter) och Finland den minsta (0,7 procentenheter). I Sverige var den 4 procentenheter. Siffrorna visar också att kvinnor är kraftigt överrepresenterade i deltidsarbete och tillfälliga kontrakt. 

Europaportalen har sammanställt omfattade data kring arbetslöshet och sysselsättning i Sverige och EU, se grafer och tabeller.

EU-paket för hamnar och sjöfart – tre syften

EU-kommissionen lanserade på onsdagen nya strategier för att stärka Europas hamnar, sjöfart och varvsindustri. Syftet är att öka konkurrenskraften, säkerheten och påskynda den gröna omställningen. Bland åtgärderna finns planer på bakgrundskontroller av hamnarbetare för att stoppa organiserad brottslighet, en ny allians för högteknologiskt fartygsbygge samt riktlinjer för att hantera utländskt ägande i EU:s hamnar. Strategierna ska även stärka sektorns militära dimension och motståndskraft.

Rekordmånga varningar för farliga produkter i EU

Antalet varningar för farliga produkter på EU:s inre marknad nådde en ny rekordnivå 2025 med 4 671 larm. Det är en ökning med 13 procent från året innan, skriver EU-kommissionen i sin årsrapport för varningssystemet Safety Gate som lades fram på torsdagen. Kosmetika med förbjudna kemikalier, leksaker och elektrisk utrustning toppade listan. Kommissionen menar att ökningen beror på ett effektivare system för marknadskontroll, stärkt av ny lagstiftning.

Stockholm näst högst andel elbilar i EU

Andelen elbilar i Stockholmsregionen har växt kraftigt mellan 2020 och 2024, från två procent av alla bilar till drygt 14 procent, meddelar Eurostat. Det placerar Stockholmsregionen på andra plats i EU efter den nederländska regionen Flevoland som har högst andel elbilar i EU:22 procent. Västsverige med sju procent elbilar går in på plats 13 bland EU:s 244 regioner.

Ny energikris hotar EU efter rusande gaspris

Kriget i Mellanöstern driver upp Europas gaspriser och väcker oro för en ny energikris. Priserna har stigit med 53 procent sedan i fredags efter produktionsstopp i Qatar och störningar i Hormuzsundet, skriver Financial Times. Konkurrensen om flytande naturgas (LNG) hårdnar samtidigt som EU:s gaslager är på rekordlåga nivåer, under 30 procent. Nivåerna i bland annat Sverige beskrivs som särskilt låga. En LNG-tanker på väg till Frankrike har redan omdirigerats till Asien för att möta efterfrågan där.

Svenska aktörer kan förvalta ny EU-fond

Riskkapitaljätten EQT,  Northzone och Atomico är bland de nominerade att förvalta EU:s nya teknikfond Scaleup Europe Fund och beslut väntas i april. Det rapporterar Dagens Industri med hänvisning till Bloomberg. Fonden, som siktar på fem miljarder euro, ska investera i strategisk teknik som AI. 

Svenska Gripen patrullerar Island för Nato

Sex svenska Jas 39 Gripen-plan patrullerar för första gången Islands luftrum inom ramen för Nato-insatsen Arctic Sentry. Uppdraget syftar till att stärka alliansens närvaro i Arktis som ett svar på ökad rysk militär aktivitet i regionen, rapporterade Reuters på onsdagen. Insatsen ses även som en signal till USA om Natos engagemang för områdets säkerhet. 

Riksdagen invänder mot EU:s energiplaner

En enig riksdag beslutade i onsdags att invända mot EU-kommissionens förslag om energiinfrastruktur. Förslaget strider , enligt riksdagen, mot subsidiaritetsprincipen. Kritiken gäller främst planer på att centralisera styrningen av elnät och användningen av nationella "flaskhalsintäkter". Riksdagen menar att dessa frågor bäst hanteras på nationell nivå för att möta svenska behov. Ett motiverat yttrande har skickats till EU-kommissionen. 

Sveriges riksdag är det parlament som oftast invänder mot nya EU-förslag men får ytterst sällan genomslag för sin invändningar då andra parlament inte gör samma bedömning, se sammanställning för alla parlament i EU.

Ungern får krigsfångar av tacksamt Ryssland

Ryssland friger två ungerska krigsfångar med ungersk-ukrainska medborgarskap efter att utrikesminister Péter Szijjártó nyligen besökt Moskva, skriver TT/GP. Frigivningen sker på begäran av premiärminister Viktor Orbán inför parlamentsvalet den 12 april. President Vladimir Putin tackade Ungern och kallade dess Ukrainapolitik för principfast. Ungern blockerar för närvarande ett stort EU-stöd till det krigshärjade Ukraina samt ett nytt sanktionspaket mot det anfallande Ryssland.

Notiser 4 mars

Storbritannien riskerar en förlorad generation

Medan andra länder sett en minskning av andelen ungdomar som varken arbetar, praktiserar eller studerar, så kallade NEET:ar, är nivåerna i Storbritannien de högsta på mycket länge, rapporterar Bloomberg. Närmare en miljon unga ingår i gruppen jämfört med knappt 700 000 personer efter bankkrisen 2011. Enligt en nyligen genomförd statlig utredning måste åtgärder enligt EU-modell vidtas skyndsamt innan det är för sent. Om Storbritannien skulle bli lika framgångsrikt som Nederländerna med att hålla ner antalet NEET:ar skulle landet, enligt utredningen, spara 86 miljarder pund, motsvarande 1 060 miljarder kronor. Efter Nederländerna har Sverige lägst andel NEET:ar i EU.

Ny rapport: Ökade anmälningar om hot mot journalister

Under 2025 slog europeiska journalister larm om hot mot pressfriheten 344 gånger, vilket är en 29-procentig ökning från året innan, enligt Europarådets årliga pressfrihetsrapport. De länder med flest anmälningar är Ryssland, Turkiet och Georgien. Den 31 december 2025 hölls 148 journalister i fängsligt förvar över hela Europa och 51 mord på journalister var fortfarande olösta. Förra året stiftade EU lagar om pressfrihet som inte ratificerats av alla medlemsländer, vilket Europarådet råder dem att göra. Europarådet tycker också att EU bör göra frivilliga riktlinjer för att skydda journalister obligatoriska och öka det ekonomiska mediestödet. 

Oppositionen kräver EU-hjälp för strandade svenskar

Centerpartiet och Socialdemokraterna kräver att regeringen använder EU:s civilskyddsmekanism för att evakuera de tusentals svenskar som är strandade utomlands, skriver Omni. Enligt S framfördes kravet redan i måndags. Mekanismen innebär att medlemsländer kan få ersättning för kostnader för evakueringsflyg, något som Italien, Österrike och Slovakien redan har begärt. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) sade dock till SVT att det är svårt att hjälpa till när luftrummet är stängt.

Rapport: Ungerns ryska olja finansierar Orbáns regim

Ungerns fortsatta köp av billig rysk olja är ett politiskt beslut för att finansiera Viktor Orbáns regim, inte för att sänka konsumentpriser. Det framgår av en ny rapport som SVT Nyheter rapporterar om på tisdagen. Övervinster från det statliga oljebolaget MOL, delvis ägt av Orbán-kopplade stiftelser, ska enligt rapporten finansiera propaganda inför parlamentsvalet den 12 april. Ungerska bränslepriser har samtidigt varit högre än i grannländer trots att de köper dyrare, icke-rysk olja.

Starmers EU-plan saknar riktning enligt utskott

Premiärminister Keir Starmers försök att närma sig EU lider av "brist på riktning", varnar ett tvärpolitiskt brittiskt parlamentsutskott. I en skarp rapport på onsdagen, som Financial Times rapporterar om, anklagas regeringen för hemlighetsmakeri och efterlyser en tydlig strategisk vision. Kritiken kommer trots att regeringen hoppas nå ett avtal med EU i sommar om bland annat handelshinder och rörlighet för unga. 
– Det känns som att vi är på en resa utan ett tydligt mål, sade utskottets ordförande Emily Thornberry.

Stöd till Ukraina på Östersjömöte i Warszawa

Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) träffar på onsdagen sina nordiska och baltiska kollegor i Warszawa för att stärka stödet till Ukraina. Mötet hålls inom ramen för Östersjöstaternas råd (CBSS). På dagordningen står Ukrainas EU-process, säkerhetsgarantier och förberedelser inför Natos toppmöte i juli. Mötet är en fortsättning på ett initiativ att reformera CBSS till ett säkerhetspolitiskt forum efter Rysslands utträde 2022.

Trump hotar stoppa all handel med Spanien

USA:s president Donald Trump hotar att stoppa all handel med Spanien, rapporterar Reuters. Uttalandet kom efter att Spanien nekat USA att använda militärbaser för uppdrag mot Iran. Trump kritiserade även Spaniens låga försvarssatsningar inom Nato.

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez var den enda EU-ledaren som i helgen, med hänvisning till internationell rätt, öppet fördömde de amerikanska och israeliska attackerna mot Iran inklusive Irans agerande.

AfD utesluter ledamot efter korruptionsbråk

Det tyska högerextrema partiet Alternativ för Tyskland (AfD) har uteslutit ledamoten Jan Wenzel Schmidt från sin parlamentsgrupp i förbundsdagen. Beslutet fattades på tisdagen, rapporterar DPA, efter att Schmidt offentligt anklagat partikollegor för svågerpolitik och korruption.

Enligt partiledningen, ledd av Alice Weidel och Tino Chrupalla, agerade Schmidt i hämndsyfte efter att ha förlorat en intern maktstrid. Schmidt, som själv anklagas för att ha utnyttjat sin post för privata affärer med bland annat Kina, kallar uteslutningen "felaktig".

Notiser 3 mars

Irankriget kan ge ny flyktingvåg till EU

EU:s asylmyndighet (EUAA) varnar för att kriget i Iran kan skapa en flyktingström ”som saknar motstycke”. Enligt TT/GP bedömde EUAA i en rapport redan före krigsutbrottet i lördags att en förflyttning av bara tio procent av Irans befolkning skulle mäta sig med de största flyktingkriserna i modern tid. Frågan är på agendan när EU:s migrationsministrar möts i Bryssel på torsdag.

EU pressar Ukraina om skadad oljeledning

EU uppmanar Ukraina att tillåta en inspektion av oljeledningen Druzjba, som skadades i en rysk attack i januari, rapporterar Financial Times. Ungern och Slovakien, som får rysk olja via ledningen, anklagar Ukraina för att överdriva skadorna. Som påtryckning blockerar Ungern ett EU-stöd på 90 miljarder euro – ett lån landet redan godkänt. Ukraina nekar tillträde av säkerhetsskäl och en högt uppsatt tjänsteman ifrågasätter varför man ska reparera en ledning som gynnar Rysslands vänner.

EU-länder stärker Cyperns försvar efter attack

Frankrike och Grekland skickar luftvärnssystem och örlogsfartyg till Cypern. Det sker efter en drönarattack på måndagen mot den brittiska Akrotiri-basen på ön, skriver Reuters. Attacken, som cypriotiska källor misstänker utfördes av Iranstödda Hizbollah, har dragit in EU-landet i den upptrappade konflikten i regionen. Grekland har även skickat fyra F-16-plan till ön.

EU-kommissionen krishanterar Irankriget – stöttar evakuering

EU-kommissionen meddelade på måndagen att de ska stötta medlemsländerna att evakuera sina medborgare från Iran och andra Mellanösternländer som drabbats av kriget. De vill även stärka sin övervakning av Hormuzsundet och Röda havet samt öka samarbetet med flygbolag, rederier och nationella myndigheter. Kommissionen ska också inrätta en arbetsgrupp för att bevaka energipriserna och -tillgångarna och öka samarbetet med Europol för att bevaka möjliga säkerhetsrisker på hemmaplan.

Nya avtal – EU uppdaterar sitt samarbete med Schweiz

För att “modernisera och fördjupa” EU:s relation till Schweiz, skrev EU-kommissionen på nya avtal med landet på måndagen. Avtalen ger Schweiz bland annat tillgång till EU:s energimarknad, anpassar standarder för livsmedel och medicinsk utrustning för att förenkla handel och inför ett ekonomiskt bidrag från Schweiz till EU:s sammanhållning. Även gamla avtal, som ger Schweiz tillträde till den inre marknaden för transporter och fri rörlighet, har uppdaterats.

Zelenskyj: Ukraina redo för EU-samtal

Ukraina kommer inom några dagar att ha slutfört de tekniska förberedelserna för att inleda medlemskapsförhandlingar med EU. Det sade president Volodymyr Zelenskyj på måndagen, enligt Reuters. Samtidigt pressar han EU:s ledare att enas om ett konkret datum för landets inträde. Processen för att formellt öppna förhandlingarna har hittills blockerats av Ungern som vägrat ge det enhälliga godkännande som krävs.

EU-myndighet: Föroreningar kopplas till psykisk ohälsa

Exponering för luftföroreningar, buller och kemikalier har ett samband med ökad risk för depression och ångest. Det visar en ny rapport från Europeiska miljöbyrån som publicerades på tisdagen. Även om ett direkt orsakssamband ännu inte är bevisat, menar byrån att rönen stärker argumenten för EU:s handlingsplan för nollförorening. Långvarig exponering för små partiklar i luften (PM 2,5) pekas ut som en riskfaktor för depression.

Inflationen i euroområdet nära mål

Årsinflationen i euroområdet ökade till 1,9 procent i februari, från 1,7 procent i januari. Det visar en preliminär uppskattning som EU:s statistikbyrå Eurostat publicerade på tisdagen. Tjänstepriserna är den främsta drivkraften bakom uppgången. Samtidigt fortsätter energipriserna att sjunka men i en långsammare takt än månaden innan. Även den underliggande inflationen, rensad för energi- och livsmedelspriser, steg till 2,4 procent. Europeiska centralbanken eftersträvar en inflation på 2 procent.

Notiser 2 mars

Något fler kvinnor blir chefer i EU – Sverige i topp

Andelen kvinnliga chefer i EU uppgick till 35,2 procent 2024, en ökning från 31,8 procent 2014. Det visar siffror från Eurostat på måndagen. Sverige hade med 44,4 procent den högsta andelen kvinnliga chefer i unionen, medan Cypern hade den lägsta med 25,3 procent. Statistiken, som publiceras inför internationella kvinnodagen, visar även att andelen kvinnor är högre bland yngre chefer än bland äldre.

EU-satsning på haven med nytt övervakningssystem

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen efterlyser en internationell allians för att stärka global havsövervakning. Under ett tal på måndagen presenterade hon det nya initiativet OceanEye. EU bidrar med 50 miljoner euro för att samla in data om havens tillstånd, klimatets påverkan på haven, stärka havsbaserad ekonomi och öka sjösäkerheten. Målet är ett fullt fungerande europeiskt system för havsövervakning till år 2030.

Stubb: USA har fel bild av Ukrainas chanser

Finlands president Alexander Stubb menar att USA felaktigt tror att Ryssland vinner kriget i Ukraina. Det sade han i en intervju med SVT Agenda på söndagen. Enligt Stubb måste Europa aktivt motverka den bilden, särskilt gentemot Donald Trump, för att stärka Ukrainas förhandlingsposition. 
– Så att amerikanerna förstår att Ryssland inte håller på att vinna det här kriget, sade presidenten. 
Han bedömer samtidigt att ett fredsavtal är långt borta på grund av Rysslands hållning.

Ryssland dödade fem ukrainare i ny attack

Minst fem personer har dödats i ryska anfall i Ukraina natten mot måndagen, enligt ukrainska myndigheter, rapporterar TT/GP.

Italien utmanar EU om utsläppskostnad

Italiens regering vill sänka elpriserna genom att frikoppla kostnaden för EU:s utsläppsrätter från prissättningen, rapporterar Financial Times. Förslaget, som syftar till att stärka industrins konkurrenskraft, innebär att staten ersätter gaskraftverk för deras utsläppskostnader. Kritiker varnar för att detta undergräver EU:s klimatsystem och gynnar fossil energi. Förslaget kräver godkännande från EU-kommissionen.

Krisen i Mellanöstern hotar Ukrainas fredssamtal

Tid och plats för nästa omgång fredssamtal mellan Ukraina, USA och Ryssland är osäkra. Det sade president Volodymyr Zelenskyj i lördags, rapporterar Reuters. Orsaken är det försämrade säkerhetsläget i Mellanöstern, som påverkar Förenade Arabemiraten där mötet var planerat att hållas i början av mars.

Italien missar EU:s budgetmål för 2025

Italiens budgetunderskott för 2025 blev 3,1 procent av BNP, strax över EU:s gränsvärde på tre procent. Det rapporterar Reuters med hänvisning till siffror från Italiens statistikbyrå ISTAT som publicerades på måndagen. Bakslaget för premiärminister Giorgia Melonis regering innebär att landet blir kvar i EU:s förfarande för alltför stora underskott. Detta omöjliggör en tidig utgång ur förfarandet som skulle gett större utgiftsutrymme, bland annat för försvaret. Även statsskulden, den näst högsta i eurozonen, steg mer än väntat.

Belgien beslagtar rysk oljetanker

Belgiska specialstyrkor bordade på söndagen en rysk oljetanker från den så kallade ”skuggflottan”, rapporterar TT/GP. Fartyget förs nu till Zeebrygge för att tas i beslag som ett led i att upprätthålla sanktionerna mot Ryssland. Insatsen är ett resultat av ett samarbete mellan G7 och de nordisk-baltiska länderna.

– Så länge Ryssland fortsätter sitt aggressionskrig mot Ukraina kommer vi fortsätta agera, sade Belgiens utrikesminister Maxime Prévot om tillslaget.

Kirgizistan hotar stämma EU om sanktioner

Kirgizistan hotar att dra EU inför domstol om blocket inför sanktioner mot landet, skriver Financial Times. Åtgärden är ett svar på ett förslag från EU-kommissionen som anklagar kirgiziska företag för att hjälpa Ryssland kringgå sanktioner genom att återexportera varor med militär användning. Enligt minister Daniyar Amangeldiev har EU inte gett landet tydliga regler att följa. 
– Om ett sådant beslut fattas är vi redo att bestrida det i domstol, sade han. 
Fallet är det första stora testet av EU:s nya verktyg för att stoppa sanktionsflykt.

Notiser 27 februari

Analys: Så avviker svensk migrationspolitik i Europa

Bernd Parusel, migrationsexpert vid Svenska institutet för Europapolitiska studier, Sieps, ser tre områden där Sveriges migrationspolitik sticker ut, rapporterar TT/SvD. Första är förslaget om återkallande eller omvandling av permanenta uppehållstillstånd. Det andra är ett mycket  stort återvandringsbidrag och det tredje en mycket strikt arbetskraftsinvandring.

Zelenskyj hoppas på möte med Putin

Torsdagens samtal mellan Ukraina och USA i Genève har öppnat för ett nytt trilateralt möte med Ryssland i början av mars, enligt president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar TT/GP. Nu hoppas Zelenskyj på att få förhandla direkt med Rysslands president Vladimir Putin. Men enligt Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov var det för tidigt att tala om några verkliga förhandlingar.

Notiser 26 februari

Tillfällig tysk dom: AfD är inte extremistiskt

I väntan på slutlig dom i frågan förbjöd Kölns förvaltningsdomstol på torsdagen landets säkerhetstjänst Bfv att använda beteckningen högerextrem på det högerpopulistiska partiet AfD, rapporterar Reuters. Det var i maj 2025 som säkerhetstjänst klassificerade AfD som "extremist", vilket gjorde det möjligt för dem att öka övervakningen av landets största oppositionsparti. 

Hundratals nya ryska drönare mot Ukraina

Ryssland har under natten mot torsdagen avfyrat 420 drönare och 39 robotar mot Ukraina, uppger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar TT/GP. De omfattande ryska attackerna har riktats mot flera platser i Ukraina. 

EU-domstolen: Fel av Ungern att stoppa radiostation

Det var fel av Ungern att 2021 inte ge fortsatt frekvens till oppositionella radiokanalen Klubradio, fastslår EU:s domstol på torsdagen. De fel som radiokanalen beslås med var allt för små i sammanhanget för att vägra den fortsatt sändningstillstånd. Därför bryter ungerska beslutet och den lag  beslutet vilar på  mot proportionalitetsprincipen i EU-fördraget.

Nytt antiterrorförslag: “vi måste intensifiera våra insatser”

På torsdagen presenterade EU-kommissionen planer mot terrorism och vapensmuggling. De föreslår bland annat att starta ett program för att förebygga radikalisering, att investera 30 miljoner euro i ökad säkerhet på offentliga platser och förstärka Europols analysförmåga. EU-kommissionen föreslog också EU-gemensamma straff för vapensmuggling och 3D-utskrivning av vapen samt ökade samarbeten mellan medlemsländer.

– Européernas säkerhet är vår högsta prioritet. I takt med att terroristgrupper i allt högre grad försöker radikalisera yngre människor och utnyttja internet måste vi intensifiera våra insatser, sade inrikeskommissionär Magnus Brunner i ett uttalande.

Näringsministern: Köpa europeisk löser inte konkurrenskraftsproblemet

På torsdagen samlas europeiska ministrar i Bryssel för att diskutera konkurrenskraft, konsumentskydd och den inre marknadens utveckling. Inför mötet sade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) att ett förväntat förslag om att gynna europeisk produktion vid offentlig upphandling och som en förutsättning för EU-stöd enbart skulle ge en liten effekt och inte lösa problemet med svag konkurrenskraft. Hon tycker istället att de stora problemen för EU:s konkurrenskraft är regelbördan och låg elproduktion, där det sistnämnda kan hindra EU:s AI-framsteg. 

– Att trycka för [köp europeiskt] kommer bara att underlätta vissa symtom, men inte bota [dålig konkurrenskraft] som vi ser, och det är vad vi försöker driva, sade hon. 

EU söker politisk lösning på Ungerns veto

EU-ledare försöker övertala Ungern att släppa sitt veto mot ett stödlån på 90 miljarder euro till Ukraina, rapporterar Politico. Istället för juridiska hot övervägs en politisk lösning där premiärminister Viktor Orbán erbjuds en symbolisk seger. Det kan handla om ett löfte att reparera oljeledningen Druzjba vilket var Orbáns uttalade krav när han i förra veckan blockerade stödet. Enligt diplomater finns inte tid för en juridisk process då Ukraina riskerar akut pengabrist redan i april.

Zelenskyj: Druzjba-reparationer dröjer

Reparationerna av den strategiska oljeledningen Drusjba kommer att ta tid, sade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i onsdags. Enligt Reuters lägger Ukraina skulden på ryska attacker, medan Ungern anklagar Ukraina för en politisk ”oljeblockad”. Ledningen, som förser Ungern och Slovakien med rysk olja, har varit ur drift sedan slutet av januari. EU-kommissionen har uppmanat Ukraina att påskynda arbetet, men enligt Zelenskyj omöjliggör fortsatta ryska angrepp snabba reparationer.

EU-kommissionen avböjer medborgarförslag om aborter

På torsdagen svarade EU-kommissionen på medborgarinitiativet “My Voice, My Choice” om att ge medlemsländer ekonomiskt stöd för att utföra säkra aborter för EU-invånare som inte har tillgång till det. EU-kommissionen avser inte att gå vidare med förslaget, på grund av att möjligheter till stöd för medlemsländer som så önskar redan finns. 

Ukraina möter Trump-sändebud om Rysslandssamtal

Ukrainska representanter träffar på torsdagen sändebud för USA:s president Donald Trump i Genève för att förbereda nya fredssamtal med Ryssland, uppger AP. Mötet, som president Zelenskyj bekräftade på onsdagen, ska avhandla en återuppbyggnadsplan och en möjlig fångutväxling. Samtalen förbereder ett trepartsmöte med ryska representanter som väntas nästa vecka.

Neutrala Irland närmar sig Nato

Alliansfria Irland söker samarbete med den brittiskledda militära snabbinsatsstyrkan JEF för att skydda undervattenskablar från ryskt spionage. Beskedet gavs i onsdags i landets nya maritima säkerhetsstrategi, skriver Financial Times. Irland, som kritiserats för sitt svaga försvar, vill delta i aktiviteter med alliansen men utan att söka fullt medlemskap. Irland förhandlar även med Frankrike om stärkt samarbete.

Merz kräver nya handelsregler av Kina

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har under ett möte med Kinas president Xi Jinping i Peking krävt en omstart för handelsrelationerna. Enligt Financial Times tog Merz på onsdagen upp oron för Kinas industrisubventioner, överkapacitet och Tysklands rekordstora handelsunderskott. Han uppmanade Peking att stärka sin valuta och säkerställa rättvis konkurrens för att undvika att kraven på europeiska skyddstullar växer sig starkare.

Island bekräftar: Folkomröstning om EU-medlemskap på gång

Island kommer att hålla en folkomröstning om att återuppta medlemskapsförhandlingar med EU. Det bekräftade statsminister Kristrún Frostadóttir på torsdagen under ett besök i Polen, uppger Yle. Enligt statsministern ska förberedelserna för omröstningen inledas under de kommande månaderna. Diskussionen om ett isländskt EU-medlemskap har tagit fart mot bakgrund av Ukrainakriget och stigande levnadskostnader. Island avbröt sina senaste medlemskapsförhandlingar med unionen år 2015.

EU vill utvidga fri roaming till västra Balkan

EU-kommissionen föreslog på onsdagen förhandlingar för att inkludera sex länder på västra Balkan i EU:s fria roamingzon. Målet är att EU-resenärer och medborgare från regionen ska kunna ringa och surfa till inrikestaxa. Förslaget är en del av regionens gradvisa integration i EU:s inre marknad. Innan förhandlingar kan starta måste ministerrådet ge sitt godkännande. De länder som berörs är Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo, Montenegro, Nordmakedonien och Serbien.

Timmermans: Klimatstopp kan göra EU till vasallstat

En inbromsad klimatomställning riskerar att göra EU-länderna till vasallstater under USA och Kina. Det sade Frans Timmermans, arkitekten bakom EU:s gröna giv, under ett besök i Sverige i en intervju med Dagens Nyheter. Han menar att beroendet av importerad energi som gas och batterier hotar unionens suveränitet. Varningen kommer efter att EU tidigare i år backade på flera klimatmål när 2040-målet slogs fast.

Wagner värvar sabotörer i Europa via Telegram

Wagnergruppen rekryterar öppet sabotörer i Europa via meddelandetjänsten Telegram, rapporterar Yle. Personer erbjuds betalning i kryptovaluta för att utföra bland annat mordbränder. Syftet är att sprida rädsla och underminera stödet till Ukraina, enligt en journalistgranskning. Experter uppger att Wagner, som nu styrs av ryska säkerhetstjänsten, agerar som en mellanhand för att ge Ryssland möjlighet till förnekelse.

Rapport: Kryphål för rysk fisk till EU

EU-länder importerar årligen rysk fisk för över 13 miljarder kronor, varav en stor del kommer via Kina. Det framgår av en ny rapport som presenterades för EU-parlamentets fiskeutskott i onsdags, skriver TT/GP. Importen gäller främst torsk och pollock. EU-parlamentariker Isabella Lövin (MP) kallar handeln djupt skamlig och kräver att Sveriges regering trycker på för ett totalförbud för att "pressa Putins krigsekonomi".

Notiser 25 februari

Opinionsmätning: Orbáns stöd faller sönder inför det ungerska valet

Det ungerska oppositionspartiet konservativa Tisza, under ledning av Peter Magyar, utökade sin ledning till 20 procentenheter bland bestämda väljare, upp från 12 procentenheter i mitten av januari, enligt en ny undersökning på onsdagen, rapporterar Bloomberg. Partiet leder över Orbáns regeringsparti med 55 procent mot 35 procent bland dem som säger att de säkert kommer att rösta i parlamentsvalet den 12 april.

Skillnaden, den största som hittills uppmätts bland oberoende opinionsundersökare, skulle kunna ge oppositionen en supermajoritet i parlamentet, sade Magyar i ett Facebook-inlägg.

USA-sanktioner mot domare – “djupt oroande”

Under onsdagens utfrågning av Internationella brottmålsdomstolen i EU-parlamentets utrikesutskott pratade domaren Salvatore Aitala om de sanktioner som USA införde mot vissa av rättens domare och åklagare i fjol. Enligt honom har det inneburit att domarna listas med bland annat terrorister. Sedan sanktionerna infördes har flera domare upplevt restriktioner, däribland förlorad tillgång till kreditkort och resetjänster, även i Europa. Utskottets vice ordförande socialdemokraten Hana Jalloul Muro kallade detta “djupt oroande” och fick medhåll från flera ledamöter. 

– Det är oacceptabelt att de sattes på USA:s sanktionslista, och det är oacceptabelt att vi som EU inte kan skydda dem från skadorna orsakade av sanktionerna, sade den tyska miljöpartistiska utskottsmedlemmen Hannah Neumann. 

EU-länder nobbar tidsplan för Ukrainas medlemskap

Även Ukrainavänliga länder säger nej till att sätta datum för Ukrainas EU-inträde, enligt Ekot. Beskedet publicerades i går onsdag. Ukraina vill ha en tydlig tidsplan, helst redan nästa år.

– Att utlova årtal, det har vi lärt oss, det är alltid ganska vanskligt, sade EU-minister Jessica Rosencrantz (M) till Ekot.

USA varnar Ukraina för attacker mot USA-intressen

USA har formellt varnat Ukraina för att attackera mål i Ryssland som kan skada amerikanska ekonomiska intressen, enligt Financial Times. Varningen kom efter en ukrainsk attack i november mot hamnen i Novorossijsk som skadade en terminal delägd av amerikanska bolag. Det uppgav Ukrainas ambassadör i Washington, Olha Stefanisjyna, vid en pressträff i tisdags.

– Vi har fått höra att vi bör avstå från att attackera amerikanska intressen, sade ambassadören.

Rapport: Europa rustar upp när USA bromsar

Europas försvarsutgifter ökar kraftigt medan USA:s minskar i reala termer, vilket skapar en tydlig transatlantisk förskjutning. Det visar en ny rapport från tankesmedjan International Institute for Strategic Studies (IISS) som publicerades på tisdagen, rapporterar Financial Times. Medan USA drog ned sina utgifter med 7,1 procent i reala termer 2025 står Europa nu för 21 procent av de globala försvarsutgifterna, upp från 17 procent 2022. Utvecklingen följer på amerikanska krav om att europeiska allierade måste ta ett större ansvar för kontinentens säkerhet.

EU:s handelsunderskott med USA sticker ut

Överlag har EU ett handelsöverskott av tjänster med omvärlden enligt Eurostat. Det betyder att EU-länderna under 2024 sålde mer tjänster än vad de köpte från länder utanför EU – 1568 miljarder euro mot 1374 miljarder euro. Med tre större handelspartner hade EU dock ett handelsunderskott av tjänster och störst var underskottet mot USA, som låg på -139 miljarder euro. Det kan jämföras med underskottet mot två andra större handelspartners som, Singapore - 9 miljarder och Indien - 8 miljarder euro.

Nytt EU-center ska skydda demokratin

EU lanserar ett nytt centrum för att stärka demokratisk motståndskraft mot desinformation och utländsk inblandning. Arbetet med centret, ett frivilligt nav för samarbete mellan medlemsländerna, inleds efter ett beslut av EU-länderna på tisdagen. Syftet är att dela expertis och utveckla gemensamma svar på hot. 
– I en värld där information alltmer används som vapen för att undergräva våra demokratier vidtar vi åtgärder, sade kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Initiativet är en del av det så kallade europeiska demokratiförsvaret.

Merz i Kina för att pressa Xi om handel

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har rest till Kina för att på onsdagen träffa president Xi Jinping, skriver Financial Times. På agendan står Kinas subventioner och orättvisa handelspraxis som pressar tysk industri. Besöket sker mot bakgrund av ett rekordstort tyskt handelsunderskott med Kina och oro för avindustrialisering. Merz, som reser med 30 företagsledare, söker ett "rättvist partnerskap" men har tidigare varnat för att Kina systematiskt utnyttjar sitt inflytande.

Slovakiska protester mot Ficos Ukrainapolitik

Tusentals personer demonstrerade i Bratislava på tisdagen i protest mot premiärminister Robert Fico och till stöd för Ukraina, rapporterar DPA. Demonstrationen hölls på fyraårsdagen av Rysslands invasion. Missnöjet riktas mot Ficos aviserade stopp för nödleveranser av el till grannlandet. Demonstranterna, som bar slovakiska, ukrainska och EU-flaggor, krävde premiärministerns avgång.

Tyskland backar om klimatkrav för uppvärmning

Tysklands regeringskoalition slopar kravet att nya värmesystem måste drivas med 65 procent förnybar energi, vilket åter gör det tillåtet att installera nya olje- och gaspannor. Det rapporterar tyska nyhetsbyrån DPA. Principöverenskommelsen mellan CDU/CSU och SPD nåddes på tisdagen. Oppositionen och miljögrupper kritiserar beslutet och varnar för att det äventyrar klimatmålen samt riskerar att drabba hyresgäster ekonomiskt. Regeringssidan framhåller att fastighetsägare återfår sin valfrihet. Den nya lagen planeras träda i kraft den första juli.

Anklagelser om svågerpolitik mot tyska AfD

Tysklands högerpopulistiska parti AfD, som byggt sitt varumärke på att kritisera etablissemanget, anklagas nu för systematisk svågerpolitik, skriver Politico. Företrädare ska ha anställt släktingar till partikollegor, ett agerande som är lagligt men skadar partiets trovärdighet inför Tysklands "supervalår". Partiledare Alice Weidel avfärdade i tisdags anklagelserna som överdrivna, medan medledaren Tino Chrupalla medgett att bruket lämnar en dålig eftersmak. AfD har hittills inte tappat i opinionen.

Notiser 24 februari

Rekordmånga migranter döda på Medelhavet

Minst 606 migranter har omkommit eller saknas på Medelhavet hittills i år, den högsta siffran för perioden sedan mätningarna inleddes 2014. Det uppger FN:s migrationsmyndighet IOM, enligt TT/GP. Statistiken presenterades på måndagen och följdes av rapporter om att minst 30 personer saknas sedan en båt kapsejsade utanför Kreta i lördags. En betydande andel av de ofta undermåliga farkosterna avseglar från Libyen med EU-landet Grekland som mål.

EU-toppen till Orbán: Respektera Ukraina-lånet

Europeiska rådets ordförande António Costa uppmanar Ungerns Viktor Orbán att stå fast vid EU-ländernas gemensamma beslut om ett lån till Ukraina på 90 miljarder euro. I ett brev skickat på måndagen, som Reuters har tagit del av, varnar Costa för att bryta den enighet som nåddes i december. Bakgrunden är att Ungern hotar med ett veto tills rysk olja åter flödar via Druzjba-ledningen. 
"Ingen medlemsstat får underminera trovärdigheten i beslut som fattats kollektivt", skriver Costa.

EU-länder hotar stämma kommissionen för maktobalans

EU-länder hotar att dra kommissionen inför EU-domstolen på grund av ett nytt avtal som anses ge EU-parlamentet otillbörlig makt, skriver Politico. Enligt länderna rubbar avtalet den institutionella balansen som fastslås i EU:s grundfördrag. Ett formellt protestbrev från ministerrådet ska godkännas på onsdag. Kritiken rör bland annat parlamentets ökade inflytande över internationella avtal och lagstiftningsinitiativ. Parlamentets förhandlare avfärdar kritiken och menar att ändringarna stärker demokratin och transparensen inom unionen.

Nordiska cancerfonder kräver EU-regler för vitt snus

De nordiska cancerfonderna, däribland svenska Cancerfonden, uppmanar EU-kommissionen att skärpa reglerna för nya nikotinprodukter som vitt snus. Det skriver TT/GP. I ett brev till ordförande Ursula von der Leyen kräver de en översyn av tobaksdirektivet med förbud mot smaker och reklam. Fonderna menar att den ökade nikotinanvändningen bland unga i Norden bör tjäna som en skarp varning för hela EU och att industrin aggressivt riktar in sig på unga.

Protester mot AfD-topp i Tyskland

Tusentals personer demonstrerade på måndagen i Düsseldorf mot AfD-ledaren Björn Höcke, som tillhör partiets radikala falang. Enligt tyska nyhetsbyrån DPA möttes Höckes turné i västra Tyskland av stora protester även i söndags i Dortmund. Höcke, som är dömd för att ha använt en nazistisk slogan, turnerar inför en avgörande partikongress. Hela partiet utreds av landets säkerhetstjänst för extremism.

Notiser 23 februari

Uppgift: Ukraina har återtagit 400 kvadratkilometer från rysk ockupation

Överbefälhavaren för Ukrainas väpnade styrkor, Oleksandr Syrskyi, sade på måndagen att hans styrkor hade "återställt kontrollen" över 400 kvadratkilometer territorium längs en sträcka av den södra frontlinjen. Reuters kunde inte omedelbart bekräfta påståendet, och det kom inget omedelbart svar från Moskva. Om det stämmer skulle det vara den första stora ukrainska vinsten sedan december och en av de största på många månader.

Ukrainas återuppbyggnad kräver 588 miljarder dollar

Världsbanken beräknar att Ukraina hittills behöver 588 miljarder dollar för en återuppbyggnad i massförstörelsen efter det ryska invasionskriget, rapporterar TT/GP.

Oklarheter kring Trumps nya tullar

Efter att USA:s högsta domstol på fredagen underkänt de nya tullar som införts med stöd av en nödlag från 1977 presenterade president Donald Trump nya tioprocentiga tullar under 150 dagar med stöd av annan lagstiftning. Senare på lördagen höjde han dessa till 15 procent, samma nivå som de flesta EU-varor har idag. Både EU-kommissionen och den svenska handelsmyndigheten Kommerskollegium efterlyser mer klarhet kring den nya amerikanska tullpolitiken.

På tisdagen ska EU-parlamentet rösta om att ta bort tullar på bland annat amerikanska industriprodukter. Men handelsutskottets ordförande Bernd Lange vill skjuta upp ratificeringen av tullavtalet i väntan på mer information om den nya politiken, något som enligt Politico diskuteras under ett extrainsatt möte på måndagen.

Ett viktigt syfte med tullarna, att få ner USA:s stora handelsunderskott med omvärlden, infriades inte under 2025 då underskottet var närmast lika stort som under 2024, innan tullarna infördes.

Ryssland dödade minst elva personer i terrorattack

Åtminstone elva personer dödades och 38 skadades efter en omfattande rysk drönar- och robotattack mot Ukraina på söndagen, skriver Yle. Enligt Ukrainas flygvapen anföll Ryssland med nästan 300 drönare och 50 robotar, varav en majoritet sköts ned. Attacken träffade bland annat ett bostadsområde i Kievs utkanter. Grannlandet Polens flygvapen meddelade att man skickat upp stridsflyg för att skydda landets luftrum under attackvågen.

Sverige vill se färre och bättre EU-lagar

Regeringen har lämnat förslag till EU-kommissionen för att minska regelbördan för företag och stärka konkurrenskraften. I ett informellt inspel kräver Sverige att nya EU-lagar bara tas fram vid tydliga behov och alltid föregås av en grundlig konsekvensutredning. Utspelen kommer inför att kommissionen under våren ska se över sina lagstiftningsverktyg. Sverige vill också ge kommissionens kontrollorgan ett stärkt mandat med tydligare näringslivsperspektiv.

Lagarde avfärdar rykten om tidig avgång

ECB-chefen Christine Lagarde avser att fullfölja sitt mandat till oktober 2027. Uttalandet, som gjordes i en intervju med The Wall Street Journal, dämpar spekulationer om en förtida avgång, rapporterar Reuters. Ryktena har gällt att en tidig sorti skulle låta Frankrikes president Macron påverka valet av efterträdare före det franska valet nästa år. Frågan har väckt debatt om centralbankens politiska oberoende.

Island överväger snabb EU-omröstning

Islands regering överväger en folkomröstning om att återuppta EU-förhandlingarna redan i augusti. Det rapporterar Politico. Fisket är den traditionellt svåraste frågan, men förhandlingarna kan underlättas av att Storbritannien lämnat EU. Island har redan klarat elva av 33 förhandlingskapitel och bedöms kunna bli medlem snabbare än andra kandidatländer.

Tyska CDU vill förbjuda cannabis igen

Tysklands kristdemokratiska parti CDU vill riva upp landets snart två år gamla lag som delvis legaliserat cannabis. Det beslutade partiet vid en kongress i Stuttgart i lördags, skriver nyhetsbyrån DPA. CDU anser att legaliseringen har lett till ökade sociala, hälsomässiga och säkerhetspolitiska problem. Hälsominister Nina Warken, som leder partiets kvinnoförbund, sade att man sett oroande trender. Lagen, som tillåter innehav och odling för vuxna med vissa restriktioner, trädde i kraft den 1 april 2024 och drevs igenom av den föregående regeringen.

Notiser 21 februari

Delar av Trumptullarna olagliga – ny tillfällig tull införs

USA:s högsta domstol beslutade på fredagen att de tullar som president Donald Trump infört med åberopande av en nödlag från 1977 är olagliga och upphör omedelbart att gälla, rapporterar Bloomberg. Domstolen gav lägre domstolar uppdraget att avgöra om cirka 170 miljarder dollar i olagliga tullar ska betalas tillbaka till amerikanska importörer, en process som kan dra ut på tiden. De 170 miljarderna mer än hälften av de totala intäkter som Trumps tullar har genererat medan de övriga tullarna, som grundar sig på andra lagar än 1977-års nödlag, blir kvar. Hur detta slår mot EU i detalj är ännu oklart.

Som en reaktion på domstolsutslaget beslutade presidenten att från och med 24 februari införa en 150-dagars tull på tio procent mot alla länder med undantag för vissa kategorier varor. Den tull kan sedan kongressen förlänga, rapporterar Reuters

Ett viktigt syfte med tullarna, att få ner USA:s stora handelunderskott med omvärlden, infriades inte under 2025 då underskottet var närmast lika stort som under 2024, innan tullarna infördes. 

Hoppa till Debatt i andra medier

Redaktörens val

Europaportalen på flera språk – News in English

Om man klickar på den brittiska flaggan bredvid sökrutan uppe till höger på sidan blir Europaportalens text engelsk. Önskas andra språk finns fler valmöjligheter högst upp till vänster.  

>>> Europaportalen in English.

Sverige i EU

FÖRDJUPNING: En kort berättelse om Sverige i EU, politikerna och medborgarna.

Klimat- och energipolitik | EU:s och Sveriges läge och mål

FÖRDJUPNING: Sveriges  och EU:s klimatmål och hur det har gått hittills. 

Sverige utan välfärdsmedalj i EU

BRYSSEL 29 augusti 2024

Sverige når inte upp till toppen på EU:s sociala resultattavla över välfärd och arbetsmarknad. En före detta öststat gör istället bra ifrån sig och kniper andraplatsen efter Nederländerna. Det visar Europaportalens sammanställning.

Dålig ekonomi hotar pressfriheten – Sverige tappar i ny ranking

BRYSSEL 6 maj 2025

Pressfriheten i Europa fortsätter att försämras. Enligt Reportrar utan gränsers årliga index har den genomsnittliga poängen i de europeiska länderna sjunkit med nästan tio poäng sedan 2012. Sverige tappar sin tredjeplats i världsrankingen. Svag ekonomi för mediebolag lyfts fram som en viktig orsak bakom den negativa utvecklingen.

Undersökning: Sverige stödjer nästan alla nya EU-lagar

BRYSSEL 5 februari 2024

Sverige tillsammans med övriga EU-länder röstar ja i till nya EU-lagar i över 97 procent av fallen. Inte ens EU:s bråkstakar Ungern och Polen har tryckt på nej-knappen i mer än 30 fall under de senaste nio åren och de över 700 omröstningarna i ministerrådet. Det visar Europaportalens sammanställning.

Demokrati i Europa

FÖRDJUPNING: Inte alla EU-länder anses vara fullvärdiga demokratier. Se hur experter rankar dem i fyra olika globala index.

Kandidatländernas väg till EU-medlemskap – så långt har de kommit

BRYSSEL 12 november 2024

Tio länder knackar på EU:s dörr men vägen till medlemskap är lång och krävande. Medan vissa länder som Albanien och Ukraina tar viktiga steg framåt, står andra still eller går bakåt. Europaportalens sammanställning över demokrati, korruption och ekonomi i ansökarländerna visar på fortsatt tydliga skillnader mot läget i de nuvarande medlemsländerna.

Putin efterlyst i 123 länder för krigsbrott

BRYSSEL 20 mars 2023

Internationella brottmålsdomstolen efterlyser Vladimir Putin som ett led i att ställa Ryssland till svars för krigsbrott i Ukraina. Den ryske ledaren måste gripas och överlämnas om han sätter sin fot i något av de 123 länder som undertecknat Romstadgan. EU uppmanar nu världens länder att samarbeta med domstolen.

Mest lästa artiklar

Mest lästa ämnen

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons från EU-kommissionen
Politisk annons
Transparensmeddelande enligt EU-förordning (EU) 2024/900

Denna annons är politisk reklam producerad och betald av Socialdemokraterna i Europaparlamentet. 

Postadress: Europaparlamentet, ASP 12 G 201, B-1047 Bryssel, Belgien
Kontaktperson: Per Hilmersson, kanslichef Socialdemokraterna i Europaparlamentet, per.hilmersson@europarl.europa.eu

Annonsen syftar till att väcka intresse för Facebooksidan från Socialdemokraterna i Europaparlamentet. Annonsutrymmet gäller för perioden 15 december 2025 – 14 december 2026 på Europaportalen.se till en kostnad av 89 515 kr. 
 
Annonsen har finansierats av Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet (S&D) , den partigrupp som Socialdemokraterna tillhör i Europaparlamentet. Inga medel från sponsorer utanför EU har använts för att bekosta denna annons.

Om du anser att detta meddelande inte uppfyller kraven i EU:s förordning om politisk reklam ska du i första hand kontakta red@europaportalen.se. Alternativt gör du en anmälan till Mediemyndigheten genom att använda den här e-tjänsten.
annons
Fackliga Brysselkontoret