Den 12 april hålls parlamentsval i Ungern. Åtta svenska riksdagsledamöter ingår som en del i en internationell delegation från OSSE:s parlamentariska församling. Ledamöterna kommer att observera röstningsförfarandet, hanteringen och förseglingen av röstsedlar samt rösträkningen i ett urval av vallokaler i städerna Debrecen, Eger, Miskolc, Nyíregyháza och Pécs.

USA:s vicepresident JD Vance, som framträdde tillsammans med Ungerns premiärminister Viktor Orbán för hjälpa honom att vinna valet om fem dagar, anklagade utan vidare bevisning på tisdagen EU för valpåverkan i Ungern, skriver Reuters. 

– En del av anledningen till att vi är här och en del av anledningen till att USA:s president skickade mig hit är att vi anser att den mängd inblandning som har kommit från byråkratin i Bryssel har varit verkligt skamlig, sade JD Vance.

EU-kommissionen avvisade påståendena på onsdagen. En talesperson sade att de vidtar åtgärder mot valpåverkan i hela EU, inte minst påverkan från onlineplattformar genom EU:s skyddslagar DSA. 

– [Lagen] stöttades av våra medlemsländer och fick en överväldigande majoritet i parlamentet, så vi är juridiskt skyldiga att genomdriva lagstiftningen. Vi kommer att fortsätta göra det, för att val inte ska vara upp till techjättar och deras algoritmer i Europa, sade EU-kommissionens talesperson Tomas Regnier.

Hittills i år har minst 990 migranter omkommit i olyckor på Medelhavet på väg mot EU, enligt IOM, som konstaterar att det är några av de dödligaste första månaderna sedan 2014, då man började sammanställa siffrorna, rapporterar TT/GP.

Efter att USA på onsdagen ingått i en två veckor lång vapenvila med Iran sade EU-kommissionen att de är redo att stötta diplomatiska insatser i Mellanöstern, något som även  flera EU-ledare uttryckte i ett gemensamt uttalande. EU:s utrikeschef Kaja Kallas är i Saudiarabien för att koordinera detta och att visa sitt stöd till Gulfländerna, som har beskjutits av Iran. EU-kommissionen vill att Iran öppnar Hormuzsundet, avbryter sitt missilprogram och inte utvecklar kärnvapen. De vädjar också till Israel att avsluta sin militäroperation i Libanon.

EU-kommissionen uppmanar medlemsländerna att hålla energisubventioner och skattesänkningar tidsbegränsade och målinriktade för att undvika att energikrisen förvärras till en finanskris, rapporterar Financial Times på söndagen. Ekonomikommissionär Valdis Dombrovskis har varnat att alltför stora utgifter "får allvarliga budgetkonsekvenser". Europeiska gas- och oljepriser har stigit med ungefär 60 procent sedan de amerikansk-israeliska anfallen mot Iran inleddes den 28 februari.

Både den tyska och den italienska regeringen planerar att återaktivera stängda kolkraftverk till följd av energikrisen orsakad av kriget i Iran, rapporterar belgiska VRT. Italien vill senarelägga sin planerade kolavveckling med 13 år, till 2038, med en sammanlagd kapacitet på 4,65 gigawatt. Spanien har valt motsatt väg och halverat sina elräkningar genom att fördubbla sin sol- och vindkraft sedan 2019.

Greklands premiärminister liberalkonservativa Kyriakos Mitsotakis har lovat att bekämpa en "djup stat" efter en växande skandal kring fusk med EU:s jordbruksstöd, rapporterar The Guardian. I ett tal på måndagen kallade han avslöjandena en "vändpunkt". EU:s åklagarmyndighet (Eppo) utreder 20 politiker i premiärministerns parti för bedrägerier på nära 300 miljoner euro. Fusket, som inkluderar falska ansökningar för bananodlingar på berget Olympus, har tvingat fram ministeravgångar. Eppo har även begärt att elva parlamentsledamöters immunitet ska hävas.

En växande grupp EU-länder, med Tyskland och Sverige i spetsen, driver på för att begränsa eller avskaffa nationella veton i EU:s utrikes- och säkerhetspolitik, rapporterar Politico på måndagen. Statsminister Ulf Kristersson har sagt att frågan om kvalificerad majoritet i utrikespolitiken "kommer att tas upp igen" bland EU:s ledare. Debatten drivs av att Ungern upprepade gånger blockerat centrala beslut, bland annat ett lån på 90 miljarder euro till Ukraina. Frankrike och Belgien är bland de länder som motsätter sig en ändring av rädsla för att förlora inflytande.

Bulgariska myndigheter har gripit 183 personer misstänkta för valfusk inför det förestående parlamentsvalet, rapporterar Novinite på söndagen. Totalt har 1 042 anmälningar om valbrott inkommit, jämfört med 179 under samma period inför valet 2024. 

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har föreslagit ett eldupphör specifikt för attacker mot energiinfrastruktur, med USA som mellanhand gentemot Ryssland, rapporterar Kyiv Independent på måndagen. Ryssland avvisade ett liknande förslag om påskeldupphör som lades fram den 1 april. Amerikanska sändebud, däribland Jared Kushner, väntas besöka Kiev  den 12 april.

Slovakiens premiärminister Robert Fico kräver att EU avskaffar sanktionerna mot rysk olja och gas, rapporterar Reuters på lördagen. Fico framförde kraven efter ett samtal med Ungerns premiärminister Viktor Orbán – de enda EU-ledare som bibehåller nära relationer med Moskva. EU importerade bara en procent av sin olja från Ryssland under fjärde kvartalet 2025.

Det tyska extremhögerpartiet Alternativ för Tyskland (AfD) uppmanar sina parlamentsledamöter att minska besöken i USA, rapporterar Financial Times på lördagen. Bakgrunden är att kriget i Iran är djupt impopulärt bland tyska väljare, särskilt inför regionval i september i östra delstater. AfD-ledarna Alice Weidel och Tino Chrupalla fördömde omedelbart det amerikanska anfallet mot Iran.

Sverige förbereder enligt Energimynidgheten möjliga åtgärder för att dämpa drivmedelsförbrukningen efter att kriget i Mellanöstern i praktiken stängt Hormuzsundet. De sista oljeleveranserna från regionen väntas anlända till Europa under april, varefter störningarna kan bli mer kännbara – framför allt för diesel och flygbränsle. Regeringen beslutade på onsdagen att myndigheten ska tappa av beredskapslager koordinerat med länder som deltar i Internationella energirådet IEA:s initiativ, under perioden april till juni.

Belgiens centralbank saknar resurser för att skydda hela befolkningen vid en ny energikris, sade bankens chef Pierre Wunsch i belgisk tv på torsdagen. Till skillnad från tidigare kriser inleder Belgien ett sådant scenario med ett underskott han beskriver som "alldeles för stort". Riktade insatser för de mest utsatta är möjliga, men breda stödpaket för hela befolkningen är det inte. Wunsch utesluter inte en global recession om kriget i Mellanöstern förvärras.

USA:s president Donald Trump tillkännagav på torsdagen tullar på upp till 100 procent på vissa varumärkesläkemedel importerade till USA, rapporterar Politico. EU, Japan, Sydkorea och Schweiz träffas av 15 procents tull, medan Storbritannien får tio procent. Bolag som redan ingått avtal med administrationen om att bygga fabriker i USA eller erbjuda Medicaid-priser undantas. 

Frankrikes president Emmanuel Macron kritiserade på torsdagen USA:s agerande i Irankriget och uppmanade till ett mer konsekvent förhållningssätt, rapporterar BBC. – Det här är inte ett skådespel. Vi talar om krig och fred, sade Macron. Han ifrågasatte också Trumps uttalanden om att ompröva USA:s Natomedlemskap och menade att sådana uttalanden urholkar alliansens trovärdighet. Frankrike och andra europeiska länder har stött vissa amerikanska operationer men avvisar att dras in djupare i konflikten.

Arton europeiska länder, däribland Sverige, uppmanade på torsdagen Israel och Hizbollah att omedelbart upphöra med striderna i Libanon, rapporterar TT/GP. I ett gemensamt uttalande kräver länderna att Israel respekterar Libanons suveränitet och att Hizbollah avbryter attacker mot civila mål. Över 1 200 människor har dödats i konflikten sedan Hizbollah avfyrade robotar mot Israel och Israel svarade med en storoffensiv.

Rysslands diktator Vladimir Putin sade på torsdagen att Armenien inte kan eftersträva EU-medlemskap och samtidigt stanna i det ryskledda Eurasiska ekonomiska unionen – de två strukturerna är omöjliga att förena, rapporterar Novinite. Uttalandet kom vid ett möte i Kreml med Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan. Armenien har gradvis rört sig bort från Ryssland sedan konflikterna i Nagorno-Karabach 2020 och 2023, och det armeniska parlamentet antog förra året lagstiftning som öppnar för EU-anslutningsförhandlingar.

Belarus parlament godkände på torsdagen ett lagförslag som kriminaliserar "propaganda" för hbtq-rättigheter, i linje med liknande lagstiftning i Ryssland, rapporterar AP. Lagen, som väntar på president Alexander Lukasjenkos underskrift, föreskriver böter, samhällstjänst och upp till 15 dagars fängelse. Belarusiska hbtq-grupper har dokumenterat minst tolv förföljelser de senaste tre månaderna och rapporterar om hundratals förfrågningar om hjälp att lämna landet.

Bulgariska myndigheter har beslagtagit mer än en halv miljon euro misstänkt avsedda för röstköp inför kommande parlamentsval, meddelade tillförordnad premiärminister Andrej Gjurov på torsdagen, enligt nyhetsbyrån Novinite. Antalet anmälningar om valfusk har sjudubblats jämfört med föregående val och antalet inledda förundersökningar är fyra gånger fler. Insatser har genomförts i flera regioner och ett flertal personer har gripits.

Internetavbrott drabbar allt fler ryska städer, och experter bedömer att det rör sig om systematisk censur snarare än säkerhetsåtgärder mot ukrainska drönare – vilket är Kremls officiella förklaring, rapporterar tjeckisk public service-radio på fredagen. I februari undertecknade Vladimir Putin en lag som tillåter att internet stängs av utan yttre hot. Ryssland pressar också befolkningen att byta från Telegram och WhatsApp till den statskontrollerade appen Max som delar data med säkerhetstjänsten FSB. Myndigheterna försöker även blockera så kallade VPN-tjänster som används för att kringgå censuren.

Populariteten för den tyske förbundskanslern Friedrich Merz' regering mellan socialdemokrater och kristdemokrater har sjunkit till rekordlåga nivåer, med bara 15 procent av väljarna nöjda med dess prestationer, enligt resultat som publicerades av ARD DeutschlandTrend-undersökningen på torsdagen, rapporterar Politico.

EU-kommissionen släppte en utvärdering av EU:s tobaksregler på torsdagen. Sedan 2012 har rökningen bland EU-medborgarna gått ner från 28 procent till 24 procent. Samtidigt som sjukdomar och dödlighet på grund av rökning minskat. Kommissionen är dock orolig över att ökningen av e-cigaretter, uppvärmda tobaksvaror och nikotinpåsar medför nya folkhälsoproblem särskilt för yngre generationer. Skärpta regler kan därför komma att föreslås senare i år.

– Nya tobaks- och nikotinprodukter drar in en ny generation i ett beroende, särskilt genom tilltalande design och hemlig onlinemarknadsföring. Om regleringen inte hinner ikapp riskerar Europa att ersätta minskande rökningsnivåer med en ny epidemi av nikotinberoende, sade hälsokommissionär Olivér Várhelyi i ett uttalande.

21 maj kommer Natos utrikesministrar att mötas i Helsingborg, vilket blir det första Natomötet Sverige står värd för, skriver Helsingborgs Dagblad. Det var Sverige som tog initiativet till att arrangera mötet, och att just Helsingborg valdes beror på dess strategiska läge vid Öresund. 

– Det är en av Natos strategiskt mest betydelsefulla regioner, här ser man nästan varje dag skuggflottefartyg passera. Så det blir också symboliskt viktigt, sade utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Expressen.

Utrikesministrarna kommer att diskutera ökade försvarsutgifter, försvarsindustri och stöd till Ukraina samt förbereda inför Natotoppmötet i Turkiet i juli.

USA:s president Donald Trump hotade att stoppa vapenleveranser till Ukraina för att pressa europeiska Natoallierade att bidra till att öppna Hormuzsundet, rapporterar Financial Times. Natos generalsekreterare Mark Rutte uppmanade därpå Frankrike, Tyskland och Storbritannien att snabbt anta ett gemensamt uttalande om beredskap att bidra till säker sjöfart i sundet – vilket skedde den 19 mars. USA:s utrikesminister Marco Rubio uppgav att vapenleveranser till Ukraina hittills inte påverkats.

Ukrainas president uppgav på onsdagen att samtalen med amerikanska förhandlare, däribland sändebudet Steve Witkoff och Jared Kushner, var "positiva" och att länderna enats om att stärka ett dokument om säkerhetsgarantier, rapporterar Reuters. Natos generalsekreterare Mark Rutte deltog i samtalen. Ryssland sköt som svar, enligt Ukraina, över 700 drönare mot landet under onsdagen.

Storbritanniens premiärminister Keir Starmer uppgav på onsdagen att han vill fördjupa det ekonomiska och säkerhetspolitiska samarbetet med EU vid ett planerat toppmöte senare i år, rapporterar BBC. Starmer pekade på kriget i Iran och de ansträngda relationerna med USA som skäl till att tätare europeiska band nu är mer brådskande. Han sade att brexit "orsakade djup skada" för ekonomin men uteslöt ett återinträde i den inre marknaden, tullunionen eller den fria rörligheten.

Minst 19 migranter hittades döda på onsdagen vid en räddningsinsats utanför den italienska ön Lampedusa, rapporterar TT/GP. Ytterligare 58 räddades från en uppblåsbar båt av italiensk kustbevakning, och sju personer – varav två barn – vårdas för köldskador och rökförgiftning. Båten befann sig i Libyens gränshav men Italien genomförde ändå räddningsinsatsen. Hittills i år har närmare 700 migranter omkommit eller rapporterats saknade vid Medelhavsöverfärder.

Flera europeiska länder hårdnar i sitt motstånd mot USA:s begäran om militärt stöd i Irankriget, rapporterar Politico. Frankrike har stängt sitt luftrum för flygplan kopplade till konflikten, Spanien nekar USA tillgång till baser och luftrum, Italien nekar amerikanska stridsflyg tillgång till en flygbas, Schweiz har infört liknande förbud och Polen uppger att landet inte planerar att omplacera sina Patriot-system till Mellanöstern. President Donald Trump kritiserade Frankrike på tisdagen och varnade att "USA kommer att minnas". Utrikesminister Marco Rubio ifrågasatte om Nato-samarbetet är hållbart om allierade nekar USA basrättigheter.

I en intervju med The Telegraph fick Trump frågan om han ska ompröva USA:s medlemskapet i försvarsalliansen Nato efter Irankriget, rapporterar TT/GP.

– Oj, jag skulle säga att det är bortom ett omprövande, säger Donald Trump.

Även USA:s utrikesminister Marco Rubio säger att landet ”måste ompröva” sin relation till Nato, när Irankriget är över.

– Jag tror inte att det är någon tvekan om det, säger Marco Rubio till Fox News.

EU:s utrikestjänst förbereder en manual om hur dess gemensamma försvarsklausul, som innebär att alla medlemsstater är skyldiga att hjälpa om ett EU-land blir angripet, skulle kunna tillämpas, skriver Euractiv. Manualen väntas beskriva vilka resurser medlemsländerna har i olika scenarier: ett som utlöser Natos försvarsklausul artikel 5, ett som utlöser EU:s försvarsklausul artikel 42.7 och ett som gäller båda. Utrikestjänsten förbereder också en ny säkerhetsstrategi, som omfattar en hotbildsbedömning, en gemensam beskrivning av EU:s säkerhetspolitik och en genomförandeplan. 

Ur artikel 42.7 i Lissabonfördraget: Om en medlemsstat skulle utsättas för ett väpnat angrepp på sitt territorium, är de övriga medlemsstaterna skyldiga att ge den medlemsstaten stöd och bistånd med alla till buds stående medel i enlighet med artikel 51 i Förenta nationernas stadga. 

På onsdagen föreslog EU-kommissionen EU-parlamentet och ministerrådet att ändra reglerna för EU:s utsläppshandelssystem ETS. Om antalet oanvända utsläppsrätter överstigit en viss nivå tas de bort och makuleras, vilket ursprungligen var ett svenskt förslag 2017, även kallad ”the Swedish solution”. EU-kommissionen vill slopa systemet, och istället auktionera ut de oanvända utsläppsrätterna nästföljande år.

De hittills ogiltigförklarade utsläppsrätterna motsvarar 3,2 miljarder ton koldioxid, vilket är lika mycket som tre års ETS-utsläpp på dagens nivå, enligt miljöexperten Magnus Nilsson. Om förslaget går igenom kommer det att finnas fler utsläppsrätter på marknaden, vilket i sin tur kan hålla nere priset men höja utsläppen. En bieffekt av dagens förslag är att det också kan bli lättare för privatpersoner som vill minska utsläppen att köpa utsläppsrätter, 75 euro per ton, att sedan kassera dem.

Trots att den ungerske oppositionsledaren Péter Magyar leder med stor marginal i opinionsmätningarna inför valet den 12 april kan premiärminister Viktor Orbán ändå behålla makten, enligt Politico, som har identifierat strategier Orbán kan använda till sin fördel. 

Orbáns regering har stark kontroll över media och pressat företag att inte annonsera i kritiska kanaler, vilket har försvagat oppositionens räckvidd. De har också ritat om valkretsar, givit etniska ungrare i grannländerna, som till största del stöttar Orbán, möjlighet till medborgarskap och poströstning i valet och öppnat för att ungrare kan rösta i andra valdistrikt, vilket kan gynna regeringssidan. Viktor Orbán har också anklagats för röstköp och att dela ut mat till fattiga områden för att få ökat stöd.

Belgien inleder på fredagen militärpatrullering vid tunnelbane- och järnvägsstationer i Bryssel, rapporterar VRT NWS. Sammanlagt 45 soldater kommer att patrullera tillsammans med poliser som ett led i kampen mot narkotikahandel och annan kriminalitet. Militärer har sedan en vecka tillbaka bevakat judiska platser i Bryssel, Antwerpen och Liège. Inrikesminister Bernard Quintin har i mer än ett år förespråkat att militären ska användas för bevakning.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj meddelade på tisdagen att ett videosamtal med amerikanska representanter är planerat till onsdagen på USA:s begäran, uppger DPA. Samtalet ska inkludera USA:s sändebud Steve Witkoff, Jared Kushner och senator Lindsey Graham. Zelenskyj uppgav att Ukraina är berett att godta ett eldupphör längs nuvarande frontlinjer och kallade det ett "starkt kompromissläge". Ryssland har enligt Zelenskyj krävt att Ukraina drar sig ur Donbass inom två månader, annars hotas ytterligare territoriella krav.

"28 dagar av konflikt har redan lagt till 13 miljarder euro till unionens importräkning för fossila bränslen", står det i en diplomatisk not som skickades till EU-länderna inför en videokonferens med energiministrarna på tisdagseftermiddagen, rapporterar Euractiv.

Tjeckiens premiärminister Andrej Babiš angrep på lördagen flera oberoende medier i sociala medier, däribland Seznam Zprávy och Novinky, och beskrev dem som "politiska aktörer" utan trovärdighet, rapporterar tjeckisk public service-radio. Tio chefredaktörer svarade med en gemensam förklaring och avvisade attackerna som oacceptabla. Pressfrihetsorganisationen Reportrar utan gränser fördömde Babiš' "ogrundade attacker". Lista, som äger Seznam, lämnade in en stämning mot Babiš i mars efter eskalerande angrepp mot bolaget.

Inför det ungerska valet den 12 april har Politico identifierat fem handlingsvägar som diskuteras inom EU om premiärminister Viktor Orbán vinner valet. Ett alternativ vore att ersätta enhällighet med kvalificerad majoritet i vissa ministerrådsfrågor. Den regeländringen skulle dock kräva enhällighet. 

Andra alternativ vore att i större utsträckning utveckla EU i flera hastigheter, där de länder som vill inleder olika samarbeten, och att inleda en rättsprocess mot Ungern gällande blockaden av 90-miljarderslånet till Ukraina som kan resultera i ekonomiska konsekvenser. 

Det har också diskuterats att dra in Ungerns rösträtt i EU, men det kräver enhällighet bland de övriga länderna och väntas stoppas av Slovakien. Den mest långtgående, och enligt Politico orealistiska, åtgärden är att utesluta Ungern ur EU, något som saknar stöd i EU-fördragen och aldrig tidigare skett. 

Polens nominella BNP uppgår nu till över 1 000 miljarder US-dollar – landets ekonomi har gått om Schweiz och placerar sig på 20:e plats i världen, skriver TT/GP. Sedan EU-inträdet 2004 har Polen vuxit med i genomsnitt 3,8 procent per år, mot EU-snittet på 1,8 procent. Forskare pekar på snabb anpassning till EU:s regelverk, starka finansiella institutioner och en hög andel högutbildade som förklaringar till framgången.

Trots omfattande satsningar på förnybar energi har EU:s importberoende varit nästan oförändrad i över två decennier – runt 57 procent av energin importeras då som nu. Orsaken är flera enligt Euractiv. EU:s produktion av fossila bränslen har minskat och ersatts av fossilimport men också av fossilfri egen elproduktion. Samtidigt kvarstår en stor efterfrågan på bensin och diesel för transporter och gas till husuppvärmning. Fler elbilar och värmepumpar kan bryta beroende även om det ser ut att dröja länge än.

Civilrättsorganisationen Civil Liberties Union for Europe klassar fem EU-länders regeringar – Bulgarien, Kroatien, Ungern, Italien och Slovakien – som "sönderrivare" som aktivt och avsiktligt underminerar rättsstaten, rapporterar The Guardian. Rapporten, baserad på underlag från över 40 organisationer i 22 länder, konstaterar att 61 av 100 utvärderade EU-kommissionsrekommendationer om rättsstaten inte lett till några framsteg alls. Länder som Belgien, Danmark, Frankrike, Tyskland och Sverige klassas som "glidare" där rättsstatsstandarderna försämras.

EU-kommissionen förbereder en revidering av tobaksdirektivet som ska avgöra om alternativa produkter som e-cigaretter och nikotinpåsar ska regleras lika strängt som vanliga cigaretter, rapporterar Euractiv. Hälsokommissionär Olivér Várhelyi har signalerat att han ser alternativa produkter som lika skadliga. Parallellt är förhandlingarna om ett nytt EU-tobaksskattedirektiv – som beräknas kunna ge EU 11,2 miljarder euro per år som möjliga intäkter till EU-budgeten – i stiltje, med Tyskland som en avgörande men hittills tyst röst.

EU-kommissionen utsattes den 24 mars för en cyberattack mot den molninfrastruktur som driver kommissionens webbplatser på Europa.eu, enligt ett uttalande. Data kan ha läckt från webbplatserna och berörda EU-organ har informerats. Kommissionens interna system uppges inte ha påverkats. Utredningen av attackens fulla omfattning pågår fortfarande, men enligt en talesperson för kommissionen medgav på måndagen att "viss data" ska ha stulits under attacken.

Island har för första gången antagit en nationell försvarsstrategi, rapporterar Sveriges Radio. Landet, som saknar egna militära styrkor, fokuserar strategin på stärkta band till andra Natoallierade och ett utbyggt civilförsvar. Tidigare har Islands krisberedskap främst inriktats på vulkanutbrott och naturkatastrofer – nu inkluderas även det ryska hotet i planeringen.

EU erbjuder Storbritannien en nödbroms-mekanism i stället för ett fast tak på antalet unga européer som får bo och arbeta i landet, rapporterar The Guardian. London vill ha ett absolut tak, medan EU föreslår ett övervakningssystem som kan utlösa restriktioner om inflödet ökar kraftigt. Brittiska ministrar vill ha ett avtal om ungdomsmobilitet på plats före utgången av 2026, men parterna har ännu inte enats om grundläggande villkor.

En EU-utredning om att avskaffa tidsomställningen har inletts och ska vara klar före utgången av 2026, rapporterar TT/NT. EU-kommissionen ska sedan ta frågan vidare. EU-parlamentet röstade redan 2019 för att avskaffa systemet, men enskilda länder enades inte om en gemensam lösning. En olöst nyckelfråga är om en eventuell permanent tid ska vara normal- eller sommartid. Sverige har ännu inte tagit ställning.

Sloveniens premiärminister Robert Golob inledde på fredagen koalitionssamtal med partier efter ett jämnt val, rapporterar Reuters. Hans parti Frihetsrörelsen fick 29 mandat – ett mer än det högernationalistiska SDS under Janez Janša. Inget block har majoritet i det 90-mandat stora parlamentet. Golob uppger att stabilisering av energisektorn till följd av Irankrigets priseffekter är en prioritet för en framtida regering.

Läckta textmeddelanden och inspelningar visar hur rysk underrättelsetjänst rekryterar och utövar påtryckningar mot informanter inom ryska oppositionskretsar i Europa, rapporterar Politico. En rysk datavetenskapsstudent berättar hur FSB pressade honom att infiltrera exilmiljöer och rapportera om aktivister, språklärare och tjänstemän i europeiska länder. I Polen pågår sedan tidigare en rättegång mot en rysk exilaktivist misstänkt för att ha spionerat på landsmän och polska myndigheter för Moskvas räkning.