Antalet politiskt motiverade brott i Tyskland ökade med 40 procent under förra året, rapporterar Der Spiegel. Över 84 000 brott registrerades, vilket är det högsta antalet sedan den nationella statistiken infördes 2001.

Tyska Bundeskriminalamt pekar på valåret och Mellanösternkonflikten som huvudorsaker. Högerextremismmotiverade brott ökade mest och utgjorde 36 procent av de 4107 politiska våldsbrotten. I 6236 fall identifierades antisemitiska motiv, varav många kopplades till demonstrationer och protester relaterade till konflikten mellan Israel och Palestina.

EU-kommissionen presenterade i dag tisdag ett förslag som ska göra det enklare för medlemsländer att avvisa asylsökande till "säkra tredjeländer". Förslaget innebär att kravet på att den asylsökande måste ha en anknytning till tredjelandet tas bort.

Ändringen skulle göra det möjligt att avvisa asylsökande utan att pröva deras asylskäl, förutsatt att det finns avtal med tredjelandet. För ensamkommande barn ska dock kravet på anknytning kvarstå.

Förslaget är en del av migrationspakten och ska nu behandlas av EU-parlamentet och medlemsländerna.

Donald Trump hävdar att Ryssland och Ukraina "omedelbart" ska inleda fredsförhandlingar, men signalerar att USA inte kommer agera medlare, rapporterar Financial Times. Efter telefonsamtal med både Vladimir Putin och Volodymyr Zelenskyj i går måndag sade Trump att fredsvillkoren endast kan bestämmas av de stridande parterna.

– Den enda som gynnas av det är Putin, sade Zelenskyj om USA:s tillbakadragande.

Putin var mer försiktig i sin beskrivning och erbjöd ingen substantiell förändring i Kremls hållning. Enligt källor var europeiska ledare "chockade" över Trumps beskrivning av överenskommelsen. De tillade att det var tydligt att Trump inte var ”redo att sätta större press” på Putin att komma till förhandlingsbordet.

Först lovade president Trump att fixa fred på en dag, sedan på hundra dagar och nu lämnar han förhandlingsförsöken.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj meddelade i går måndag att ett högnivåmöte mellan Ukraina, Ryssland, USA, EU och Storbritannien övervägs, rapporterar Reuters. Uttalandet kom efter två telefonsamtal med USA:s president Donald Trump.

– Vi överväger ett möte med alla team på hög nivå, sade Zelenskyj och föreslog Turkiet, Vatikanen eller Schweiz som möjliga värdar.

Initiativet följer direkta förhandlingar mellan Ukraina och Ryssland i Istanbul förra veckan. Trump har efter samtal med Putin meddelat att länderna "omedelbart kommer att inleda förhandlingar" om vapenvila.

Belgiska myndigheter har begärt att EU-parlamentet ska häva immuniteten för fem ledamöter i samband med en mutskandal kopplad till Huawei, enligt Politico. Begäran är ett viktigt steg i utredningen av misstänkta mutor från det kinesiska telekomföretaget. Två av de fem har tillkännagivit att de utreds: den maltesiske socialdemokraten Daniel Attard och den bulgariske liberalen Nikola Mintjev. De tre övriga ska tillhöra högergruppen EPP. Hela lista ska meddelas på onsdag.

Parlamentarisk immunitet skyddar EU-parlamentariker från rättsliga åtgärder, men kan hävas genom omröstning.

Priset på rysk olja har sjunkit under EU:s sanktionstak på 60 dollar per fat, enligt Yle. Detta gör pristaket, som är en central del av västvärldens sanktioner, i praktiken verkningslöst.

Det globala oljepriset har nästan halverats sedan toppen 2022, vilket skapar ekonomiska problem för Ryssland vars statsbudget är beroende av oljeintäkter.

EU planerar att införa en avgift på 2 euro på de miljarder småpaket som kommer in i unionen, främst från Kina, skriver Financial Times. Förslaget presenterades av handelskommissionär Maroš Šefčovič i dag tisdag.

Avgiften ska gälla direktförsäljning till konsumenter, medan varor till lager får en lägre avgift på 0,50 euro. Intäkterna ska täcka tullkontroller och bidra till EU:s budget.

Förslaget drabbar särskilt näthandelsföretag som Temu och Shein.

EU-parlamentet och det polska ordförandeskapet i ministerrådet har i dag tisdag preliminärt enats om att stärka Europeiska sjösäkerhetsbyrån (EMSA). Byrån får utökat uppdrag för att möta nya säkerhetshot och minska utsläpp från sjöfarten. Överenskommelsen är en del av EU:s sjösäkerhetspaket och måste nu godkännas formellt.

Nya dokument visar att Angela Merkel aktivt drev på bygget av gasledningen Nord Stream 2 trots alla politiska risker, rapporterar Süddeutsche Zeitung/Yle. Detta står i stark kontrast till hennes offentliga hållning att projektet endast var ekonomiskt, inte politiskt. Regeringen stödde projektet, men ingen skulle få veta om stödet, skriver tidningen baserat på dokument från förbundskanslersämbetet. De Gröna i Tyskland kräver nu att Merkels Rysslandspolitik utreds grundligt.

EU-rådet och EU-parlamentet nådde i går måndag en politisk uppgörelse om att gradvis införa det nya digitala in- och utresesystemet EES över en sexmånadersperiod.

– Detta är goda nyheter och kommer att stödja våra ansträngningar att hålla våra gränser säkra, sade Polens inrikesminister Tomasz Siemoniak.

Systemet ska registrera in- och utresor för icke-EU-medborgare med fingeravtryck och ansiktsbilder. Medlemsländerna ska nå minst 10 procent registrering efter första månaden och full implementering efter sex månader. Inget exakt startdatum är ännu fastställt, något som kommer att göras av EU-kommissionen.

Frankrikes hårdföre inrikesminister Bruno Retailleau har valts till ny ledare för det konservativa partiet Les Républicains, rapporterar Financial Times. Valet ger honom en stark position inför presidentvalet 2027.

Retailleau, som blivit känd för sin hårda linje mot illegal migration, besegrade den sittande partiledaren Laurent Wauquiez med stöd från tre fjärdedelar av partimedlemmarna. Enligt en färsk opinionsmätning har han 11 procent i en första valomgång.

I helgen genomförde Ryssland den hittills största drönarattacken mot flera ukrainska städer, enligt Sveriges Radio. Enligt Ukraina är detta den största attacken sedan starten av den fullskaliga invasionen. Attacken sker kort efter så kallade fredssamtal i Istanbul och inför ett väntat samtal mellan Trump och Putin på måndag.

Ledare från Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Italien har i ett telefonsamtal med USA:s president Donald Trump betonat vikten av sanktioner mot Ryssland, uppger TT/SVT. Samtalet ägde rum inför Trumps planerade telefonmöte med Rysslands president Vladimir Putin i dag måndag.

– Ledarna diskuterade situationen i Ukraina och krigets katastrofala kostnader för båda sidor, uppger en talesperson för Storbritanniens premiärminister Keir Starmer.

EU-ledarna underströk behovet av en ovillkorlig vapenvila och att Putin tar fredssamtal på allvar.

EU-länderna har enats om att skapa en lånefond på 150 miljarder euro för vapenköp, rapporterar Financial Times. Initiativet, som backas av EU:s gemensamma budget, ska påskynda Europas upprustning efter Rysslands krig mot Ukraina.

Minst 65 procent av komponenterna måste komma från vapentillverkare i EU-länderna, Ukraina, Island, Liechtenstein, Norge eller Schweiz. Fonden väntas träda i kraft före månadens slut efter formellt godkännande av medlemsländerna.

Två kommunanställda i Överkalix, som nekar till brott, misstänks ha missbrukat EU-pengar. Fallet är ett av landets första i sitt slag där utredningen sker inom EU:s gemensamma åklagarmyndighet.

– Vi satsar mer på den här typen av brott, säger Jerker Asplund, europeisk delegerad åklagare i Sverige till DN.

Tyskland har övergivit sitt långvariga motstånd mot kärnkraft, rapporterar Financial Times. Berlin har signalerat till Paris att man inte längre kommer blockera franska ansträngningar att jämställa kärnkraft med förnybar energi i EU-lagstiftningen.

– Detta kommer att vara en genomgripande politisk förändring, sade en tysk tjänsteman till tidningen.

Förändringen kommer efter att konservative Friedrich Merz tillträdde som förbundskansler i februari. Beslutet löser en stor tvist mellan länderna som försenat viktiga EU-beslut om energipolitik.

EU måste lägga minst 10 miljarder euro mer än förra året för att fylla sina gasreserver inför vintern, enligt Financial Times. Den första kalla vintern på fyra år har tömt EU:s gasreserver mer än vanligt.

– Europa hade den första riktiga vintern sedan kriget i Ukraina, sade Ano Kuhanathan, analytiker på Allianz Trade.

Kostnaden för att nå EU:s 90-procentsmål till november uppskattas till 26 miljarder euro. Analytiker varnar för att priserna kan stiga med cirka 10 procent i sommar när EU konkurrerar med Kina om gasleveranser.

Portugal kommer att be EU-kommissionen pressa Frankrike angående gränsöverskridande elförbindelser efter ett omfattande strömavbrott förra månaden, rapporterar Financial Times. Portugals energiminister Maria da Graça Carvalho hävdar att otillräckliga förbindelser mellan Frankrike och Spanien utgör ett "hinder" för EU:s inre marknad.

– Vi kommer att involvera EU-kommissionens ordförande i detta för att säkerställa att vi alla är integrerade och hjälper varandra att lösa problemen, sade Carvalho.

Iberiska halvön har några av de lägsta energiimportkpaciteterna från övriga EU, med Spanien-Frankrike-förbindelser på under 3 procent jämfört med EU:s mål på 15 procent till 2030.

Ryssland har stoppat oljetankern "Green Admire" efter att den lämnat hamnen i Sillamäe i östra Estland, enligt public service-bolaget ERR. Fartyget, som var på väg till Rotterdam med skifferolja, stoppades i ryska territorialvatten natten till söndag.

– Detta visar att Ryssland fortsätter att agera oförutsägbart, sade Estlands utrikesminister Margus Tsahkna.

Enligt estniska transportmyndigheten har något liknande aldrig tidigare inträffat. Fartyg från Sillamäe kommer nu dirigeras genom estniska vatten istället för den tidigare överenskomna rutten genom ryska vatten.

EU-ledare kommer i dag fredag att uppmana Storbritanniens premiärminister Keir Starmer att förbättra sitt erbjudande om ungdomsrörlighet och fiske, enligt Financial Times. Samtalen sker i Albaniens huvudstad Tirana inför måndagens första toppmöte mellan parterna sedan brexit.

EU erbjuder bättre villkor för brittiska artister och handelsavtal i utbyte mot förbättrade villkor för unga EU-medborgare och fiskeavtal.

Tyskland har skärpt sina gränskontroller för att minska antalet asylsökande som kommer till landet från andra EU-länder och Schweiz, uppger Sveriges Radio. Sedan en vecka tillbaka har tyska gränspolisen förstärkts med ytterligare 3 000 poliser som fått order om att stoppa asylsökande vid gränserna. Endast särskilt utsatta grupper ska släppas in. Flera grannländer har kritiserat Tyskland för de skärpta kontrollerna. Enligt tyska migrationsverket har antalet asylsökande dock endast minskat marginellt under den första veckan med de nya åtgärderna.

Natos medlemsländer uppmanas att kraftigt öka sina försvarsutgifter till uppemot fem procent av BNP, enligt Sveriges Radio. Förslaget kommer från Natos generalsekreterare Mark Rutte och presenterades efter ett möte med alliansens utrikesministrar i Antalya.

– Ökade försvarsutgifter är avgörande för vår säkerhet, sade Rutte.

Förslaget innehåller en bredare definition av vad som räknas som försvar och presenteras inför ett Nato-toppmöte som hålls om några veckor.

LO vill att näringsförbud ska gälla i hela EU, enligt Sveriges Radio. Bakgrunden är en man som trots näringsförbud och fängelsedom för grovt skattebrott i Sverige kunnat vara VD för ett bolag i Spanien inom samma vårdkoncern.

– Det här är ju smarta lirare som har lärt sig att utnyttja systemet i vilket land man än befinner sig i, säger LO:s ordförande Johan Lindholm.

Kronofogdemyndigheten, som ska kontrollera efterlevnaden av näringsförbud, uppger att de saknar verktyg för att övervaka verksamhet utomlands.

EU-kommissionen anser preliminärt att TikTok bryter mot EU:s digitala tjänsteakt (DSA) genom att inte tillhandahålla ett fullständigt annonsregister. Beskedet lämnades i dag torsdag efter en fördjupad utredning.

TikTok tillhandahåller inte nödvändig information om annonsinnehåll, målgrupper eller betalare, vilket försvårar för forskare att upptäcka bedrägliga annonser och informationsoperationer.

TikTok kan nu försvara sig innan kommissionen fattar slutgiltigt beslut. Vid bekräftad överträdelse riskerar plattformen böter på upp till 6 procent av sin globala årsomsättning. Om företaget skulle fällas och dömas till böter skulle det vara för tredje gången på två.

Rysslands diktator Vladimir Putin kommer inte att delta i torsdagens fredssamtal med Ukraina i Turkiet, trots att han själv för några dagar sedan föreslog dem, rapporterar Financial Times. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj hade sagt att han var beredd att delta om Putin också kom.

Putin skickar istället en delegation med lägre uppsatta tjänstemän ledd av sin rådgivare Vladimir Medinskyj, som även ledde de misslyckade samtalen våren 2022.  

– Det är alldeles uppenbart att Ukraina vill ha fred. Ukraina är beredda att samtala i olika konstellationer för att nå framsteg – men Ryssland fortsätter att konstra, sade utrikesminister Malmer Stenergard (M), rapporterar TT/GP.

Danmarks regering ska under ett år analysera möjligheten att häva landets 40-åriga förbud mot kärnkraft, rapporterar Financial Times. Klimat- och energiminister Lars Aagaard meddelade beslutet i en intervju med tidningen Politiken.

– Vi observerar att det pågår en utveckling med nya kärnkraftsteknologier: små modulära reaktorer, sade Aagaard.

Estniska flottan försökte på tisdagen stoppa och inspektera oljetankern Jaguar som seglade utan flagg nära Tallinn, rapporterar Reuters. Fartyget, som nyligen sanktionerats av Storbritannien, vägrade samarbeta. Enligt den estniska regeringen skickade Ryssland ett stridsplan till området, rapporterar TT/GP.

– Fartyget nekade till samarbete och fortsatte sin resa mot Ryssland, sade kommendör Ivo Vark till Reuters.

Jaguar tillhör Rysslands så kallade "skuggflotta" – fartyg som används för att kringgå internationella sanktioner. En estnisk patrull eskorterade tankern till ryskt vatten utan att använda våld.

Belgisk polis har gripit en person misstänkt för korruption och pengatvätt med koppling till militäralliansen Nato, enligt Sveriges Radio. Utredningen är kopplad till upphandling av militär utrustning som drönare och ammunition. Flera tidigare anställda vid Natos stöd- och uppköpsenhet i Luxemburg är enligt belgiska åklagare inblandade i härvan.

EU förbereder sig för att kraftigt höja tullarna på ukrainska jordbruksprodukter från 6 juni, rapporterar Financial Times. Beslutet att avsluta de särskilda handelsarrangemangen kommer efter påtryckningar från Polen för att skydda jordbrukare från konkurrens.

– Det är ett riktigt dåligt signal till Ukraina, sade Bernd Lange, ordförande för EU-parlamentets handelsutskott.

Tre ukrainska medborgare har gripits misstänkta för att ha planerat sabotage i Tyskland på uppdrag av Ryssland, enligt Sveriges Radio. Gripandena skedde i Tyskland och Schweiz.

Enligt den tyska åklagaren ska de misstänkta ha planerat brandattacker riktade främst mot transportbranschen i Tyskland. De tre personerna misstänks ha arbetat på uppdrag av rysk säkerhetstjänst.

En bil och två fastigheter som kopplas till Storbritanniens premiärminister Keir Starmer har attackerats under loppet av några dagar. Främmande makt kan vara inblandade – och en misstänkt trippelpyroman är gripen, säger brittisk polis, enligt SvD.

Högernationalisten George Simion och mittenpolitikern Nicușor Dan ligger lika i opinionsundersökningarna inför presidentvalets andra omgång i Rumänien, rapporterar Reuters. Båda kandidaterna får 48,2 procent i en undersökning publicerad i dag tisdag.

Simion, som är EU-skeptisk och motsätter sig militärt stöd till Ukraina, vann första valomgången med 41 procent. Rumäniens president kan påverka landets Ukrainapolitik och har vetorätt i viktiga EU-beslut som kräver enhällighet.

Presidentvalets andra och avgörande omgång hålls nu på söndag.

EU-kommissionen arbetar med alternativa metoder för att upprätthålla sanktioner mot Ryssland om Ungern skulle blockera förlängningen, rapporterar Financial Times. Kapitalrestriktioner och tullar övervägs som möjliga verktyg.

– Vi är alla fokuserade på Plan A. Men det pågår diskussioner om den rättsliga grunden för alternativa alternativ, sade en tjänsteman till tidningen.

Nuvarande sanktioner, inklusive frysta ryska tillgångar värda 200 miljarder euro, löper ut i slutet av juli och kräver enhälligt godkännande för förlängning. Ungerns premiärminister Viktor Orbán har tidigare blockerat EU-sanktioner mot Ryssland.

EU är redo att införa hårdare sanktioner mot Ryssland om framsteg i Ukraina-konflikten uteblir denna vecka, rapporterar Reuters. Tysklands förbundskansler Friedrich Merz meddelade detta vid en presskonferens i Berlin i dag tisdag.

– Vi kommer att titta på andra områden, som energisektorn och även finansmarknaden, sade Merz.

Ett nytt sanktionspaket är redan förberett. Enligt Merz har EU-ledare kommit överens med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj om att han kan delta i samtal med Ryssland i Istanbul denna vecka, förutsatt att ryska attacker mot civila upphör.

Runt hälften av EU:s medlemsländer har ansökt om undantag från unionens budgetregler i syfte att kunna spendera upp till 1,5 procent av BNP på sina försvar. Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson (M) sade på tisdagen inför EU:s finansministermöte i Bryssel att detta inte är aktuellt för Sveriges del.

– Jag ser inte i dag ett skäl för Sverige att ansöka, inte alls, sade Svantesson.

Den svenske ekonomiprofessorn Torbjörn Becker presenterar i dag tisdag på inbjudan av den polska EU-ordförandeskapet en ny rapport för unionens finansministrar. Rapporten slår fast att Rysslands ekonomiska förmåga att finansiera kriget i Ukraina blir alltmer ansträngd när landets reserver minskar och krigsskulder växer.

"Rysslands ekonomi förblir relativt stabil för tillfället, men den står på en alltmer osäker grund", skriver forskarna i rapporten från Stockholm Institute of Transition Economics (SITE) vid Handelshögskolan i Stockholm.

De likvida tillgångarna i Rysslands nationella välfärdsfond har minskat kraftigt och utgör nu mindre än 3 procent av BNP. Landets guldreserver har reducerats från över 500 ton 2023 till 164 ton i början av 2025.

Rapporten avslöjar också en "dold krigsskuld" genom statligt styrda banklån till militärindustrin som nästan fördubblar de officiella militärutgifterna. Samtidigt har den ryska centralbanken höjt styrräntan till 21 procent för att bekämpa en inflation som officiellt anges till 10 procent, men som enligt oberoende bedömningar ligger närmare 20 procent.

Rapporten varnar för ökande risk för bankkris i Ryssland och betonar att EU:s ekonomi är nästan tio gånger större än Rysslands vilket gör att även små ökningar av EU:s militära utgifter kan matcha betydligt större ryska satsningar.

"Tiden är uppenbart inte på den ryska regeringens sida", sammanfattas rapporten.

Sverige ställer sig bakom Nederländernas krav på att EU-kommissionen ska utvärdera handelsavtalet med Israel, skriver Dagens Arena. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) meddelade detta i SVT:s Agenda i söndags.

– Det vi nu vill titta på är huruvida man lever upp till de krav som finns i avtalet om att respektera mänskliga rättigheter, sade Malmer Stenergard.

Initiativet kommer att diskuteras vid EU-ländernas utrikesministermöte den 20 maj. Tidigare har Spanien, Irland och Slovenien utan framgång försökt få till en översyn av avtalet.

Österrike drar tillbaka sitt stöd för EU:s klimatmål till 2040, enligt Politico i dag måndag. Landets omsvängning kan försvåra unionens arbete med att enas om nya klimatåtgärder. Klimatmålet är en viktig del av EU:s strategi för att minska utsläppen och nå klimatneutralitet.

Ett snabbt handelsavtal mellan USA och EU kan bli svårt att få till, skriver TT/GP. USA:s finansminister Scott Bessent pekar på EU:s interna oenighet som orsak.

– För egen del tror jag att Europa har problem att agera samordnat, sade Bessent under ett besök i Saudiarabien i dag tisdag.

Uttalandet kommer efter att USA nyligen slutit handelsavtal med Storbritannien och tillfälligt sänkt tullar på kinesiska varor. På torsdag ska EU:s handelsministrar diskutera motåtgärder mot USA:s tullar om förhandlingarna misslyckas innan tullpausen löper ut i juli.

Statsminister Ulf Kristersson tror att Donald Trumps närvaro, som presidenten öppnat för, kan öka chansen att Vladimir Putin deltar i fredssamtal i Turkiet, enligt TT/GP.

– Om president Trump vill vara med på plats så tror jag bara att det ökar förutsättningar att också president Putin är där. Allt som leder fram till en villkorslös vapenvila – dom chanserna ska vi ta, sade Kristersson.

Putin föreslog förhandlingar i Turkiet efter att ha avvisat tidigare uppmaningar om vapenvila i Ukraina.

EU:s försvarskommissionär medger att Europa behöver lära sig av Ukrainas framgångar inom försvarsindustrin, rapporterar Euronews. Vid lanseringen av en ny EU-Ukraina-arbetsgrupp i dag måndag lyfte Andrius Kubilius särskilt fram behovet av ukrainsk kompetens.

– Vi behöver lära oss från Ukraina hur man skapar en infrastruktur för drönartillverkning och -användning, sade Kubilius.

Ukrainska försvarsföretag beskrivs som snabbare, modernare och hälften så dyra som europeiska motsvarigheter. Landet har utvecklat AI-driven målsökning för drönare och arbetar nu med att utveckla samordnade drönarsvärmar.

Tyska polisen genomförde i dag tisdag ett omfattande tillslag mot "Kungariket Tyskland", en organisation vars medlemmar vägrar erkänna den tyska staten och vill störta demokratin och införa monarki. Inrikesministeriet har nu förbjudit gruppen, rapporterar Tagesschau.

Organisationens ledare Peter Fitzek greps efter husrannsakningar på 14 platser i sju delstater, med fokus på Sachsen. Fitzek, som kallar sig "Peter den förste", har sedan 2012 drivit en parallell statsbildning med egen valuta och försäkringssystem.

Gruppen tillhör den så kallade "Reichsbürger"-rörelsen som anser att Tysklands lagar inte gäller dem. Enligt säkerhetstjänsten fanns cirka 25 000 anhängare i rörelsen 2023.

Polen har beslutat att stänga det ryska konsulatet i Kraków efter att ha anklagat rysk underrättelsetjänst för en brand i ett shoppingcenter i Warszawa, uppger TT/GP. Beslutet meddelades av utrikesminister Sikorski i går måndag.

– Vi vet vad ni gör, vi accepterar det inte och vi vidtar lämpliga åtgärder, sade Sikorski riktat till ryska myndigheter.

Ryssland utlovar ett "adekvat svar" på stängningen. Polen, som är Ukrainas granne och nära allierade, har anklagat Ryssland för flera sabotageförsök sedan invasionen av Ukraina 2022.

En omfattande svenskledd insats mot gränsöverskridande brottslighet har resulterat i 57 gripanden, enligt Sveriges Radio. Insatsen, som genomfördes i samarbete mellan länderna kring Östersjön samt Norge och Island, riktades mot organiserade stöldbrott och smuggling.

Polisen beslagtog en stor mängd stöldgods, inklusive cyklar, klockor, bilar och båtar. Dessutom mätte Skatteverket ut gods till ett värde av fem miljoner kronor.

Ryska styrkor tvingas använda kameler, åsnor, sparkcyklar och skolbussar på slagfältet i Ukraina på grund av brist på militära fordon, rapporterar norska Dagbladet. Enligt tankesmedjan Institute for the Study of War förlorade Ryssland cirka 3000 stridsvagnar och upp till 9000 pansarfordon under förra året.

– Grunden till att detta sker är att ryssarna har förlorat väldigt stora mängder materiel. Likväl har de ett behov av att transportera förnödenheter och ammunition, sade pensionerade generallöjtnanten Arne Bård Dalhaug till tidningen.

Brittisk underrättelsetjänst förutspår att 2025 kan bli det dödligaste året hittills för ryska styrkor i Ukraina.

Albaniens socialdemokratiske premiärminister Edi Rama ser ut att vinna en fjärde mandatperiod i parlamentsvalet, enligt Financial Times. Preliminära resultat från måndagen visar att hans parti väntas få cirka 52 procent av rösterna.

Rama har kampanjat för att Albanien ska bli EU-medlem till 2030. Kritiker varnar dock för att han stärker sitt grepp om makten, vilket kan hota landets politiska mångfald. Slutgiltiga valresultat väntas under tisdagen.

Storbritanniens utrikesminister David Lammy står som värd för ett möte med europeiska motsvarigheter i dag måndag för att diskutera stöd till Ukraina och försvarssamarbete, rapporterar Reuters. Representanter från Frankrike, Italien, Tyskland, Spanien, Polen och EU deltar i samtalen. David Lammy kommer att presentera nya sanktioner som riktar sig mot "aktörer som stöder Rysslands olagliga invasion" av Ukraina, uppger Bloomberg.

Mötet äger rum inför premiärminister Keir Starmers toppmöte med EU-ledare den 19 maj där han hoppas få till ett nytt försvarsavtal med unionen.

Norges utrikesminister Espen Barth Eide anklagar europeiska länder för att inte vara tillräckligt kritiska mot Israels agerande i Gaza, enligt SVD. I ett framträdande i SVT:s Agenda i går söndag sade Eide att Europa inte gjort tillräckligt för att stoppa kriget. Kritiken kommer samtidigt som situationen i Gaza förvärras med vattenbrist, larm om massvält och fortsatt israelisk blockad av nödhjälp.

Albanien höll i går söndag parlamentsval där EU-medlemskap stod i centrum, rapporterar TT/GP. Sittande premiärminister Edi Rama, som lovar EU-inträde inom fem år, ses som favorit med 50 procent i opinionsundersökningarna mot oppositionsledare Sali Berishas 35 procent.

Valdeltagandet landade på 41,4 procent. För första gången fick även albaner bosatta utomlands rösta, vilket ökat antalet röstberättigade till 3,7 miljoner i landet med 2,8 miljoner invånare.

Två av Europas största fackförbund anklagar ECB-chefen Christine Lagarde för att försämra bankpersonalens rättigheter, enligt Financial Times. Konflikten gäller ECB:s förslag att begränsa tiden som företagsrådets medlemmar kan ägna åt personalrepresentation.

– ECB verkar ha en mycket repressiv inställning till sina interna arbetsrelationer, sade arbetsrättsadvokaten Peter Krebühl till tidningen.

Enligt tysk lag har företagsråd starka rättigheter, men ECB:s förslag skulle innebära att rådets talesperson vid banken endast får ägna 75 procent av sin tid åt personalfrågor.

Polens premiärminister Donald Tusk anklagar Rysslands säkerhetstjänst för att ha anlagt en storbrand i ett köpcenter i Warszawa den 12 maj i fjol, enligt Yle. Branden totalförstörde köpcentret med 1 400 butiker, men inga personer skadades. Branden var en del av Rysslands hybridpåverkan, enligt polska myndigheter. Flera misstänkta har gripits, medan andra efterlyses. Ryssland förnekar all inblandning.