Debatt: Debatt: Den inre marknaden blev en succé för Sverige
18 november 2004Vi vill peka på ett antal punkter som visar att det gör Sverige gott att vara medlem i EU. Den inre marknaden där människor, varor, tjänster och kapital kan röra sig fritt mellan länderna utan krångliga regler och utan dyra tullar, är en succé för Europa som helhet och även för Sverige. Det skriver fyra parlamentariker från den borgerliga alliansen; Cecilia Malmström (fp), Gunnar Hökmark (m), Lena Ek (c) och Anders Wijkman (kd).
Året var 1994 och det hade varit ett fantastiskt år med svenskt hockeyguld i Lillehammer, fotbollsbrons i USA och sommaren hade varit ovanligt varm. Vi var många som var ute och kampanjade, både i riksdagsval och i EU-omröstning. På kvällen den trettonde november 1994 satt många på helspänn framför tv-apparater och på valvakor runt om i Sverige och väntade på resultatet i folkomröstningen om Sveriges medlemskap i den Europeiska Unionen. Det var en förlösande känsla när de första vallokalsundersökningarna visade på en betryggande seger för JA-sidan. Vi i Alliansen som alla var på den vinnande sidan, är fortfarande övertygade att det var ett riktigt beslut av svenska folket att säga JA.
Samtidigt vill vi understryka att Sverige som nation kunde ha varit långt bättre förberett för medlemskapet. Beslutet att ansöka om medlemskap togs i samband med en ekonomisk kris i landet och utan en egentlig diskussion om de djupare idémässiga motiven för ett medlemskap, inte minst fredstanken. Vi lever i en värld som blir allt tätare. Frågor som har att göra med fred och konfliktlösning, miljö och klimat, kriminalitet, droger och människohandel, migration mm kan inte enkelt lösas inom nationalstatens ram. Det är på dessa områden, där vinsterna inte kan mätas i kronor och ören, som EU-samarbetet får allt större betydelse.
Vi vill peka på ett antal punkter som visar att det gör Sverige gott att vara medlem i EU. Den inre marknaden där människor, varor, tjänster och kapital kan röra sig fritt mellan länderna utan krångliga regler och utan dyra tullar, är en succé för Europa som helhet och även för Sverige. Alla vet att det är tillväxt som skapar välfärd och arbete åt människor. Genom att vara medlem i den Europeiska Unionen beräknas, enligt UD, tillväxten vara 0,4-0,7 procent högre per år än om vi hade stått utanför. För EU som helhet är samma siffra 1,8 procent.
För en vanlig svensk familj innebär det ca 20 000 kr mer per år i plånboken som kan användas till att reparera huset, en ny bil eller göra den där drömresan som man väntat på länge. Den ökade konkurrensen har därtill lett till att konsumentpriserna överlag har fallit med ca 20 procent. För en barnfamilj är det många matkassar på ett år. Innan EU-inträdet låg räntan minst 3 % över genomsnittet i EU men idag ligger den endast 0,5 över genomsnittet. En lägre ränta är en stor vinst för ekonomin i stort och för enskilda familjer.
Innan vi gick med i EU krävde momssystemet 60 miljoner tulldokument per år. Nu behöver företag inga såna papper. De förenklade reglerna för företag gör att det blir lättare att handla med andra länder och mer handel gynnar alla. Vår export till EU-länderna har ökat med omkring 100 miljarder mellan 1995 och 2002. Med de 10 nya medlemsländerna kan vi nog utan att överdriva påstå att exporten kommer att öka. Handeln med länderna utanför EU har också ökat, tvärtemot vad många kritiker menade innan EU-inträdet. Med facit i hand kan vi se att vi istället ökat vår export även till övriga länder med drygt 100 miljarder fram till mellan 1995 och 2001.
Utvidgningen har lett till att Östersjön har blivit ett innanhav i EU. De forna kommunistdiktaturerna i Baltikum, Polen, Ungern mm är nu stabila demokratier, växande ekonomier och goda grannar. De kan äntligen känna sig säkra utan hot från Ryssland. Deras demokratisering, stödd och uppmuntrad av EU-medlemskapet är en stor säkerhetspolitisk vinst för oss i Sverige och för hela Östersjöområdet. De ekonomiska och miljömässiga vinsterna av att länderna ingår i EU är stora.
Vi som arbetade för ett JA talade ofta om EU som en Union för miljö. Miljögifter och utsläpp stannar inte vid landsgränser. Många sa att miljön skulle bli sämre när vi gick med i EU men det har visat sig att de har hade fel. Det var främst inom ett område som EU låg efter Sverige, nämligen kemikalielagstiftning. EU har nu justerat upp sina nivåer och mer lagstiftning är på väg för att göra Europa mer miljövänligt. Många problem återstår att lösa, inte minst vad gäller energi och transporter, avfallshanteringen samt jordbruk och fiske. Men EU är idag världens ledande miljöorganisation och är starkt pådrivande för det internationella miljöarbetet. Utan EU hade Kyotoprotokollet idag varit dött.
Under de tio år som vi varit medlemmar har världen dramatiskt förändrats. Den europeiska kontinenten har enats genom att snart hela den europeiska kontinenten är enad. EU är idag ett alleuropeiskt samarbete för fred, säkerhet, frihet och demokrati. För att kunna styra denna organisation på ett mer demokratiskt och effektivt sätt finns idag ett förslag till en gemensam europeisk författning, något som vi välkomnar.
Sverige har kunnat driva viktiga frågor under de tio år som gått. Vi har varit aktiva i arbetet för ökad öppenhet, för utvidgningen, för ökad frihandel och för en gemensam civil krishantering. Det svenska ordförandeskapet fick goda recensioner på våren 2001. Men ändå är det som om EU-medlemskapet fortfarande inte tas på allvar i Sverige. Socialdemokraterna är, som vi ser det, livrädda för att formulera en klar europeisk vision och ser hellre till partiets interna sammanhållning än till Sveriges och Europas bästa. Sverige spelar därigenom en alltmer passiv och undanskymd roll på den europeiska scenen.
Vi, europaparlamentariker i Alliansen, ser fram mot att fortsätta arbeta för ett friare och öppnare Europa där vi inte har enorma jordbruksstöd som gör fattiga länder fattigare och rika storbönder rikare på Europas skattebetalares bekostnad. Vi vill värna ett Europa som främjar hållbar tillväxt och ett Europa som är en fredsfrämjande faktor på vår kontinent. Vi vill vidare att EU tar ett större ansvar för arbetet på internationell nivå med fattigdoms- och miljöfrågor, HIV-epidemin, mänskliga rättigheter och konfliktförebyggande åtgärder.
Vi vill att EU koncentrerar sig på de gränsöverskridande frågorna men lämnar vardagspolitiken åt medlemsländerna. Vi vill att Sverige ska tala med en klar och tydlig röst, vara aktiv, drivande och engagerad i det europeiska samarbetet. Vi vill ha ministrar som i Sverige står upp för Europatanken, bejakar den och ser möjligheterna, inte bara problem. Därför behöver vi en ny regering.
Cecilia Malmström, europarlamentariker (fp)
Gunnar Hökmark, europarlamentariker (m)
Lena Ek, europarlamentariker (c)
Anders Wijkman, europarlamentariker (kd)