Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till fördjupning
Giorgios Papandreou vill ha starkare stöd från EU.

Grekland vänder sig bort från EU:s räddningsplan

BRYSSEL. 18 mars 2010 | Går mot IMF-lån istället.

Grekland kan komma att vända sig till den Internationella valutafonden, IMF, för att få ekonomisk hjälp, och inte till euroländerna. Det sa den grekiske premiärministern Giorgios Papandreou i Bryssel på torsdagen.

Den hårt pressade grekiske premiärministern Giorgios Papandreou besökte på torsdagen Bryssel för att tala inför EU-parlamentets krisutskott, endast två dagar efter det att EU:s finansministrar kommit överens om att sätta upp regler om direkta lån i ett räddningspaket om Grekland ber om ekonomisk hjälp. Men Papandreou tycks inte vara nöjd med planen och har inte stängt dörren till den Internationella valutafonden, IMF. Att vända sig dit anser euroländerna dock vara uteslutet eftersom Grekland ingår i den monetära unionen.
– Vi står praktiskt taget redan under ett IMF-program med tanke på de tuffa åtgärder vi har vidtagit. Men vi har inte tillgång till de pengar eller den kompetens som IMF har. Jag skulle föredra en europeisk lösning men om det inte går måste Grekland gå direkt till IMF, sade Giorgios Papandreou inför en fullsatt utskottssal.

Tidigare har både Frankrike och Tyskland avvisat en IMF-insats. Eurogruppens ordförande, Jean-Claude Juncker, har kallat IMF-alternativet”absurt”. Samtidigt kommer uppgifter om att enigheten inom eurogruppen börjar krackelera. Finland, Nederländerna och Italien har enligt Financial Times svängt mot en mer positiv syn på att valutafonden involveras. Även Sverige har sedan länge propagerat för samma sak. På torsdagen kom även signaler på att Tyskland svängt

Enligt Giorgios Papandreou skulle ett starkare engagemang från euroländerna, med en tydlig markering om Grekland kan få lån till en rimlig ränta, hålla tillbaka de spekulanter som nu angriper euron och som driver upp räntorna på Greklands lån. Han anklagade spekulanter och de stora bankerna för rovdrift.
– Det är paradoxalt att vårt öde avgörs av de banker och finansinstitut som orsakade krisen. Nu attackerar de oss för det budgetunderskott vi skapade när vi fick gå in och rädda dem. Och det är medborgarna som får betala med sina skattepengar, sade han.

Papandreou var också oroad för att de nedskärningar som Grekland och dess befolkning nu går igenom kan utraderas genom ”ett knapptryck från någon bakom en skärm på andra sidan Atlanten”. Därför måste euroländerna nu visa ett starkare stöd, enligt Papandreou.
– Vi kan inte själva hålla tillbaka spekulanter och där behöver vi hjälp, sade han.

Grekland har som mål att få ner sitt budgetunderskott från 12,7 procent med fyra procentenheter i år. Tre olika räddningspaket har lagts fram med skattehöjningar och nedskärningar i den offentliga sektorn som huvudpunkter.

Christian Wohlert
Europaportalens korrespondent i Bryssel
Skicka epost
wohlert
Christian Wohlert
Europaportalens korrespondent i Bryssel
Skicka epost
wohlert
Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Annonser
annons från EU-kommissionen
annons
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons från EU-kommissionen
annons
Fackliga Brysselkontoret