Läsartext: Toppmötets viktigaste fråga riskerar bli ett misslyckande

Under vårtoppmöte på torsdag och fredag kommer EUs stats- och regeringschefer att besluta om EU:s nya tillväxt- och framtidstrategi, Europa 2020. Den föreslagna nya strategin syftar till att skapa förutsättningar för en ”smart, hållbar och inkluderande tillväxt.

Den tidigare Lissabonstrategin hade som övergripande målsättning att göra Europa till världens mest konkurrenskraftiga ekonomi. I förslaget till den nya EU2020-strategin saknas en övergripande målsättning. I stället konkretiseras de tre prioriteringarna – smart, hållbar och inkluderande tillväxt – i fem målsättningar:

• Höjd sysselsättningsgrad till 75%
• Investeringsmål om 3% av BNP för FoU
• Uppfyllande av EUs klimatmål
• Minskad andel ”school dropouts”
• Minskad fattigdom

Kommissionen föreslår ett antal så kallade ”flagship initiatives” på varje område, inom vilka både EU och medlemsländerna skall genomföra särskilda åtgärder. Förslaget identifierar också vilka instrument kommissionen avser använda för att nå de angivna målsättningarna: bland annat fullbordande av den inre marknaden, bättre entreprenörskap, bättre förutsättningar att driva små- och medelstora företag, reformering av EUs budget.

Men förslaget som nu Fredrik Reinfeldt och de andra Europeiska ledarna skall ta ställning till riskerar att bli en papperstiger och därmed ett misslyckande. Det brister i två väldigt viktiga avseenden. För det första måste den nya EU2020-strategin byggas på ett enda övergripande mål – att stärka EUs konkurrenskraft och ekonomiska tillväxt. Dessutom måste till kraftfulla tag för att skärpa benchmarking och övervakning.

Utan tillväxt kan vi inte skapa fler jobb, bättre miljö, minska fattigdom eller säkerställa våra klimatåtaganden.

En av fördelarna med den förra Lissabonstrategin var att man hade en övergripande målsättning att EU skulle bli världens mest konkurrenskraftiga ekonomi 2010, låt vara med tillägget ”med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning”. Problemet med den nu föreslagna prolifieringen av målsättningar är att många i och för sig lovvärda initiativ riskerar att hamna fel när de inte mäts mot ett enda tydligt tillväxt- och konkurrenskraftsmål.

Genom att vilja ge något till alla riskerar man att ingen får något. Vi menar därför att Sverige inför och vid vårtoppmötet måste verka för skrivningar om tillväxt och konkurrenskraft som övergripande målsättning för strategin.

Svenskt Näringsliv har också krävt att kommissionens roll som övervakare av hur medlemsländerna genomför överenskomna tillväxtreformer stärks. Utgångspunkten är att bättre institutionell konkurrens, bättre benchmarking och transparens gör att medlemsländerna lär av varandras framgångsexempel. Därmed skapas bättre förutsättningar för tillväxt inom hela EU. Vi har visat på detta i skriften ”Europas Himmelrike”.

Nuvarande ordning har varit alltför ”politiskt korrekt” och ofta fokuserat på små och ibland irrelevanta åtgärder som genomförts oberoende av Lissabonstrategin.

I förslaget till ny EU2020-strategi läggs denna roll i stället i händerna på EUs stats- och regeringschefer. Detta borgar knappast för oberoende och måste därför ändras.

Sverige måste alltså inför och på vårtoppmötet verka för att kommissionens roll tydliggörs i strategin, att denna roll blir att mer kritiskt utvärdera reformer och framsteg i medlemsländerna och till och med ranka medlemsländernas position på respektive område, både de som lyckats och de som misslyckats.