Debatt: Valet avgör Sveriges politik i EU
Anna Kinberg Batra (M) 15 september 2010 | S vänstervrider EU-politikenAlliansregeringen har visat att de står för en tydlig och kraftfull EU-politik. Men det är högst oklart var de rödgröna står i EU-politiken. Det kan riskera det förtroende som Sverige byggt upp i EU. Det skriver EU-nämndens ordförande Anna Kinberg Batra (M).
De svenska väljarna står inför ett vägval i svensk EU-politik. Valet på söndag kommer att avgöra vilken EU-politik som Sverige ska driva de kommande fyra åren. När en stor del av våra vardagsbeslut avgörs i Bryssel är det viktigt att svenska väljarna förstår vad som står på spel i valet.
Alliansregeringen har regerat tillsammans under snart fyra år. Vi har visat att vi står för en tydlig och kraftfull EU-politik. Vi vet vad vi vill uppnå och vi anstränger oss på alla nivåer inom samarbetet för att skapa grund för vår politik. Våra ministrar åker på sina rådsmöten och skaffar sig inflytande som ger resultat - före, under och efter svenskt ordförandeskap. Skillnaden i engagemang jämfört med den förra socialdemokratiska regeringen har konstaterats av inte minst Margot Wallström, som på nära håll i kommissionen bevittnade alliansregeringens tydliga engagemang för EU-politiken.
Jag har som ordförande i riksdagens EU-nämnd kunnat följa svensk EU-politik på nära håll under denna mandatperiod. I EU-nämnden där allt från jordbrukspolitik till utrikespolitik, ekonomisk politik, klimat- och energipolitik, behandlas får man en god överblick över skiljelinjerna mellan de olika partierna. Socialdemokratisk och moderat EU- politik har historiskt haft sina tydliga skiljelinjer men ändå präglats av stor samstämmighet. Man har kunnat se en tydlig ”svensk” hållning i de flesta frågor där både moderater och socialdemokrater haft samma uppfattning.
Men på senare tid har detta förändrats. Enligt sammanställningar som riksdagens utredningstjänst (RUT) har gjort över de ca 1500 beslut som fattats i EU-nämnden under mandatperioden framkommer ett tydligt mönster. I början av mandatperioden var Socialdemokraterna överens med alliansregeringen i 9 beslut av 10. Alltså mer överens med oss än med sina samarbetspartners, Vänsterpartiet (V) och Miljöpartiet (MP).
Men sedan 2009 kan vi konstatera en tydlig vänstersväng för Socialdemokraternas EU-politik där de alltmer ställt sig bakom Vänsterpartiets och Miljöpartiets åsikter. Detta är oroväckande. För det visar att Socialdemokraterna drar alltmer åt vänster i sina uppfattningar för svensk EU-politik och istället för att få med sig (V) och (MP) på sin hållning ändrar de uppfattning för en mer vänsterinriktad och extrem politik, som riskerar att minska Sveriges inflytande. Bilden bekräftas av Lars Ohly som nyligen i en intervju sa att det röd-gröna samarbetet går mycket i deras väg.
Detta ger oss också en tydlig föraning om hur svensk EU-politik skulle bli med en röd-grön regering.
Under mandatperioden har EU-ländernas ekonomiska stabilitet varit i fokus. Här är Sverige ett föregångsland tack vare EU:s bäst skötta finanser, vilket gett oss goda meriter och inflytande inom EU-kretsen. Europa tappar i konkurrenskraft i förhållande till resten av världen men här driver vi på med Sverige som förebild för att förmå hela EU att lägga grunden för innovationer, nya jobb och starkare företag. En fråga som borde stå högst upp på EU-toppmötesagenda nu i dagarna när relationerna till konkurrenter som till exempel Indien och Kina ska diskuteras.
Kommer Socialdemokraterna att tulla på reglerna inom EU:s stabilitetspakt, i linje med vänsterpartiets åsikt? Och ifrågasätta målen för EU:s gemensamma ekonomiska politik och vikten av välskötta statsfinanser? Hittills har S varit konstruktivt i dessa frågor, men V har vid upprepade tillfällen anmält avvikande mening mot ansvarstagande, begränsade underskott och ordning i statsfinanserna. Hur skulle en rödgrön regering agera i ekonomiska frågor, med vänsterpartister i ministerrådet?
EU är av strategisk betydelse för Sveriges välstånd och säkerhet. Vårt medlemskap är också ett uttryck för internationell solidaritet med andra länder. I dag ligger EU:s politiska styrka i att förebygga kriser och konflikter genom att stödja handel, marknadsekonomi, miljöåtgärder, demokrati och mänskliga rättigheter. Sverige bidrar, under alliansens ledarskap, aktivt till att öka EU:s förmåga att gemensamt skapa säkerhet och påverka utvecklingen i världen.
Under tio år har EU-länderna genomfört 22 fredsinsatser på tre kontinenter, såväl civila som militära. Som enda EU-land har Sverige bidragit till samtliga dessa insatser. Kommer denna tradition att brytas med en rödgrön regering, eftersom vänsterpartiet inte vill att Sverige ska samarbeta med EU inom utrikes- och säkerhetspolitiken?
Och kommer Socialdemokraterna, i linje med vad framför allt (MP) vill, driva en orealistisk hållning för EU:s klimatmål? Trots att Sverige har EU:s mest ambitiösa mål ropar Mp alltid högre. Men sanningen är ju att vi sliter till vardags för att få EU att hålla och klara sitt mål på 20 procent minskade utsläpp och ambitionen att minska ytterligare om andra regioner gör sitt. Att lansera ett alternativt mål i stället saknar inte bara verklighetsförankring i EU, utan skulle också riskera att minska EU:s inflytande globalt.
På söndag avgör du hur Sverige ska agera, inte bara här hemma utan även internationellt. Du bestämmer vilka ministrar som ska representerar Sverige i EU. En rödgrön röst ger oss en vänstervriden EU-politik och Lars Ohly en biljett till EU:s ministerråd. Men det allra största problemet är att den skulle skapa osäkerhet och riskera det inflytande som Sverige byggt upp. Vi behöver fortsatt alliansregering, för Sveriges styrka i Europa och världen.
Anna Kinberg Batra (M), riksdagsledamot och ordförande för riksdagens EU-nämnd