Debatt: Ett steg i rätt riktning efter Laval
Claes-Mikael Jonsson, Dan Holke, Ingemar Hamskär 9 februari 2011 | Kryphål kvarFörslaget till en svensk lag för utländska bemanningsföretag återupprättar i viss mån principen om likabehandling efter Lavalmålet. Även om förslaget har brister så är Svenskt Näringslivs kritik minst sagt överdriven. Varför är Svenskt Näringsliv så rädda för likabehandling? Det skriver juristerna Claes-Mikael Jonsson LO, Dan Holke LO-TCO Rättskydd och Ingemar Hamskär TCO i replik till Svenskt Näringslivs arbetsrättsjurist Niklas Beckman.
Walt Disney skall ha sagt att alla seriefigurer och sagor måste vara överdrifter – karikatyrer av verkligheten. Disney menade att överdriften var själva kärnan i fablernas värld. Svenskt Näringslivs arbetsrättsjurist Niklas Beckman tycks ha tagit intryck av Disney (Europaportalen 110207). Kritiken av Bemanningsutredningens förslag är minst sagt överdriven.
Utredaren professor Birgitta Nyström har haft till uppgift att införliva direktivet på ett sätt som anknyter till traditionerna på svensk arbetsmarknad. Trots rättstekniska svårigheter har utredaren i allt väsentligt lyckats med detta. Den nya lagen om uthyrning av arbetstagare respekterar arbetsmarknadsparternas roll på arbetsmarknaden. Detta har företrädarna från LO, TCO och Svenskt Näringsliv också varit överens om under utredningens gång.
Bakgrunden till bemanningsdirektivet står att finna i EU-fördragets kapitel om socialpolitik. Syftet med dessa direktiv är att förbättra levnads- och arbetsvillkoren för arbetstagare i Europa. I detta fall handlar det om att EU har antagit ett direktiv för att förbättra det sociala skyddet för anställda i bemanningsföretag i hela EU. En kategori arbetstagare som har ett stort behov av att skyddas mot exploatering.
Den centrala frågan i bemanningsdirektivet handlar om den likabehandlingsprincip som fastslås. Arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag ska behandlas på samma sätt som om de hade anställts direkt av kundföretaget. Bestående kollektivavtal i bemanningsbranschen påverkas inte av den nya lagstiftning som föreslås. Direktivet innebär att EU-rätten i viss mån återupprättar principen om likabehandling efter Lavalmålet, där EU-domstolen fastslog att gästande arbetstagare enbart ska ha rätt till minimivillkor.
Det är i fråga om likabehandling som LO, TCO och Svenskt Näringsliv skiljer sig. Beckman hävdar att likabehandlingen strider mot Lavaldomen, vilket inte bara är en överdrift, utan direkt felaktigt. Genom bemanningsdirektivets antagande förändrades rättsläget på EU-nivå. Bemanningsanställda i utländska bemanningsföretag ska likabehandlas med inhemska arbetstagare i kundbolaget. Lavaldomen är inte relevant för utstationering av bemanningsanställda då utstationeringsdirektivet innehåller en specialregel om likabehandling av bemanningsanställda
I sammanhanget är det intressant att notera att Beckman och Svenskt Näringsliv kämpar med näbbar och klor för att försvara utländska bemanningsföretags möjligheter att konkurrera ut svenska bemanningsföretag med kollektivavtal med lägre arbetskraftskostnader. Intresset för svenska kundbolag är naturligtvis att köpa arbetskraft till lägsta möjliga pris. Svenska bemanningsföretags intresse av konkurrensneutralitet tycks dock vara av underordnat intresse. Kritiken får även på denna punkt anses överdriven eftersom Svenskt Näringslivs förslag enbart innebär att svenska bemanningsföretag förlorar i konkurrenskraft. Varför är Svenskt Näringsliv så rädda för likabehandling?
Men facket är inte heller nöjt med utredningens förslag. LO och TCO hade hoppats på en begränsning av möjligheterna att anlita bemanningsföretag. Regler som förhindrar att trygga anställningar byts ut mot osäkra bemanningsföretag måste införas. Direktivet förutsätter att bemanningsföretag bara används tillfälligt och Birgitta Nyström har missat en möjlighet att begränsa inhyrning för att tillgodose ett permanent arbetskraftsbehov hos inhyraren. Här har Svenskt Näringsliv haft framgång.
Birgitta Nyström bekräftar dessutom det så kallade kryphålet som infördes genom Lex Laval. Kryphålet gör det svårare att träffa kollektivavtal med utländska bemanningsföretag. LO och TCO anser att utredarens förslag är helt onödigt för att Sverige ska leva upp till EU-rättens krav.
Däremot riskerar kryphålet att svenska löner och arbetsvillkor blir frivilliga för oseriösa företag som uppger sig tillämpa de villkor som gäller enligt svenska kollektivavtal. Utländska arbetstagare ställs då helt utan skydd i Sverige. Även här har Svenskt Näringsliv haft framgångar.
Missnöjet med enskildheter i utredningens förslag är alltså ömsesidig. Kanske har Birgitta Nyström just därför lyckats väl med sitt utredningsuppdrag. Men utredningens förslag respekterar arbetsmarknadsparternas självreglering – där har båda parter vunnit.
Tillsammans kommer parterna att även fortsättningsvis kunna ta ansvar för utvecklingen av arbetsmarknaden. Kollektivavtalen kommer att kunna skapa förutsättningar för en långsiktigt stabil utveckling över hela arbetsmarknaden, vilket har en avgörande betydelse för Sveriges ekonomi, företagens konkurrenskraft och de anställdas villkor. Allt annat är, som Walt Disney sannolikt skulle ha sagt, en allvarlig överdrift.
Claes-Mikael Jonsson, jurist LO
Dan Holke, chefsjurist LO-TCO Rättsskydd
Ingemar Hamskär, chefsjurist TCO