Brittiska rapporter: Bättre i än utanför EU

På måndagen publicerades de första sex av sammanlagt 32 brittiska rapporter om maktfördelningen mellan Bryssel och London. De utgör en del av premiärminister David Camerons löfte om en EU-omröstning 2017 om hans konservativa Tories vinner nästa parlamentsval.

Omröstningen ska ske efter att Storbritannien omförhandlat sin relation till EU och rapporterna som regeringen beskrivit som ”den mest omfattande analysen av inverkan av EU-medlemskapet på Storbritannien som någonsin genomförts” utgör en grund till detta.

Den viktigaste rapporten av de sex, den om EU:s inre marknad, sammanfattar att EU-samarbetet i de flesta fall medfört ”betydande ekonomiska fördelar” för både EU och Storbritannien.

”Är avvägningen mellan kostnad och nytta, mellan ekonomi och politik på det stora hela till nytta för Storbritannien? Det är inte möjligt att ge ett enkelt, otvetydigt och allmänt accepterat svar. Men de flesta bedömare, och faktiskt de flesta bevis som erhållits för rapporten, svarar positivt”, heter det i rapporten som även påpekar att en del EU-reglering lagt en börda på visst beslutsfattande.

När det gäller rapporten om hälsa, ett område där EU har få maktbefogenheter, menar man bland annat att ”omvårdnad i Storbritannien har dragit stora fördelar av landets medlemskap i EU” och pekar på den fria rörligheten och arbetsvillkor. Man slår även fast att den nuvarande maktfördelningen inom hälsoområdet på det stora hela är god men riktar kritik mot EU:s arbetstidsdirektiv som begränsar arbetsveckan till 48 timmar för sjukvårdspersonal.

På utrikesplanet sammanfattar rapporten att ”de flesta bevis argumenterar för att det varit starkt i Storbritanniens intresse att arbeta genom EU på ett antal politikområden”. I utrikespolitiska frågor krävs i de flesta fall enhällighet i EU, vilket ett gör att alla länder kan lägga in sitt veto. Trots övervägande fördelar lyfter rapporten även fram en del nackdelar med EU-samarbetet när det gäller utrikespolitik, bland annat att beslutsfattandet går långsammare och att beslut kan vattnas ut på grund av vetomöjligheten.

Även rapporten för biståndsområdet beskriver EU-samarbetet som till fördel och menar att EU-medlemskapet ”multiplicerar” effektiviteten hos Storbritanniens och medlemsländernas biståndsarbete.

Rapporterna är ett slag mot EU-skeptiska brittiska politiker som menar att EU är en börda för landet. Konservative brittiske parlamentsledamoten Peter Bone kallar rapporten en ”skönmålning” och uppmanar sitt Tory-parti att lämna koalitionen med EU-positiva Liberaldemokraterna – det var efter en kompromiss mellan de både regeringspartierna om granskningen inleddes.

– Så länge det finns en koalition kommer vi inte göra några verkliga framsteg. Vi borde sparka [Liberaldemokraternas ledare] Nick Clegg och regera ensamma. Denna övning var irrelevant. Det är helt förutsägelsebart att utrikesministeriet [som ansvarat för samordningen av granskningen] skulle nå en EU-positiv slutsats, sade Peter Bone, rapporterar The Daily Telegraph.

Nigel Farage, EU-parlamentariker och ledare för det EU-kritiska och nationalistiska Ukip sade att rapporterna är ”en meningslös och cynisk PR-övning”.

Samtidigt kommer uppmaningar från flera tunga länder utanför unionen att Storbritannien bör förbli i EU. Den australiensiske utrikesministern Bob Carr uppmanar i ett brev till sin brittiske kollega William Hague som en del av rapporterna Storbritannien att förbli en ”stark och aktiv” medlem i EU.

Även den japanska regeringen ser gärna att britterna blir kvar i unionen och pekar i sitt bidrag till granskningen att Storbritannien fungerat som en inkörsport för japanska investeringar i EU. Sedan tidigare har USA uppmanat Storbritannien att stanna kvar i EU.

Men EU-kritikerna får stöd av den brittiska opinionen där i den senaste undersökningen från YouGov 44 procent av de tillfrågade britterna svarar att de skulle rösta för att lämna EU om det vore folkomröstning idag. 34 procent svarar att de hellre förblir medlemmar.

Dock skulle siffrorna bli i det närmaste omvända om David Cameron efter sin omförhandling om EU-medlemskapet sade att han var nöjd med de nya förutsättningarna – då skulle 45 procent vilja vara kvar i EU medan 33 procent fortfarande skulle vilja lämna.