Sveriges linje: Inget nytt brexitavtal
BRYSSEL 12 december 2018Ja till ett politiskt förtydligande, men nej till att omförhandla brexitavtalet. Det mandatet gav riksdagen Stefan Löfven inför veckans EU-toppmötet.
De senaste turerna kring Storbritanniens utträdesavtal från EU fick mycket utrymme när riksdagens EU-nämnden möttes på onsdag inför EU-toppmötet som börjar på torsdag.
– Det kan bli aktuellt med ett uttalande eller deklaration som ska tydliggöra att avsikten är att den nya relationen ska göra reservlösningen överflödig, sade statsminister Stefan Löfven (S).
– Och det ser vi från svenskt håll inga problem med.
Regeringen säger: ingen omförhandling
Däremot betonade Stefan Löfven att Sverige inte kommer gå med på att omförhandla avtalet. En inställning som nämndpolitikerna från de flesta partier ställde sig bakom, med undantag för Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.
– Sverige är ett av de länder som skulle skadas mest av en hård brexit. Borde man då inte vara beredda att omförhandla för att undvika en hård brexit? Jag skulle önska en mer pragmatisk inställning kring brexit från Sverige och EU i sin helhet, sade Sverigedemokraternas Martin Kinnunen.
Vänsterpartisten Jonas Sjöstedt var inte lika tydlig men antydde att Sverige kan komma att tvingas ändra inställning till utträdesavtalet.
– Jag förstår att regeringen inte kan säga något annat än att det inte kan omförhandlas till dess det har fallit. Sedan kanske det gäller både för Storbritannien och Centerpartiet att ett nej kan bli något annat. Vi får väl se så småningom
Förlängda sanktioner mot Ryssland
Riksdagsledamöterna visade annars stor enighet i inställningen till Ryssland där flera tryckte på vikten av att EU-toppmötet tydligt markerar mot Rysslands agerande mot Ukraina i Azovska sjön. Stefan Löfven klargjorde dock att även om regeringen helst vill se att nya sanktioner införs mot Ryssland så är EU splittrat i frågan, med länder som helt vill ta bort sanktionerna mot Ryssland.
– Så vår prioritering är att behålla enigheten om att behålla dagens sanktioner.
En annan fråga som kommer att tas upp på toppmötet är EU:s långtidsbudget för åren 2021–2027. Där är man ännu långt ifrån att nå enighet och för närvarande är målsättningen att man ska komma överens först till slutet på nästa år. Stefan Löfven fastslog att Sveriges prioriteringar är att en större del av pengarna ska gå till forskning och utveckling och mindre till jordbruk, att den svenska avgiften till EU ska hållas nere och att länder som inte fullföljer sitt åtagande vad gäller en solidarisk migrationspolitik ska få mindre del av budgeten. Detta sista motsatte Sverigedemokraternas Martin Kinnunen.
– Där vi tycker att migrationspolitiken är en nationell kompetens som vi tycker att EU inte ska inskränka på.
När det gäller migrationspolitiken lyfte flera av nämndens ledamöter att förslaget till slutsatser som ska antas av toppmötet är obalanserat.
– Jag tycker att det vore på sin plats på migrationsavsnittet att också tala lite grann om humanitet. Det talas mycket om gränskontroller men i stort total avsaknad om den humanitet som jag tycker att EU och vi ska visa människor som flyr, sade Eskil Erlandsson (C).