Debatt: Debatt: EU kan inte vara en bärande kraft för alla

”Tillsammans för Europas återhämtning.” Så lyder det tyska ordförandeskapets slogan när man nu tillträder som EU:s ordförandeland under det kommande halvåret. I ett splittrat och på många sätt drabbat Europa behövs både sammanhållning och hårda prioriteringar för att få igång EU igen.

Även om sammanhållning och solidaritet blir ledord för EU-samarbetet kan EU inte vara en bärande kraft för alla. Varje medlemsland har ett nationellt ansvar att få igång sina ekonomier, uppfylla rättsstatliga principer och värna om demokrati och mänskliga rättigheter.

Däremot måste medlemsländerna enas om en långtidsbudget och ett återhämtningspaket. Frågan om lån och bidrag har blivit mycket infekterad och ses som en måttstock för den inomeuropeiska solidariteten. Det stämmer att Sverige är sparsamma med EU-budgeten, men det betyder inte att vi inte värnar om EU-samarbetet. Det innebär att Sverige står upp för en stram budget och att EU-stöd inte ges till icke-demokratiska krafter som utnyttjar en ekonomisk kris för egna politiska syften. Det vore värre för den europeiska sammanhållningen.

Det är bra att det tyska ordförandeskapet lyfter fram åtgärder för att bygga upp EU:s kapacitet inom ramen för hälsa, och flera förslag är nödvändiga för att rusta upp EU efter en global och ekonomisk kris. Men det finns också rent ut sagt dåliga förslag. Ordförandeskapet vill införa en så kallad finansiell transaktionsskatt, något som vi moderater länge har varit emot.

Risken är överhängande att den finansiella handeln flyr från Europa till andra platser och att skatten till slut kommer att vältras över på vanliga konsumenter. Vi moderater anser att den inre marknaden måste få komma igång och att en finansskatt är ett trubbigt verktyg som skulle göra det dyrare för våra exportföretag och alla som håller på med handel.

Tydligt ledarskap och uppföljning var avgörande när det svenska ordförandeskapet, under ledning av Reinfeldt, fick plocka upp bitarna efter finanskrisen 2008. Det svenska ordförandeskapet prioriterade frågor som handlade mycket om krishantering; ekonomisk kris, klimatkris och kris inom EU:s institutionella ram. Det krävde 3 300 möten och mycket hårt arbete. Coronakrisen kommer också få ett slut – men det tyska ordförandeskapet har troligen lika många möten och beslut att fatta innan dess.

Europa går igenom krisen tillsammans. Vi måste ha tydliga prioriteringar och en realistisk nivå av utgifter. Tyskland som EU:s ordförandeland får nu axla ett stort ansvar och se till att EU:s pengar används välgrundat och bara där de gör en verklig skillnad. Det vore bra för både Sverige och EU.

Jessika Roswall (M)

Europapolitisk talesperson