von der Leyen: Dags för nästa nivå i försvarsfrågan

EU-kommissionens ordförande, den tyska kristdemokraten Ursula von der Leyen, höll på onsdagen sitt linjetal om tillståndet i unionen och inledde med att summera det senaste året med att EU gått stärkt ur pandemin med den stora coronafonden på 750 miljarder euro och klimatpaketet Gröna given.

– Vi har gjort det tillsammans, som kommission, som parlament, som 27 medlemsländer. Som ett Europa. Och det kan vi känna oss stolta över, sade von der Leyen.

Kommissionsordföranden pekade på att EU är den bäst vaccinerade kontinenten, har bidragit mest med vaccin till fattigare länder och menade att euroländerna haft en bättre ekonomisk återhämtning än både USA och Kina efter pandemin.

Färre nya förslag

Fjolårets linjetal, von der Leyens första, innehöll betydligt fler och större förslag än årets. Flest nya konkreta initiativ och förslag kom inom områdena säkerhet/försvar och EU som en global aktör.

– Vi är på väg in i en ny era av extrem konkurrens. En era då en del gör vad som helst för att få inflytande: från löften om vaccin och lån med hög ränta, till missiler och felaktig information. En era av regional rivalitet då stormakter åter riktar sin uppmärksamhet mot varandra, sade von der Leyen som flaggade för ett nytt gemensamt uttalande tillsammans med försvarsalliansen Nato innan slutet av året.

Ett av de senaste årens modeuttryck i EU-sammanhang har varit ”strategisk autonomi” – en främst franskt idé om att minska EU-ländernas beroende av omvärlden på en rad områden. von der Leyen lyfte frågan i linjetalet.

– Europa kan – och bör förstås – ha möjligheten och viljan att göra mer på egen hand , sade von der Leyen.

Hon pekade ut tre anledningar för att EU bör göra det: skapa stabilitet i grannskapet, möta nya hot som hybrid- och cyberattacker och kunna gå in där Nato eller FN inte agerar. Detta ska på sikt leda fram till något hon kallar en ”europeisk försvarsunion” där EU-insatsstyrkor bör ingå. Hon vill även ser större utbyte underrättelser och annan information mellan medlemsländerna – något som i dag sker måttligt på grund av bristande tillit.

Sedan 2017 har EU ett försvarssamarbete kallat Pesco där medlemsländerna på olika sätt kan fördjupa sig på olika områden som upphandling av försvarsmateriel. I sitt linjetal lyfte von der Leyen möjligheten att exempelvis momsbefria försvarsmateriel som utvecklas och tillverkas i EU. Hon vill även se en gemensam EU-politk för cyberförsvar.

– Det är dags för Europa att ta steget upp till nästa nivå, sade von der Leyen när hon annonserade ett EU-toppmöte i försvarsfrågan under det franska ordförandeskapet nästa år.

Konkurrera globalt

Ursula von der Leyen lanserade även något hon kallar ”Global Gateway” – ett intiativ för samarbeten med främst utvecklingsländer med investeringar i infrastruktur och koppla samman varor, tjänster, näringsliv, människor och banker. Inspelet kan ses som en motvikt mot det kinesiska projektet ”Ett bälte, en väg”.

Svenska EU-parlamentariker kommenterar linjetalet

Ledamöter från alla svenska partier i EU-parlamentet kommenterade Ursula von der Leyens linjetal. Flera var kritiska mot talet och pekade bland annat på bristande vision och brist på en tydlig inriktning.

Heléne Fritzon, Socialdemokraterna

– Det var bra att hon pekade ut att vi ska ledartröjan internationellt, sade Fritzon som även blev positivt överraskad av att kommissionsordföranden riktade sig mot unga med ett par konkreta förslag som ett utbyte för att få arbetslivserfarenhet.

Hon anser att det var för lite fokus på bland annat klimatfrågan och ekonomin och att jämställdhet knappt nämndes.

Tomas Tobé, Moderaterna

– Jag tror inte att detta tal kommer att gå till historien som ett av von der Leyens starkaste tal. Det var rätt fattigt på konkreta initiativ, sade Tobé som hade velat se mer fokus EU:s arbete mot terrorism och gränsöverskridande brottslighet.

Tobé tyckte dock det var bra att diskussionen om europeisk försvarspolitik lyftes fram och att Sverige böra vara mer aktivt på området

– Det är uppenbart att USA, även under Biden, fortsätter det som Trump började. Det vill säga, de drar sig tillbaka från rollen som världspolis. Jag tycker att det är viktigt att vi från svensk sida inte gör som vi alltid gör – reflexmässigt bara säger nej [till att diskutera frågan om europeiskt försvar], sade Tomas Tobé.

Jessica Stegrud, Sverigedemokraterna

– Hon pratar i stort sett om allting. Det jag tycker hon saknar helt är någon form av självreflektion när det gäller brexit som är en jätteförändring i EU:s historia, sade Stegrud.

Hon välkomnar däremot tongångarna i förra årets förslag om en ny europeisk asyl- och migrationspolitik som lagstiftarna i EU-parlamentet och medlemsländerna ännu inte enats om.

– Man börjar inse det som vi har pratat om i alla år. Nämligen hjälp på plats och i närområdet, sade Stegrud.

Alice Bah Kuhnke, Miljöpartiet

 – Talet var i mycket en besvikelse. I jämförelse med förra året var det oerhört tamt, sade Bah Kuhnke som hade velat se att von der Leyen mycket tydligare hade pekat ut riktningen för EU-arbetet.

Hon tyckte att det saknades fokus på frågan hur klimatomställningen i EU ska göras rättvis så att klyftorna mellan invånarna inte växer.

– Det vi har sett av [den franska proteströrelsen] Gula västar bara är en västanfläkt mot vad som kan komma, sade Bah Kuhnke.

Hon välkomnade dock att kommissionsordföranden flaggade för lagförslaget om våld mot kvinnor.

Abir Al-Sahlani, Centerpartiet

– Jag upplever talet som en självgod balansakt med en massar självryggdunkningar. Det fanns väldigt lite reflektion över vad vi gjort fel, sade Al-Sahlani med hänvisning till pandemihantering och det försämrade läget för demokratins grundpelare i vissa medlemsländer.

Al-Sahlani kritiserar även von der Leyen för att outsourca ansvaret för klimatkrisen till länder utanför EU och att hon inte tog upp frågan om korruption i vissa EU-länder.

Sara Skyttedal, Kristdemokraterna

Sara Skyttedal välkomnar att Ursula von der Leyen lyfte försvarsfrågan.

– Det är viktigt utifrån perspektivet att vi måste se till att kunna försvara vår territoriella integritet i unionen, sade Skyttedal som är positiv till idén om att momsbefria försvarsmateriel och ökad informationsdelning mellan medlemsländerna men menar på att ett sådant underrättelsesamarbete i dag ligger långt fram i tiden.

Malin Björk, Vänsterpartiet

– Ursula von der Leyen är som en ”pepptalkare” – allt som sker på EU-nivå ser hon i positiva färger. Den är ju inte en sanningsenlig bild, sade Björk som bland annat menar att EU är medskyldigt till den låga graden av vaccinering i fattigare länder. 

Att momsbefria försvarsmateriel inom EU ser Björk som ett ”botttennapp” Björk anser även att von der Leyen inte är tillräckligt ambitiös när det gäller klimatarbetet och att situationen där EU-länder som Ungern och Polen steg för steg undergräver grundläggande demokratiska fri- och rättigheter.

Karin Karlsbro, Liberalerna

– Jag är stolt när EU-kommissionens ordförande på ett sådant här sätt sammanfattar vad Europasamarbetet har levererat och ska leverera, sade Karlsbro.

Hon tyckte dock det saknades politiska signaler och klarspråk om rättsstatsfrågan.

– Det är kanske EU:s allra viktigaste och mest brännande fråga just nu för att Europasamarbetet ska fungera och EU hålla ihop. Fungerar inte rättsstaten så kommer inte det andra fungera heller, sade Karlsbro.