Ekonomer ser öppning för större statsskulder i EU

Under finans- och eurokrisen, runt 2010, ökade statsskulderna i många EU-länder kraftigt. Oron för att finansmarknaderna skulle se dem som ohållbara och därmed inte våga låna tu mer pengar till krisande euroländer som Grekland, Italien och Portugal var överhängande. Räntorna som vissa länder fick betala för att låna blev i det närmaste ohållbara. Det fick euroländerna att gå in med stora krispaket.

Under coronapandemin har statsskulderna ökat ytterligare då alla EU-länder lånade pengar för att sätta in stora stödpaket i syfte att minska konsekvenserna. I genomsnitt ökade statsskulderna med 13 procentenheter i EU, men räntorna har inte ökat nämnvärt.

De låga räntorna har fått inflytelserika ekonomer att förespråka att stater belånar sig ytterligare för att göra stora investeringar. Detta beskrivs i en analys av nationalekonomen Alexandra Leonhard vid Svenska institutet för europapolitiska studier.

Centralt i hennes argument är att de räntor som länder betalar när de lånar pengar på den internationella finansmarknaden minskat över tid. Så länge räntan är lägre än den ekonomiska tillväxten kan det vara motiverat att ta lån för att investera, så länge dessa investeringar på sikt ökar den ekonomiska tillväxten.

– Just nu ser det ju ut att vara läge att investera, sade Sieps-forskaren Loenhard vid ett webbinarium i veckan.

Hon pekar på att det i många EU-länder finns ett investeringsunderskott framdrivet inte minst av finans- och eurokrisen.

Stöd i sin tes får Alexandra Leonhard av Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi. Detta gäller dock bara länder som Sverige som i dag har en låg statsskuld. 

– För Sverige […] tycker jag absolut att det är motiverat med en mer liberal syn på budgetmålen. De kan göras mindre ambitiösa, vi kan leva med en betydligt högre skuldkvot än vi har i dag, sade Calmfors.

Även Marianna Blix Grimaldi, senior analytiker vid Riksgälden, som förvaltar statsskulden, ser en öppning för vissa länder att låna upp till investeringar som leder till framtida tillväxt.

– Vi befinner oss nu i en unik situation med väldigt låga låneräntor och möjligheter att öka tillväxten, i synnerhet i de europeiska länderna, sade Marianna Blix Grimaldi.

Hon lyfter också fram spridningseffekten mellan EU-länder där en stark ekonomi i ett medlemsland har positiva effekter på ekonomin i andra medlemsländer.

Reform av EU-regler

EU:s regelverk säger att statsskulden får vara högst 60 procent av landets BNP. Det är en gräns som inte ens hälften av medlemsländerna klarar och många har brutit mot regeln sedan euron infördes för tjugo år sedan. 

Enligt Marianna Blix Grimaldi underminerade EU:s regelverk möjligheterna för många medlemsländer att återhämta sig efter finans- och eurokrisen.

Just nu pågår ett arbete med att reformera regelverket efter att ett antal länder som Frankrike, Spanien och Italien vill lätta upp det.

Lars Calmfors pekar på att de gränsen sattes man räknade med att låneräntorna skulle förbli högre än tillväxten.

– Jag tycker att den här skuldgränsen på 60 procent är ganska obsolet. Den skulle man kunna lägga betydligt högre, sade Calmfors

Var en eventuell nu skuldgräns skulle gå menar han är svårt att säga men menar att 100 procent kan vara ett sådant riktvärde. Han pekar på ett fortsatt behov för vissa EU-länder som Italien, Grekland, Spanien och Belgien att minska sina statsskulder.

Svenska regeringen är mot att släppa på EU:s budgetregler i någon större omfattning. Som motivering för detta pekar man på att Sverige både haft en högre investeringsgrad och högre ekonomisk tillväxt än EU-länder som i dag vill se en lättnad i budgetreglerna.