Revisorer: EU:s klimatsatsningar överskattade

EU hade under åren 2014 till 2020 som mål att minst 20 procent av den totala EU-budgeten skulle gå till klimatrelaterade åtgärder. Kommissionen har i sina beräkningar kommit fram till att det målet nåtts. Europeiska revisionsrätten har granskat kommissionens kalkyler och menar att dessa inte stämmer och att andelen EU-medel som gått till klimatet kraftigt överskattats.

– När det gäller perioden 2014–2020 konstaterade vi att alla utgifter inom EU-budgeten som rapporterats som klimatrelaterade i själva verket inte avsåg klimatåtgärder, sade den ansvariga EU-revisorn Joëlle Elvinger i ett uttalande.

Enligt kommissionens beräkningar användes 20,1 procent av EU-budgeten, motsvarande 216 miljarder euro, under den perioden till klimatåtgärder. Revisorerna menar i sin utredning att kommissionen rapportering är ”behäftad med brister” vilket på det hela taget ”gör den otillförlitlig”. 

Kritiken: Orealistiska antaganden och ingen uppföljning

Revisionsrätten kritiserar kommissionens metod för hur den klassar klimatrelaterade utgifter. De antaganden för hur olika satsningar från EU-budgeten kommer påverka klimatet är enligt revisorerna inte realistiska. 

”Det fanns inga bevis för att motivera klimatbidraget från EU:s utgifter, medan bidraget i andra fall överskattades. Finansiering ska inte räknas som klimatrelevant om det inte finns några bevis som stödjer detta”, skriver revisorerna.

Hur satsningarna i slutänden påverkade klimatet utvärderas inte och det finns inget system på plats för att övervaka resultaten. Samtidigt redovisas inte eventuellt negativa klimateffekter av EU-satsningar som utsläpp av växthusgaser.

”[Kommissionen rapportering] innehöll betydande approximeringar och följde endast den potentiella positiva effekten på klimatet utan att utvärdera det slutliga bidraget till EU:s klimatmål”, heter det i revisionsrättens rapport.

Kritik riktas även mot att vissa utgiftsposter som kommissionen räknar som klimatrelevanta inte nödvändigtvis betalas ut i slutänden.

72 miljarder euro för mycket

I sin beräkning av klimatåtgärder från EU-budgeten 2014-2020 får revisionsrätten en betydligt längre andel – 13 procent, motsvarande 144 miljarder euro.

Guteland: Allvarligt

EU-parlamentariker Jytte Guteland (S) arbetar med klimatfrågor och menar att det länge funnits en oro att klimatsatsningarna i EU överskattas.

– Nu fick vi tyvärr det bekräftat. Det innebär greenwashing och är givetvis allvarligt. Vi har tidigare påtalat problemen, med att klimatsatsningarna är otillräckliga, särskilt inom jordbrukspolitiken. Pengarna gör inte verkan, de bidrar inte till att utsläppen minskar i praktiken, säger Guteland i ett uttalande till Europaportalen.

Oro för nuvarande EU-budget

Revisionsrätten uttrycker samtidigt oro över tillförlitligheten i kommissionens klimatrapportering för den nuvarande budgetperioden 2021–2027. Då har målet om andelen klimatrelaterade utgifter dessutom höjts till 30 procent av den totala EU-budgeten. Utgifter från den stora coronaåterhämtningsfonden ska utgöras av minst 37 procent klimatrelaterade satsningar.

I samband med detta utfärdar revisionsrätten ett antal rekommendationer till kommissionen om hur klimatnyttan i EU-budgeten bättre kan beräknas.

Kommissionen avvisar otillförlitlighetskritik men lovar förbättring

Kommissionen metod för att beräkna klimatrelaterade utgifter bygger på samarbetsorganisationen OECD:s. Enligt kommissionen är en av huvudfördelarna med metoden den låga administrativa bördan och dess användarvänlighet. I ett svar till revisionsrättens rapport avvisar kommissionen att dess beräkningar av klimatnytta skulle vara otillförlitliga.

”Även om kommissionen medger att dess metod [för beräkningarna av klimatrelaterade satsningar] av naturliga skäl förblir en approximation, delar kommissionen inte revisionsrättens åsikt att klimatrapporteringen är opålitlig. Det viktiga är att metoden och de underliggande antaganden som ligger till grund för denna approximation är tydliga, rimliga och öppet kommunicerade. På grundval av detta anser kommissionen att EU:s metod är solid och tillförlitlig”, skriver kommissionen.

Kommissionen pekar samtidigt på att metoden för att beräkna klimatnyttan i nuvarande budgetperiod utgör ”en betydande förbättring” jämfört med den som användes 2014-2020. Den nya metoden ska enligt kommissionen gå från att kalkylera ”avsikten” med vissa klimatsatsningar till att uppskatta de verkliga effekterna av dem.

Kommissionen lovar att ta till sig vissa av revisionsrättens rekommendationer men avvisar samtidigt andra.