EU-kritik mot svensk bostadsmarknad får stöd och mothugg

På medlemsländernas begäran granskar EU-kommissionen sedan 2011 deras statsfinanser för att kunna upptäcka eventuella brister och på ett tidigt stadium kunna varna för risker för landets eller hela EU:s ekonomi. Varje år sedan dess har kommissionen varnat Sverige för situationen på bostadsmarknaden med en av de högsta nivåerna av privat skuldsättning i EU.

”De redan existerande makroekonomiska obalanserna på bostadsmarknaden har förvärrats, och bostadspriserna och den privata skuldsättningen har ökat ytterligare” heter det i den senaste rapporten om Sverige som kom i förra veckan.

På grund av detta hör Sverige till en grupp om tio EU-länder, däribland Rumänien, Tyskland och Italien, som kommissionen bevakar för makroekonomiska obalanser.

Harry Flam, ekonomiprofessor emeritus vid Stockholms universitet, anser dock att kommissionen är fel ute.

– EU-kommissionen använder fel måttstock när man bedömer risken för kriser på bostadsmarknaden, sade Harry Flam under ett seminarium på onsdagen anordnat av EU-kommissionen i Sverige.

Kommissionen tittar på bostadspris i förhållande till disponibel inkomst när den gör sin bedömning och dessa har enligt Flam ökat under ett 20-tal år. Han anser att det är fel metod, att utgå från bostadspriset, och förespråkar istället att se på förhållandet mellan boendekostnaden och disponibel inkomst. De låga ränteutgifterna gör att boendekostnaden sjunkit, enligt ekonomiprofessorn.

– Jag tror inte det är någon krasch förestående på svensk bostadsmarknad. Det är lite olyckligt att Sverige ska bedömas ha makroekonomisk obalans just på grund av den här frågan, sade Harry Flam.

Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, försvarar kommissionens oro för den svenska bostadsmarknaden.

– Jag tycker att det är helt rätt att [kommissionen] lyfter bostadsmarknaden. Jag delar inte [Harry Flams] syn fullt ut, sade Winsth.

Hon menar att extremt låga räntor drivit upp skuldsättningen och pekar på att denna i Sverige nyligen nådde en ny toppnivå där skuldsättningen är dubbelt så hög som den disponibla inkomsten. De förväntade högre räntorna på bolån befarar hon kommer få tydliga negativa effekter.

– Så fort [prisfall] kommer in i bostadsmarknaden blir det psykologi. Redan nu är svenska hushåll superdeppiga och det betyder att man minskar sin efterfrågan och blir försiktig. Vi ser redan nu att bostadspriserna faller, det kommer fortsätta, sade chefsekonom Winsth.

Hon ser en räntehöjning till 4-5 procent om man till årsskiftet inte får bukt med den höga inflationen.

– Det är en ränta som jag varken tror svensk ekonomi eller bostadsmarknaden klarar utan att vi går in i en djupare recession, sade Annika Winsth.