Gästkrönika: Inre marknaden avgörande för svensk välfärd

Europa står vid ett vägskäl. Vi befinner oss i en tidpunkt då det är viktigare än någonsin att göra rätt val. Efter två år av pandemi och därpå ett pågående krig på vår kontinent är behovet av en stark och motståndskraftig europeisk union tydligt. Men att bygga murar mot omvärlden är inte en lösning på den stora utmaningen. 

Vi behöver istället påminna oss om vad ursprungsidén med den europeiska gemenskapen är, att skapa fred genom handel och ekonomisk integration. EU:s inre marknad skapar inte bara fred, utan ger även stora möjligheter för både medborgare och företag.

Brexit och Coronakrisen har gett oss ett smakprov på hur livet skulle vara, om vi inte hade den inre marknaden. Köer vid gränserna, svagare konsumentskydd och högre priser. 

Sverige ett handelsberoende land

Det är en utveckling vi inte vill se framöver. För den svenska välfärden är en välfungerande inre marknad helt avgörande. Vi är ett handelsberoende land där runt tre fjärdedelar av vår handel sker inom EU: s inre marknad. Vi behöver därför alla bygga vidare på det som är EU:s styrka – den unika inre marknaden i kombination med öppenhet och starka band med allierade runt om i världen. 

Men den inre marknaden kommer aldrig att bli helt färdig. Den har tjänat oss väl i snart 30 år, men om den ska vara lika relevant de kommande 30 åren måste den vara mer i takt med tiden. Det gäller inte minst inom forskning och innovation samt digitalisering där den globala konkurrensen vuxit sig starkare från både USA och Kina. 

Forskning,  öppenhet och samarbete

Ett fritt utbyte av forskning och innovation är avgörande för att den inre marknaden ska utvecklas och vara attraktiv för företag och talanger. Forskningsutbyte skapar dessutom bryggor över de hinder som språkliga och kulturella skillnader utgör och som finns även inom den inre marknaden. För att investeringar ska genomföras inom forskning och utveckling krävs att företagen kan verka i ett attraktivt innovationsklimat, som medger kunskapsutbyte mellan olika aktörer (både inom och mellan olika branscher), och som möjliggör att ny teknik och nya tjänster kan nå ut på marknaden. Grundprincipen ska vara att forskning bygger på öppenhet och samarbete.

När det gäller digitaliseringen, som av många sägs vara den femte friheten, är reformer som underlättar både privat och offentlig sektors användning av data och artificiell intelligens (AI) nödvändiga för att nå både hållbarhetsmål och stärka den internationella konkurrenskraften. Näringslivet är pådrivande, men lagar och regler måste uppdateras för att frigöra potentialen i den tekniska utvecklingen. 

Stärk datadelningskulturen 

Företag får allt bättre möjligheter att använda till exempel data genererade av offentlig sektor, såsom statistik, data om kollektivtrafik och geografiska data, vilket bidrar till innovation, effektivisering, ekonomisk tillväxt, hållbarhetsmål och andra viktiga samhällsintressen. Det bidrar också till ett mer transparent samhälle, ökar tilliten till det offentliga och bidrar därigenom till en stärkt datadelningskultur, både inom och mellan länder. 

Ett annat område där det fortfarande finns en stor potential på den inre marknaden är inom tjänstesektorn. Här behövs en åtgärdsplan på EU-nivå där existerande hinder ses över och konkreta åtgärder tas fram av EU-kommissionen. Det handlar inte om att skapa ny lagstiftning eller standarder för tjänster, utan om att följa upp och utveckla de initiativ som redan finns. Till exempel genom att se över nationella krav på auktorisationer och licenser, förstärka anmälningsförfarandet för ny nationell lagstiftning genom att göra det publikt eller att kräva ett proportionalitetstest för nationellt reglerade yrken. 

Blir aldrig färdig

Den inre marknaden blir aldrig färdig. Sverige måste inte bara fortsätta utan även bli ännu aktivare i arbetet med att förändra och förbättra det som är EU:s kärna och stora styrka. Och framför allt: vi måste göra vårt yttersta för att motverka de krafter som vill montera ner det europeiska samarbetet och bygga murar mot omvärlden. Det är inte svaret på framtidens utmaningar. 

Cemille Üstün 
Policyansvarig EU:s inre marknad
Svenskt Näringsliv