EU långt efter USA i stöd till Ukraina

Ett krig rasar vid EU:s yttre gräns – men trots det är unionens stöd till Ukraina, för att de ska försvara sig mot invasionsmakten Ryssland, betydligt mindre än USA:s stöd från andra sidan Atlanten. Det visar färska siffror från Kiel Institute for the World Economy som har kartlagt omvärldens stöd till Ukraina mellan januari och början på augusti i år. 

USA är med sina dryg 44 miljarder euro i stöd den överlägset största bidragsgivaren till Ukraina – motsvarande cirka 53 procent av den totala summan på drygt 84 miljarder euro som sammanlagt 40 länder har bidragit med. EU-institutionernas och EU-ländernas totala åtaganden uppgår till knappt 28 miljarder euro. 

USA, EU och andras stöd till Ukraina 24-januari till 3 augusti 2022

Källa: Kiel institute for the world economy 18 augusti 2022 . Grafik: Europaportalen.Stödet till Ukraina inkluderar militär, humanitär och finansiellt stöd. Det inkluderar inte privata donationer, stöd till flyktingar utanför Ukraina och hjälp från internationella organisationer. Stödet från EU-institutionerna omfattar fonder från kommissionen och rådet, MFA, EPF och EIB och kan även läggas till enskilda EU-länder. 

“Det är anmärkningsvärt att USA ensamt har åtagit sig betydligt mer än alla EU-länder tillsammans, i vars omedelbara grannskap kriget rasar”, skriver Kiel Institute i sin studie. 

Christoph Trebesch är forskningschef på Kiel Institute for the World Economy och leder arbetet med att sammanställa Ukraina-stödet. I tidningen Politico pekar han på det faktum att EU:s totala stöd till Ukraina – knappa 28 miljarder euro – bara är en liten bråkdel av de runt 800 miljarder euro i lån och bidrag som EU hostade upp för att möta pandemins effekter. 

– Jag skulle säga att det är förvånansvärt lite med tanke på vad som står på spel, säger han till Politico. 

EU-kommissionen: EU har stått bakom Ukraina

När Europaportalen ber EU-kommissionen kommentera det faktum att EU ligger långt efter USA i stödet till Ukraina säger man att man inte har hunnit se de nya siffrorna men "understryker EU:s starka, breda och osvikliga stöd till Ukraina på alla nivåer" det senaste halvåret. 

– EU har stått bakom Ukraina på ett antal sätt; politiskt, ekonomiskt, vad det gäller att ta emot miljontals ukrainska flyktingar som sökt skydd i EU, säger kommissionens talesperson Dana Spinant och radar upp olika sätt EU bidragit med ekonomiskt stöd.

– Låt oss inte heller inte glömma de tuffa sanktionspaket som vi har infört för att förmå Ryssland ska stoppa detta omotiverade krig, säger Dana Spinant till Europaportalen – men svarar inte på frågan huruvida EU borde öka stödet. 

Sverige på fjortonde plats

Sverige hamnar på fjortonde plats på listan över de länder som ger mest stöd till Ukraina, räknat utifrån andel av den samlade Bruttonationalprodukten, BNP. Norge, vars stöd hamnar på fjärde plats, är mer än fyra gånger så stort som Sveriges räknat som andel av BNP. 

Stöd till Ukraina 24-januari till 3 augusti 2022

Källa: Kiel institute for the World Economy 18 augusti 2022 . Grafik: Europaportalen Stödet till Ukraina inkluderar militär, humanitär och finansiellt stöd. Ekonomiska åtaganden som uttryckligen görs för militär- och vapenköp räknas som militärt bistånd. Inkluderar inte privata donationer, stöd till flyktingar utanför Ukraina och hjälp från internationella organisationer. Stödet från EU-institutionerna omfattar fonder från kommissionen och rådet, MFA, EPF och EIB och kan även läggas till enskilda EU-länder. 

Flyktingkostnader högst i Polen

Polen, Estland och Tjeckien är de stater som betalat mest som andel av sin BNP för att ta emot krigsflyktingar från Ukraina. Det visar en grov uppskattning som Kiel Institute gjort. Sveriges avgiftsnivå hamnar på delad 21:a plats tillsammans med bland andra Norge och Danmark.

Källa: Kiel institute for the World Economy 18 augusti 2022 . Grafik: Europaportalen. Ungefärliga kostnader för stater och regioner för mottagande av flyktingar från Ukraina 24 januari- 3 augusti 2022. Det inkluderar inte privata donationer och hjälp från internationella organisationer. Åtaganden från EU-institutionerna omfattar fonder från kommissionen och rådet, MFA, EPF och EIB och kan även läggas till enskilda EU-länder.

Rättelse: I en första version av den här artikeln smög sig ett stavfel in i namnet på institutet som tagit fram siffrorna. Institutet heter Kiel Institute for the World Economy och ingenting annat. Vi beklagar felskrivningen.