Oroad EU-parlamentariker kräver tuffare regler för EU-länder som spionerar på medborgare

Efter en rad avlyssningsskandaler där regeringar i EU-länder bland annat med hjälp av spionprogrammet Pegasus avslöjats tillsatte EU-parlamentet i våras en egen undersökningskommitté. Den har med hjälp av allmänna handlingar och offentliga uppgifter granskat hur och var spionprogram använts för att bland annat avlyssna politiska motståndare i EU-länder som Ungern, Polen och Grekland.

Ansvarig för att ta fram en rapport är den nederländska liberalen Sophie in ’t Veld som i dag tisdag presenterade sitt förslag på hur den bör se ut.

– Jag finner det djupt oroande att dessa [spionprogram] används av regeringar och det inte finns något som helst sätt att utkräva ansvar. Det är mycket illavarslande i en demokrati, sade in ’t Veld vid en pressträff i parlamentet på tisdagen.

Hon berömde kommissionen för dess arbete med att ta fram åtgärder för att skydda demokratin i EU och dess medlemsländer mot yttre attacker samtidigt som hon kritiserade den för att inte lyfta ett finger när det är dess egna medlemmar som underminerar demokratin.

– Missbruket av spionprogram kränker inte bara enskilda personers rätt till privatliv. Det undergräver demokratin och de demokratiska institutionerna. Det tystar oppositionen och kritikerna, eliminerar granskningen och har en nedslående effekt på pressfriheten och det civila samhället. Det används för att manipulera val, sade den nederländska liberalen.

Fem EU-länder pekas ut

I rapportutkastet, som om ett par veckor ska debatteras i undersökningskommittén, lyfts fem EU-länder fram som extra problematiska när det gäller att spionera på meningsmotståndare, oppositionella och liknande: Polen, Ungern, Grekland, Cypern och Spanien.

– I Polen och Ungern ser vi att spionprogram utgör en väsentlig del av ett system som är utformat att kontrollera och även underkuva medborgare, regeringskritiker, oppositionella, journalister och visselblåsare, sade Sophie in ’t Veld.

I Grekland har spionprogram enligt utkastet inte varit del av ett lika uttänkt system men använts som en del av en politisk strategi. I Spanien finns starka indikationer på att politiker och andra har övervakats utan några uppenbara hot mot landets säkerhet. Cypern har agerat som den viktigaste hubben för export av spionprogram såväl som att ha spionerat på medborgare.

in ’t Veld menar att alla EU-länder har tillgång till sådana spionprogram.

– Vissa regeringar missbrukar spionprogram, andra uppför sig än så länge korrekt. Men alla använder nationell säkerhet som en täckmantel för att skapa ett rättslöst utrymme, sade hon.

Kalla handen från medlemsländerna

Inga medlemsländer eller statliga myndigheter har velat bistå i undersökningen, enligt in ’t Veld. Medlemsländerna i EU:s ministerråd tog fem månader på sig för att svara kommittén förfrågan om samarbetet med ett brev som avvisade kravet med att EU-parlamentet inte har något med detta att göra utan att det är nationella angelägenheter. 

Förslag på åtgärder

I sitt utkast till rapport föreslår Sophie in ’t Veld ett anta åtgärder som bör vidtas: ett tillfälligt försäljnings- och användningsstopp för spionprogram till dess ny lagstiftning är på plats. De ska bara får användas igen om exempelvis tidigare missbruk utreds och regeringar kan visa att användningen följer internationella regelverk.

Hon vill även låta ta fram gemensam EU-standarder för när spionprogram kan användas och av vilka myndigheter. Medlemsländerna föreslås även behöva definiera vad ”nationell säkerhet” som de ofta refererar till är.

Slutligen förespråkar Sophie in ’t Veld ett EU-toppmötet där medlemsländernas stats- och regeringschefer konkret diskuterar frågan.

Till förhandlingsbordet

EU-parlamentarikerna i undersökningskommitté ska nu förhandla fram en slutrapport som en majoritet av ledamöterna kan stödja. Två svenska EU-parlamentariker, Evin Incir (S) och Jörgen Warborn (M), är med i kommittéen och Europaportalen har bett dem kommentera utkastet till rapport.

Evin Incir ser en mycket oroande utveckling i EU och vill se lagstiftning på området.

– Spioneri av bland annat politiker och personer inom civilsamhället är en fara mot vår europeiska demokrati och hotar vår personliga integritet. Vi står inför ett vägskäl just nu. Antingen tar vi hoten mot vår demokrati på största allvar genom att få till robust lagstiftning mot integritetskränkande verktyg eller så riskerar vi att gå mot en framtid där folket är under konstant övervakning och hotas till tystnad, sade Evin Incir.

Jörgen Warborn har enligt hans pressekreterare inte haft möjlighet att kommentera rapporten.