Hoppa till huvudinnehåll
Annons
Hoppa till fördjupning
Gästkrönikören Lisa Bondesson, samhällspolitisk chef, Kommunal varnar för användandet av den extrema högerns EU-retorik.

Gästkrönika: Borgerligheten behöver tagga ner i EU-frågan

28 mars 2023 | Lisa Bondesson

Borgerligheten måste rannsaka sig. Att som Timbro ta svenskarnas skepticism för utvalda delar av EU-samarbetet som hävstång för att hänga på en retorik som piskar på en Swexit-debatt är en vansklig väg att gå.  I själva verket är stödet för EU i Sverige är mycket högt och givet det säkerhetspolitiska läget och ödesfrågan om klimatet är samarbete över gränserna viktigare än någonsin. Det skriver gästkrönikören Lisa Bondesson, samhällspolitisk chef, Kommunal.

Just nu höjs en del röster i debatten för att backa hem och resa murar mot Europa, som senast Timbro på SvD debatt. Bilden som målas upp är en stark EU-skepticism i Sverige och ett varningens finger för att en Swexit-debatt kan uppstå inom den svenska högern. Basen i resonemangen bygger på svenskarnas oro för att EU ska utvecklas i federalistisk riktning. Men hur står det egentligen till med den svenska EU-opinionen? Är vi näst på tur efter Brexit? Knappast.

Vid en närmare titt på olika opinionsmätningar finns det få bevis för att en omfattande swexit-debatt är nära förestående i Sverige. Sverige är enligt den senaste  Eurobarometer det femte mest positiva av EU:s länder till unionens framtid. 75% är optimistiska och en liknande bild syns i siffror från SCB eller SOM-institutets undersökningar. I SCB:s mätningar framträdde så sent som i november  en allt mer positiv opinion där endast ca: 13% av Sveriges befolkning är negativt inställda till ett svenskt EU-medlemskap. 

Bland EU:s medlemsländer har 47% av befolkningen förtroende för EU som institution, vilket generellt är högre förtroende än för den egna regeringen. I Sverige är motsvarande siffror 63% som har förtroende och 29% som inte har förtroende. Vad kan vi dra för slutsatser av alla dessa siffror – jo, stödet för ett svenskt medlemskap i EU är starkt och det har stadigt ökat sedan inträdet.

Det starka stödet för EU och det relativt höga förtroendet härleds ofta till att Sverige beskrivs som ett höglitarland där invånarna har stark tillit till varandra och till centrala samhällsinstitutioner. I forskningen talar man om att tillit och förtroende fungerar som viktiga smörjmedel för ett välfungerande samhälle då det underlättar alla former av utbyte och samarbete mellan människor. Detta skapar förutsättningar för trygghet och utveckling istället för att fjärma oss mot andra människor, samhällen och länder.

Men det är inte alla grupper som visar ett starkt stöd för EU i Sverige. När vissa grupper i samhället får allt lägre tillit till olika institutioner medan andra bibehåller det eller tvärtom stärker sitt förtroende är det ett tecken på polarisering. En närmare titt på EU-sympatierna utifrån partipolitiska sympatier visar att även om EU-sympatierna generellt ökat inom alla partier, är stödet för EU bland Sverigedemokraternas väljare lågt. Siffrorna från SCB visar på ett högt stöd för EU på mellan 70- och 85% bland flertalet sympatisörer till riksdagspartier jämfört med Sverigedemokraternas nivå på 36% är ett tydligt exempel på just detta.

Forskare kring förtroende på SOM-institutet menar att det under senare år skett förändringar kring samhällsförtroendet med en successivt ökad partipolitisering i förtroendet för olika samhällsaktörer och institutioner. De samhällsinstitutioner som partipolitiserats mest är till exempel kommunfullmäktige, riksdag, EU-parlament och de politiska partierna. 

För att återgå till den inledningsvis nämnda debatten om EU:s utveckling inom den svenska högern så finns det alltså evidens för att delar av dessa väljargrupper är skeptiska till EU.  Men om definitionen av partier till höger är alla till höger om socialdemokraterna och att det bland dessa finns en stor risk för höjda röster för ett Swexit – så är det att dra förhastade slutsatser. Om man med högern dock menar Sverigedemokraternas sympatisörer och den extrema högern så närmar vi oss sanningen. 

Frågan för borgerligheten borde väl då snarast vara om man vill höja tonläget för högre murar mot EU eller om man snarare borde nagelfara hur man i fråga efter fråga antar den extrema högerns retorik. För som det är nu ger man i och med detta ammunition till ytterligare polariserat förtroende för våra politiska institutioner. 

Och svenskarnas inställning till den europeiska integrationsprocessen har alltid varit färgad av vad som bör hanteras på europeisk nivå och vad som hanteras bäst inom den egna nationens gränser. Minimilöner är en sådan sak. Frågan om euron en annan om vi frågar opinionen. Så att det finns lågt stöd för att EU ska utvecklas i federalistisk riktning det visar samtliga undersökningar, men det är inget som är unikt för den svenska högern.

Självklart ska Sverige engagera sig i EU:s utveckling och driva den linje vi utifrån väljarna har mandat att föra som den demokrati vi är. Men att ta svenskarnas skepticism för utvalda delar av det fördjupade samarbetet inom EU som hävstång för att hänga på en retorik som piskar på en Swexit-debatt är en vansklig väg att gå. Stödet för EU i Sverige är mycket högt och givet det säkerhetspolitiska läget och ödesfrågan om klimatet är samarbete över gränserna viktigare än någonsin.

Lisa Bondesson
Samhällspolitisk chef Kommunal

Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Annonser
annons LO
annons
annons
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons LO
annons
annons
Fackliga Brysselkontoret