Nöjd Kristersson efter EU-beslut om konkurrenskraft – inte bara “fluffiga ord”

När EU:s stats- och regeringschefer samlades i Bryssel på torsdagen var de alla överens om att EU måste öka sin produktivitet och tillväxt så att unionen blir mer konkurrenskraftig. Andra länder ligger före på viktiga områden, inte minst USA och Kina som ligger långt före EU i techsektorn. 

Sverige har satt konkurrenskraften högt upp på prioriteringslistan under sitt EU-ordförandeskap. Statsminister Ulf Kristersson (M) beskrev frågan som Sveriges flaggskeppsprojekt, och var mycket nöjd med att ledarna kom överens om konkreta satsningar. 

– [Det var] bredare enighet än jag hade väntat mig, inte bara allmänt fluffiga ord, sade han efter mötet. 

EU-ledarna vill göra det enklare och mer attraktivt för företag att verka, bland annat genom förenklade regler och genom att undanröja hinder för gränsöverskridande investeringar. De enades även om att satsa mer på digitalisering, kompetensutveckling och på omställningen till en mer cirkulär ekonomi. 

Satsningarna på forskning och utveckling ska också öka. Man dammar därför av det gamla målet om att minst tre procent av ländernas BNP ska satsas på forskning varje år, något de uttalat sedan år 2000 men aldrig klarat:  Lissabonstrategin 2010 och EU 2020. 2020 landade EU-ländernas forskningssatsningar på 2,3 procent av BNP – högst hittills. Denna gång är EU-ledarna dock försiktigare  och har inte satt upp något årtal för när målet om tre procent ska vara uppnått. Både Ulf Kristersson och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har dock velat se ännu högre satsningar. 

Ulf Kristersson underströk att de uppsatta målen måste följas upp. Han menar att det är en stor utmaning att göra långsiktiga satsningar i en tid som präglas av kris, men att det måste ske. 

– Nu måste vi bevisa att vi kan ha två tankar i huvudet. Både akut krishantering och samtidigt sätta upp långsiktiga planer, sade han.