Gästkrönika: Har det svenska ordförandeskapet levererat?

För svensk basindustri – skogen, gruvorna, stålindustrin och byggnadsämnesindustrin – är den internationella konkurrenskraften A och O. Vi tävlar på världsmarknaden dit omkring 90 procent av allt som produceras i våra råvarubaserade industrier exporteras. Därför är det nödvändigt att företagen har gynnsamma förutsättningar som gör det lönsamt för dem att producera här i Sverige och på så sätt bidra till sysselsättning och välstånd. Våra konkurrenter finns inte bara i andra europeiska länder utan framför allt i USA och Kina. Jämfört med dem har EU hamnat på efterkälken både vad gäller tillväxt och produktivitet.

När EU-kommissionen tidigare i år presenterade sin tillväxtprognos för 2023 hamnade Sverige i botten med en minustillväxt på - 0,8 procent.

EU måste sätta konkurrenskraften i första rummet och då är tillväxt en avgörande fråga. Från industrins sida har vi drivit frågan om konkurrenskraft på EU-nivå i flera år. Det är därför glädjande att EU-kommissionen i mars lade fram en långsiktig handlingsplan för stärkt konkurrenskraft. Bland annat ska EU arbeta långsiktigt för att förenkla regelverken för företag, stärka EU:s inre marknad för tjänster, öka investeringarna i forskning och utveckling, och stärka kompetensutvecklingen.

Konkret behöver EU regelverk som driver produktivitet och tillväxt. Det handlar bland annat om att arbetsmarknaderna i EU fortsätter att reformeras, att det finns en respekt att vi har olika lösningar i EU och att det är vi själva som driver förutsättningarna genom våra kollektivavtal. EU har inte ett mandat i lönebildningsfrågor – de hanteras nationellt i Sverige av arbetsmarknadens parter. Det handlar också om att hitta en balans i EU-lagstiftningen så att den inte långsiktigt avviker från omvärldens och försvårar för investeringar i Europa. Och när industriell produktion i EU är mindre klimatpåverkande än motsvarande produktion i omvärlden måste EU säkerställa att produktionen här underlättas och inte motverkas. EU:s klimat- och miljöpolitik måste i större utsträckning skapa reella förutsättningar för den gröna omställningen än vad man gör idag.

Sverige måste hålla emot

Tillbaka till den inledande frågan om det svenska ordförandeskapet har levererat? Det är länge sedan EU hade konkurrenskraft i fokus. Nu lyfte det svenska ordförandeskapet konkurrenskraft som ett av sina fem prioriterade områden och det är lovvärt.

När konkurrenskraftsfrågan kommer upp på EU-toppmötet i juni igen gäller det att det svenska EU-ordförandeskapet kan hålla i och hålla emot de krafter som ser att EU ska möta gapet till USA och Kina med ökat statsstöd och mer politisk styrning av ekonomin. Det är inte så tillväxt skapas. Tillväxt skapas av ökad frihandel, förenklade regler för företag och inte av ”one size fits all”– utan en respekt för nationella olikheter inom EU.

Per Widolf
Gästkrönikör
Förhandlingschef Industriarbetsgivarna