Hoppa till huvudinnehåll
Annons
Hoppa till fördjupning
EU-kommissionär Nicolas Schmit och tidigare EU-kommissionär Anna Diamantopoulou.

Debatt: De sociala skyddssystemen måste vara robusta

Nicolas Schmit och Anna Diamantopoulou 8 maj 2023

Vi måste säkerställa hållbar finansiering för en motståndskraftig och anpassningsbar välfärdsstat. Nya finansieringskällor kommer att behövas och varje euro eller krona som spenderas är en investering med långsiktig avkastning. Det skriver EU-kommissionär Nicolas Schmit  och tidigare EU-kommissionär Anna Diamantopoulou.

Med tanke på de enorma utmaningar vi står inför måste vi fundera på om våra sociala skyddsnät i EU är tillräckligt robusta. Vi måste säkerställa hållbar finansiering för en motståndskraftig och anpassningsbar välfärdsstat. Vi måste fortsätta att skydda de mest utsatta i samhället, hindra människor från att hamna i fattigdomsfällan. Det skriver Nicolas Schmit  och Anna Diamantopoulou  

EU kommer endast att lyckas bli mer konkurrenskraftig och motståndskraftig om vi inser att de ekonomiska, industriella, arbetsrelaterade och sociala komponenterna förstärker varandra. I kapplöpningen för att uppnå våra mål om klimatneutralitet, digitalisering och långsiktig hållbarhet får vi inte glömma att se till att våra system för socialt skydd följer den senaste utvecklingen. Europas modell för social marknadsekonomi har hållit för tidens tand, men med tanke på de enorma utmaningar vi står inför måste vi fundera på om våra sociala skyddsnät är tillräckligt robusta, inte bara idag utan även i framtiden.

Även om den europeiska ekonomin har visat en anmärkningsvärd motståndskraft mot flera chockartade störningar under de senaste åren, kämpar nu konsumenterna och företagen med stigande energi- och livsmedelspriser, samtidigt som inflationen fortfarande är hög. Fattigdomen har visserligen minskat under det senaste årtiondet, men ojämlikheten har inte gjort det. Covid-19-pandemin förvärrade de befintliga ojämlikheterna, vilket tyder på eventuella brister i det sociala skyddets tillräcklighet och omfattning.

 Viktig framtidsrapport om välfärden

I pandemins tidiga fas spelade välfärdsstaten en avgörande roll, med ett snabbt införande och en snabb utvidgning av system för korttidsarbete och användning av digitalisering för att möjliggöra distansarbete och distansundervisning. Alla dessa åtgärder sparade värdefull tid samtidigt som effektiva vacciner utvecklades och gjorde det möjligt för viktiga arbetstagare att fortsätta med oumbärliga transport-, tjänste- och vårdarbeten.

Vid det informella mötet mellan ministrarna för sysselsättning och sociala frågor i Stockholm den 4 maj diskuterade vi utmaningarna och möjligheterna avseende den demografiska utvecklingen och en åldrande befolkning samt hur man kan möjliggöra ett fullgott och hållbart socialt skydd. Under mötet granskade vi rapporten från högnivågruppen för det sociala skyddets och välfärdsstatens framtid i EU, som beskriver konsekvenserna av viktiga megatrender för utformningen och omfattningen av systemen för socialt skydd och dess finansiering. 

I rapporten understryks det att en modern välfärdsstat bör ha starka buffertar mot ekonomiska chocker och investera i ”språngbrädor” som hjälper människor under kritiska livsomställningar, bland annat övergången från arbetslivet till pensioneringen. I rapporten dras slutsatsen att högkvalitativ utbildning och kompetens, vård till ett överkomligt pris och utveckling av förskoleverksamhet samt inkluderande politik för social trygghet och folkhälsa kommer att visa sig vara avgörande för  Europas framtida ekonomiska och sociala resiliens.

 Nya finansieringskällor

Vi måste säkerställa hållbar finansiering för en motståndskraftig och anpassningsbar välfärdsstat. Nya finansieringskällor kommer att behövas med tanke på den ökande efterfrågan. Varje euro som spenderas är en investering med långsiktig avkastning.

Vi måste fortsätta att skydda de mest utsatta i samhället, hindra människor från att hamna i fattigdomsfällan och utestängningscykeln mellan generationerna och hjälpa dem som redan hamnat där att ta sig därifrån. Enligt en undersökning anser färre än hälften av européerna att de har lika möjligheter att lyckas i livet. Och när fler än en av fem personer i EU riskerar fattigdom och social utestängning är det hög tid att agera.

Med den europeiska pelaren för sociala rättigheter och dess handlingsplan från 2021 är Europa redan ledande när det gäller att stärka kvaliteten på och tillgången till socialt skydd för att leva upp till sitt löfte om att bygga en jämlikhetsunion. Under de senaste två åren har EU:s medlemsländer enats om nya strategier för långtidsvård, tillräckliga minimiinkomstsystem, bekämpning av hemlöshet, en europeisk barngaranti och reviderade Barcelonamål för barnomsorg och en handlingsplan för den sociala ekonomin.

Trender som påverkar

De stora trender som påverkar det sociala skyddet är välkända: demografiska förändringar såsom en åldrande befolkning, klimatförändringar och den gröna omställningen, ett föränderligt arbetsliv och den digitala omvandlingen. Människor påverkas av dessa stora trender på olika sätt och i varierande grad, så våra system för socialt skydd måste vara lika dynamiska som stabila.

En välutformad välfärdsstat kan hantera asymmetriska ekonomiska chocker, tillhandahålla försäkring mot nya sociala risker och säkerställa att människor får sociala tjänster av hög kvalitet i alla skeden av livet. Det finns inga universallösningar, men många idéer har lagts fram, och det är viktigt att utgå från rapporten från högnivågruppen under de kommande månaderna och åren. 

Nicolas Schmit 
EU-kommissionär med ansvar för sysselsättning och sociala rättigheter

Anna Diamantopoulou 
Tidigare EU-kommissionär med ansvar för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter, nu ordförande för högnivågruppen för det sociala skyddets och välfärdsstatens framtid i EU

Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Annonser
annons LO
annons
annons
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons LO
annons
annons
Fackliga Brysselkontoret