Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till fördjupning
EU-minister Jessika Roswall (M) om varför EU är bra för Sverige och om en nystart för svensk EU-politik.

Debatt: Sverige är starkare i EU

Jessika Roswall (M) 31 maj 2023

För att hantera kriser och vår tids stora frågor – kriget i Ukraina, den gröna omställningen, brottsligheten och migrationen – behöver Sverige spela en ledande roll i ett starkt EU-samarbete, skriver EU-minister Jessika Roswall (M).

I gryningen den 24 februari 2022 ljöd flyglarmet i Kyiv. Efter en lång tids uppbyggnad var Rysslands brutala, illegala invasion av Ukraina ett faktum. Den har förändrat Europa i grunden och ställt oss inför ett helt nytt säkerhetspolitiskt läge.

Samma dag som den fullskaliga invasionen inleddes kom ett första sanktionspaket från EU-länderna som kastade grus i Kremls krigsmaskineri. Tre dagar senare fattades det historiska beslutet att använda EU-medel för att skicka vapen till Ukraina. En knapp vecka senare slängdes ryska banker ut från det internationella betalsystemet Swift.

EU:s handlingskraft stärker Sverige

EU:s handlingskraft under krigets första dagar visade två viktiga saker. För det första: när det är kris – finanskris, migrationskris, pandemi eller krig – behövs europeiska svar. Utan gemensamma lösningar för krisande banker, EU:s yttre gräns, vaccinbevis och militärt stöd till Ukraina blir hela vår kontinent – och Sverige – svagare.

För det andra visar de steg som EU har tagit det senaste året att det inte alls är frågan om en trögrörlig, byråkratisk koloss. Tvärtom kan unionen vara snabbfotad, formbar och styrd av starka viljor i medlemsstaterna. Det har också blivit tydligt under det svenska EU-ordförandeskapet under våren, där regeringens prioriteringar har satt sin prägel. Det är till exempel på svenskt initiativ som kommissionen har tagit fram en ny långsiktig strategi för att stärka unionens konkurrenskraft.

Det är bra med en levande debatt om vilken roll Sverige ska spela i EU, särskilt inför Europaparlamentsvalet nästa år. EU är den fjärde nivån i vår demokrati och det bör speglas i den politiska debatten.

Regeringens utgångspunkt i den debatten är självklar: Sverige ska spela en huvudroll i EU, inte vara en statist. Det är genom att vara aktiva runt förhandlingsborden – inte genom att låta andra länder göra upp över våra huvuden – som vi kan hävda svenska intressen.

Samtidigt finns det skäl att ompröva den tidigare regeringens misslyckade EU-politik. En av få gånger då de föregående S-ledda regeringarna tog initiativ i EU-politiken var när Stefan Löfven bjöd in till det sociala toppmötet i Göteborg 2017. Det ledde det till den sociala pelaren och EU-lagstiftning om bland annat minimilöner som rimmar illa med den svenska modellen, där arbetsmarknadens parter spelar en viktigare roll än lagstiftarna.

Nystart för svensk EU-politik

Sådana misstag ska den här regeringen inte göra. I stället för att bara låta Bryssel forma oss ska vi också vara med och forma Bryssel. Det svenska ordförandeskapet är början på en nystart för svensk EU-politik, där vi fokuserar på de stora, genuint gränsöverskridande frågorna snarare än arbetsmarknadspolitik och annat som hanteras bäst på nationell nivå.

Det är framför allt tre frågor som kommer att spela stor roll för EU fram till nästa års Europaparlamentsval och efter det.

  1. Ukraina. Om EU:s syfte tidigare har varit att förebygga konflikter mellan medlemsstaterna är det nu att värna unionen mot yttre hot, och i den uppgiften är stödet till Ukraina centralt. Under det svenska ordförandeskapet har det slutits överenskommelser om ett tionde sanktionspaket mot Ryssland och en historisk gemensam upphandling av ammunition till Ukraina. Sverige har också initierat arbetet med att undersöka hur frysta ryska tillgångar ska kunna användas för att bygga upp Ukraina. Allt detta har varit möjligt och fått effekt tack vare EU:s samlade styrka.

    Den styrkan och gemenskapen vill också Ukraina vara en del av. En ukrainsk seger är inte fullständig utan ett EU-medlemskap. Det kommer att ta tid att nå dit, men Sverige ska stötta Ukraina på varje steg längs den vägen. 
     
  2. Grön omställning och oberoende. Kriget i Ukraina har stärkt betydelsen av ett annat av regeringens prioriterade områden: grön omställning. Sverige och resten av EU har inte råd att vara beroende av fossil energi från auktoritära stater. I stället behöver vår demokratiska union samarbeta för att producera mer fossilfri energi.

    Därför är en av de stora framgångarna under det svenska ordförandeskapet att vi håller på att förhandla färdigt klimatpaketet Fit for 55. Det lägger grunden för en grön omställning som fungerar i praktiken för både företag och familjer. Ett konkret exempel på detta är att det ska finnas laddstolpar för elbilar var sjätte mil längs Europas större vägar senast 2026.

    Klimatpolitiken blir också effektivare på EU-nivå. I stället för att låta vissa länder åka snålskjuts på andras utsläppsminskningar innebär Fit for 55 att vi får ett heltäckande klimatpolitiskt ramverk som gör dyra svenska särlösningar överflödiga. Det är bra för Sverige, bra för EU och bra för klimatet.
     
  3. Brottsbekämpning och migrationspolitik. På hemmaplan är två av regeringens viktigaste frågor att genomföra ett paradigmskifte i kriminalpolitiken och få ordning och reda i migrationspolitiken. Men för detta behövs också handling i EU.

    Därför har regeringen lagt stor vikt vid åtgärder mot gränsöverskridande brottslighet under EU-ordförandeskapet. Bland annat driver vi på för att svensk polis ska kunna söka i andra länders register med hjälp av ansiktsbilder. Det ger polisen nya, kraftfulla verktyg som kan korta utredningstiderna.

    Även EU:s migrationspolitik behöver reformeras. Om vi verkligen vill undvika ett nytt 2015 behöver vi starkare kontroll av den yttre gränsen, snabbare processer för att skilja irreguljära migranter från människor som faktiskt har asylskäl samt ökat återvändande. EU:s migrationspakt, som delvis förhandlas under det svenska ordförandeskapet, är en viktig lösning på de problem vi ser i dag. Som ordförandeland ska vi föra förhandlingarna framåt och se till så att vi får på plats en stram och långsiktigt hållbar politik som leder till minskat migrationstryck på Sverige och EU.

Sedan kriget i Ukraina bröt ut förra året har stödet för Sveriges EU-medlemskap skjutit till nya rekordhöjder. Som EU-minister är jag stolt över det, men inte nöjd. För att stödet ska fortsätta vara högt måste vi som politiker leverera resultat både här hemma och i Bryssel. Därför behöver vi ett starkt EU, och ett starkt Sverige i EU

Jessika Roswall (M)
EU-minister

Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Annonser
ANNONS
annons
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
ANNONS
annons
Fackliga Brysselkontoret