Slutförhandlingar om EU-förslag om stärkt pressfrihet kan påbörjas

Med tydlig majoritet – 448 mot 102 och 72 som avstod – röstade EU-parlamentet på tisdagen för sin ståndpunkt om hur en ny europeisk medielag bör se ut.

– Utan fri press finns ingen demokrati. Den försämrade pressfriheten runt om i världen påverkar nu även Europa, sade Sabine Verheyen, en tysk kristdemokratisk EU-parlamentariker som ansvarar för att samla en majoritet bakom parlamentets ståndpunkt, under en debatt på tisdagen inför omröstningen.

De flesta närvarande svenska EU-parlamentarikern röstade för. Sverigdemokraternas två ledamöter röstade mot. Vänsterpartiets Malin Björk och den politiske vilden Peter Lundgren lade ned sina röster.

Förslaget, som lades fram av EU-kommissionen för ett år sedan, ska bland annat öka skyddet för medier mot statlig, politisk eller ekonomisk påverkan och mot att medier hamnar i händerna på några få ägare.

– När journalister attackeras, spioneras på, tystas eller åtalas ska vi skydda dem. När politiker inte kan hålla händerna från fria medier, ska vi slå dem på fingrarna, sade EU-parlamentariker Abir Al-Sahlani (C).

Pressfriheten i har i de flesta EU-länderna försämrats under de senaste åren. Störst har fallet varit i Polen, Cypern och Grekland enligt Reportrar utan gränsers index. En kritiker mot förslaget var EU-parlamentarikern Elżbieta Kruk från det polska regeringspartiet högernationalistiska Lag och rättvisa som anser att frågan inte bör regleras på EU-nivå.

– [Förslaget] är ett brott mot EU-fördraget. Det blandar sig även i i nationella regeringars rätt att forma sina egna mediamarknader. Kanske kommissionens verkliga syfte är att göra något annat än att stärka pressfriheten. Den kanske vill gå bortom fördraget och inkräkta på nationellt självbestämmande, sade Elżbieta Kruk.

Att förslaget inte skulle ha någon så kallad rättslig grund i EU-fördraget avvisade dock den ansvariga kommissionären Věra Jourová men hänvisning till att medlemsländernas rättstjänst tidigare gett det grönt ljus.

Skydd av journalister och deras källor

Parlamentet vill förbjuda alla former av inblandning och påtryckningar mot medier, inklusive att tvinga journalister att avslöja sina källor och få tillgång till krypterat innehåll. Spionprogram ska bara få användas mot journalister med en domstolsgodkännande i fall där misstankar om allvarliga brott såsom terrorism finns. Detta stötte på kritik från vissa som vill att användandet av spionprogram mot journalister helt ska förbjudas.

– Om man bryr sig om att skydda journalister måste man förbjuda spionprogram, sade Clare Daly, en irländsk vänsterpartist.

Transparentare finansiering

Ledamöterna föreslår att högst 15 procent av den totala reklambudgeten hos enskilda medier får komma från statliga organ. I bland annat Ungern köper staten upp betydande reklamplats i regeringstrogna medier för att stötta dem ekonomiskt. Medier måste också bli öppnare när det kommer till vem som äger dem och hur mycket statligt stöd de får.

Stora nätjättar ska inte längre godtyckligt få ta bort medieinnehåll eller begränsa det utan godkännande från en nationell tillsynsmyndighet.

Slutförhandlingar väntar

EU-länderna i ministerrådet enades om sin förhandlingsståndpunkt i juni. Tisdagens omröstning i EU-parlamentet innebär att slutförhandlingar mellan de två EU-lagstiftarna kan inledas. Målet är att nå en slutlig kompromiss innan nästa EU-val i juni 2024.