Sverige tar upp terrordåd på EU-toppmöte

När stats- och regeringscheferna håller EU-toppmöte i Bryssel på torsdag och fredag står flera stora frågor på agendan. Det handlar inte minst om stödet till Ukraina, krisen i Mellanöstern, unionens migrationspolitik och om halvårsöversynen av EU:s flerårsbudget. 

Statsminister Ulf Kristersson (M), som på onsdagen besökte riksdagens EU-nämnd inför Europeiska rådets möte, kommer också att jobba för att flera rådsslutsatser antas som har koppling till dådet.

Terroristen som sköt och dödade två svenskar och skadade en annan svensk, var en tunisier och IS-anhängare, som vistades olagligt i Belgien. 

Belgien har också över 100 000 personer som vistas olagligt i landet, medan motsvarande siffra i Sverige är 27 000, uppgav Ulf Kristersson i  riksdagen.

Han uppger  att Sverige nu kommer att driva på för skapa ett bättre samarbete mellan EU:s länder när det gäller att förmå personer, som fått avslag på sina asylansökningar, att återvända till sina hemländer.

Även den oroande krisen i Mellanöstern kommer att lyftas av på stats- och regeringschefernas möte, där Sverige stödjer förslaget om att skapa en humanitär korridor så att vatten, el och förnödenheter kan komma in i Gaza, samt förslaget att uppmana parterna att trappa ned konflikten.

EU planerar att tredubbla sitt humanitära bistånd till Gaza och även Sveriges regering, som nu pausat utvecklingsbistånd till Gaza, är beredd att öka sitt humanitära bistånd, enligt Kristersson.

Starkt stöd för Ukraina

Men den fråga som främst är i fokus på toppmötet rör EU:s fortsatta stöd till Ukraina. Sveriges statsminister fick i dag bred uppslutning av samtliga övriga partier i EU-nämnden för att unionen ska fortsätta att stötta Ukraina ekonomiskt, humanitärt och militärt.

– Vårt stöd förblir mycket starkt, varken en utdragen kris, eller andra kriser ska tillåtas påverka det faktumet, betonade han i sitt inledningsanförande med underförstådd referens till att ännu en drastisk kris pågår efter Hamas attacker på Israel. 

När det gäller EU:s budget, som också ska diskuteras, är Sverige för en återhållsam hållning. Det vill säga man vill inte öka utgifterna utan snarare prioritera om mellan poster, i det fall nya kostnader tillkommer. För denna linje uppgav statsministern att han räknade med att få stöd från bland andra Finland, Tyskland och Nederländerna. 

Sverige kommer samtidigt att ställa sig bakom att EU:s miljardbistånd  till Ukraina lyfts ut ur unionens budget och administreras separat, något som oppositionen i EU-nämnden inte hade några invändningar mot.

– Hur ställer sig regeringen då till att ge Ukraina tillgång till Jas 39 Gripen-plan? undrade Anna Lasses (C), som tyckte att regeringen hittills varit oklar. 

Enligt statsministern ingår Sverige redan i den så kallade F16-koalitionen av länder som vill stärka Ukrainas flygvapen med fler flygstridskrafter, bland annat stridsflygplan av modellen F-16.

Han uteslöt i sitt svar dock inte att Sverige kommer att skicka svenska Jas till Ukraina, men uppgav samtidigt att det inte kommer att ske innan Sverige blivit Nato-medlem.

Flera ledamöter vill också att EU ska stärka den internationella brottmålsdomstolen, ICC, i Haag som nu har ett fältkontor i Kiev.

Och Rebecka Le Moine (MP), som nyligen besökt Kiev underströk att ukrainska representanter vädjar om att också miljöbrott, exempelvis förgiftade sjöar och nedbrända skogar, som orsakats av Ryssland också behöver bli föremål för domstolens utredning, en syn som Ulf Kristersson sade sig dela.

Diskussion kring återvändande

Ännu ett ämne på agendan är migrationspolitik. 

EU-nämndens vice ordförande Matilda Ernkrantz, (S) påpekade att Sverige har närmare 70 procents återvändandegrad bland de som fått avslag, något som Europaportalen tidigare rapporterat om. 

Detta medan genomsnittet i EU är 22 procent, uppgav hon och föreslog att Sverige borde bistå andra EU-länder med att bygga upp ”ordnade återvändanden”, vilket hon ansåg att statsministern borde delge toppmötet. 

Förslaget föll dock inte i god jord hos Ulf Kristersson som menade att Sverige inte kan anses utgöra någon förebild, och påminde om de  27 000 personer vars avvisningar inte kunnat verkställas är kvar i Sverige. 

Det gjorde Matilda Ernkrantz frågande:

– Jag förstår inte vad statsministern ser för motsättning i detta att Sverige kan bidra till att fler länder får bättre återvändande, sade hon.