Sveriges nettoavgift för EU-medlemskapet mindre än en halv procent av BNP

För att få perspektiv på vad länderna betalar i EU-avgift och vad de får tillbaka i EU-bidrag kan man jämföra med medlemsländernas  bruttonationalprodukt som visar det totala värdet på de tjänster och varor som produceras i ett land.

Sveriges nettoavgift – alltså skillnaden mellan EU-avgiften och EU-bidragen – till EU låg i genomsnitt på runt 0,4 procent av landets BNP för åren 2000–2022. Nettoavgiften är en del Sveriges offentliga utgifter som i sin tur uppgick till över 47 procent av BNP 2022. 

Jämfört med andra EU-länder hamnar Sverige på fjärde plats över dem som betalade relativt mest till unionens gemensamma budget. 

En viktig förklaring till att svenskarna betalar relativt mer till EU-budgeten är att Sverige är betydligt rikare än många EU-länder och att landet inte få lika mycket tillbaka i EU-stöd som andra, eftersom Sverige inte har så fattiga regioner eller ett relativt stort bidragsberättigat jordbruk som andra EU-länder kan ha.

De länder som bidragit till EU-budgeten mest i förhållande till BNP är Nederländerna, Belgien och Tyskland. De EU-länder som under mätperioden tjänat mest på medlemskapet är Litauen, Lettland och Ungern; alla med över motsvarande 2,5 procent av BNP i snitt.

Förändringar över tid

De flesta EU-länder som var nettobetalare – betalade in mer än man fick tillbaka – i början av mätperioden är det även i slutet. Men vissa länder har gått från att vara nettomottagare till att betala in mer än återflödet av EU-medel. Till dessa hör i synnerhet Irland.