EU-kandidat Charlie Weimers (SD): I EU-parlamentet kan vi driva SD-politik

Europaportalen möter upp Charlie Weimers i Europaparlamentet i Bryssel. Han berättar att det finns tre frågor som kommer att vara extra viktiga för honom efter valet: kampen mot EU-centralism, klimatfrågan och migrationspolitiken.

Det sämsta EU-beslut som fattats under den här mandatperioden är enligt Charlie Weimers coronafonden. Fonden, en lånefinansierad återhämtningsplan, lanserades 2021 för att minska de negativa ekonomiska konsekvenserna av pandemin och finansiera delar av klimatpolitiken.

Charlie Weimers är förvisso kritisk till fonden i sig, men det som upprör honom är inte minst symbolen i lånet. Att Sveriges ekonomi, enligt honom, nu under många år framöver är ännu mer beroende av och sammankopplad med EU-organisationen.

– Det var ett slags genombrott för EU-centralismen i det att man tog upp gemensamma lån för första gången som union. Det banade väg för EU-skatter och man valde att skuldsätta oss och kommande generationer fram till 2058. Ett väldigt, väldigt ansvarslöst sätt att hantera folks förtroende på, anser jag, säger Charlie Weimers. 

Ingen vet dock hur mycket Sverige kommer betala för fonden. Det kan bli allt från ingenting till i snitt fem miljarder kronor per år.

Men trots sin EU-skepsis tycker Charlie Weimers att delar av EU-samarbetet är bra. Bland annat var det positivt att EU så snabbt efter den ryska invasionen kunde samlas kring både sanktioner mot Putin och Ryssland och ett kraftfullt stöd till Ukraina. 

Ett annat område han säger att han vill samarbeta på är kring klimatet, men en undersökning visar att SD röstat nej i nästan 70 procent av alla klimatomröstningar i Europaparlamentet. 

– Klimatpolitiken måste ju vara konsekvensanalyserad och genomtänkt att fungera i praktiken. 

Delar av EU:s gemensamma klimatpolitik tycker Charlie Weimers påverkar individen för mycket. Han tycker inte att EU ens ska diskutera skogspolitik, som idag är en nationell fråga, eller förbjuda förbränningsmotorer från 2035.

Dessutom tycker Charlie Weimers att klimatpolitiken framförallt borde fokusera på 2050 istället för, som nu, delmålet 2030.

– Jag tycker att målet 2050 är det som borde stå i centrum och att vi, om vi uppnår delmålen eller inte, det spelar mindre roll i mitt tycke, säger Charlie Weimers, men han lägger sedan till: Regeringen har ju tillsammans med Sverigedemokraterna antagit klimatmålen för 2030 och det har ju den svenska regeringen att rätta sig efter. 

2030-målet är lagstiftad EU-politik, är det inte viktigt att alla länder försöker förhålla sig till lagstiftningen?

– Jo, det ska man ju försöka göra. Men det finns definitivt bättre sätt att bedriva klimatpolitiken än att gå på privatkonsumenter. Utsläppshandelssystemet tycker vi är ett positivt exempel i det avseendet som vi gärna vill bygga ut till att omfatta länder utanför EU också.

FN:s klimatpanel skriver i en rapport att det är mycket bråttom att vända den pågående klimatkrisen, som redan nu skadar människor och miljö.

 Håller du med? 

– Jag har inte läst [rapporten] i detalj. Det jag kan säga är att jag tar frågan på allvar och jag strävar efter minskning av de fossila utsläppen i den politik vi för.

Charlie Weimers skrev i en debattartikel i att små länder körs över om de inte sätter hårt mot hårt i EU. Sverige har dock i ministerrådet röstat ja till 720 EU-lagar och nej till 14 lagar sedan 2013. Portugal, med lika stor befolkning som Sverige, har aldrig röstat nej och EU:s minsta land Malta har bara röstat nej 8 gånger på 8 år.

– Den svenska strategin har varit att rösta ja så mycket man kan för att upplevas som en konstruktiv spelare. Jag tycker var och en får dra sina egna slutsatser av den utveckling som har varit: Med att svenska skattepengar går till södra och östra Europa genom coronafonden, säger Charlie Weimers.

Med andra ord kan man enligt honom se det som att Sverige körts över trots att de röstat ja. Och enligt SD:s nya strategi ska Sverige rösta nej oftare och till och med antyda att man är  beredd att lämna EU om övriga EU-länder beslutar något som går emot Sverige.

– Man har en instinkt att inte att inte vara i vägen, att inte att inte bråka. Det tjänar inte svenska intressen, säger Weimers.

I riksdagens EU-nämnd, som fattar beslut om hur Sverige ska agera i EU, har SD dock bara gått emot fyra procent av besluten sedan valet 2022. SD i riksdagen har blivit ett av de minst EU-kritiska partierna.

– Det är en slags roll som Sverigedemokraterna har i Stockholm där det handlar om att hålla ihop regeringssamarbetet helt enkelt. Medan här [i Bryssel] så kan vi driva sverigedemokratisk politik helt och hållet utifrån vårt valmanifest. 

Slutligen får Charlie Weimers kommentera om han tycker att Ungern är en rättsstat eller inte, men det vill han inte. Han vill inte att politiker från Europaparlamentet ska rösta om eller uttala sig om sådant som EU-domstolen har bestämmanderätt i.

–  Vi ska lämna den här typen av avgörande till EU-domstolen. Men det jag kan säga är att det finns saker och ting i Ungern som jag ser på med oro. Det är klart att koncentrationen av makt till det stora regeringspartiet är någonting som jag inte skulle vilja se i mitt eget land. Så är det.

Men att makt ska spridas ut är en del av rättsstatsprincipen. Finns det delar av rättsstatsprincipen som de inte följer?

–  Jag menar att det finns inslag där som jag som oppositionell hade höjt rösten emot väldigt tydligt, ja, säger Charlie Weimers.