Motståndet mot Rysslands krig och förstärkt försvarspolitik präglade veckan. 

I måndags, samma dag som Ungerns parlament godkände det svenska Natomedlemskapet, samlades europeiska ledare i Paris för att diskutera stödet till Ukraina. 

Den franske presidenten Emmanuel Macron manade till handling och sade att “ett nederlag för Ryssland är avgörande för säkerheten och stabiliteten i Europa” och att man därför inte får utesluta att sätta in soldater från Nato- eller EU-länder i Ukraina. Det sistnämnda var nytt och väckte reaktioner både i EU och i Ryssland.

På onsdagen sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att “vi inte längre har tid med illusioner” om fred i Europa och lovade att veckan därpå föreslå en ny gemensam strategi för att stärka försvarsindustrin. 

På torsdagen krävde Europaparlamentet i ett uttalande att Ukraina skulle få allt de behövde för att besegra Ryssland och att EU- och Natoländerna därför måste ge minst 0,25 procent av sitt BNP i årligt stöd till Ukraina. 

Det kan också noteras:

… att Sverigedemokraterna gick emot sin partigrupp och var det enda svenska partiet som inte ville stärka skyddet mot rättegångsmissbruk som syftar till att trakassera och tysta journalister, så kallad SLAPP

… att EU beslutat ge mer humanitärt stöd till palestiner

… att medlemsländer, enligt EU:s revisorer, struntar i EU-rekommendationer för att stärka rättsstatsprincipen.