Hoppa till huvudinnehåll
Annons
Hoppa till fördjupning
Regeringarna under Polens tidigare premiärminister Mateusz Morawiecki och Ungerns premiärminister Viktor Orbán har fått omfattande kritik för att underminera rättsstatens priniciper. Arkivbild.

SD kritiserar inte Ungern och Polen – trots bristande rättsstatlighet

BRYSSEL 10 april 2024

Alla de svenska partierna, med ett tydligt undantag, stödjer som regel EU-parlamentets kritik mot brister i medlemsländers demokrati och rättsstatlighet. Lojalitet till partier som styrt något av de kritiserade EU-länderna tycks  ha haft viss betydelse. Det visar Europaportalens genomgång av parlamentets omröstningar.

Frågan om rättsstatens principer – grundläggande spelregler i en demokrati såsom oberoende domstolar och begränsad offentlig maktutövning – har under de senaste åren varit en het fråga i EU. Två länder har stått i centrum kritiserade för att underminera de principerna: Ungern och Polen.

EU-domstolen har i flera fall fällt de två länderna för brott mot demokratiska grundpelare. För Ungern handlar det bland annat om att ha brutit mot akademisk frihet och asylrätten. EU-domstolen har i ett antal domar dömt ut den förra polska regeringens så kallade reformer av domstolsväsendet för att sätta alltför stor makt över domstolar i händerna på politiker.

EU-parlamentet har tagit på sig rollen att uppmärksamma och fördöma den demokratiska tillbakagången. Det har bland annat skett genom att det tagit fram en rad rapporter och resolutioner om utvecklingen och uppmanat kommissionen och medlemsländerna att göra mer.

Europaportalen har för den nuvarande mandatperioden identifierat 25 sådana resolutioner och undersökt hur de åtta svenska partierna röstat om dem. Det finns ett tydligt och brett stöd för resolutionerna förutom hos Sverigedemokraterna som röstat nej i en stor majoritet av omröstningarna.

SD har röstat mot alla resolutioner som kritiserar rättsstatsbrister i Ungern och Polen. Partiets ledamöter har även röstat mot de årliga rapporter som kommissionen tar fram om situationen för rättsstatens principer i alla medlemsländer. Polen styrdes under största delen av mandatperioden av Lag och rättvisa som sitter i samma partigrupp som SD.

Fyra av Sverigedemokraternas fem ja-röster på området gäller rapporter som handlar om situationen för rättsstaten på Malta i samband med mordet på journalisten Daphne Caruana Galizia. SD:s delegation i EU-parlamentet, där politikerna Charlie Weimers och Johan Nissinen ingår, menar i en skriftlig kommentar till Europaportalen att "resolutionerna om Malta framförde sansad, konkret och konstruktiv kritik medan de om Ungern och Polen var mer politiserade och onyanserade".

"Om resolutionerna om Ungern och Polen utformats som de om Malta hade vi möjligtvis röstat för dem", skriver de.

Malta styrs sedan 2013 av socialdemokratiska regeringar. Den femte rättsstatsrapporten som SD ställde sig bakom handlade om läget i Slovakien som styrs av den populistiske socialdemokraten Robert Fico.

Kristdemokraterna och Moderaterna har röstat nej till två rättsstatsrapporter som kritiserar situationen i Grekland respektive Slovenien. Båda länderna leddes vid rösttillfällen av premiärministrar som tillhör EPP – den politiska partigrupp som även KD och M sitter i. Moderaternas pressekreterare i EU-parlamentet kommenterar beslutet att rösta nej till de två resolutionerna så här

"I fallet Slovenien och Eppo så hade Slovenien redan nominerat en åklagare till Eppo när texten antogs, vi såg därför inte anledningen för en resolution. Vad gäller Grekland, så speglades inte rådande läge i landet fullt ut."

Kristdemokraterna har ytterligare ett nej när EU-parlamentet i slutet av 2020 välkomnade den nya flerårsbudgeten som även innehåller en viktig mekanism för att kunna straffa länder som underminerar rättsstaten, den så kallade villkorsmekanismen. Mot denna resolution röstade även Vänsterpartiet.

Övriga svenska partier – Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna – har röstat ja till alla 25 rättsstatsrapporter (med undantag för ett frånvarotillfälle för Liberalernas ledamot).

Mer fakta

Fredrik Haglund
Redaktör, Bryssel
Skicka epost
Fredrik_Haglund
Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Annonser
TCO
annons komm
annons LO
annons
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
TCO
annons komm
annons LO
annons
Fackliga Brysselkontoret