EU-minister Roswall om medlemskapsförhandlingar: Historiskt

Bara någon vecka efter Rysslands fullskaliga invasionskrig mot Ukraina ansökte Kiev om medlemskap i EU. Ett par dagar senare ansökte även de forna sovjetrepublikerna Moldavien och Georgien. I rekordfart behandlades deras ansökningar och strax innan jul gavs klartecken till Ukraina och Moldavien att inleda formella medlemskapsförhandlingar.

De symboliska förhandlingarna inleds i dag tisdag med en ceremoni i Luxemburg.

– Det är ett historiskt och otroligt viktigt steg för dem men också för EU, sade Sveriges EU-minister Jessika Roswall (M) på väg in på ett möte med sina EU-kollegor i Luxemburg på tisdagen.

Hon ser det som ett viktigt bevis på att de två länderna redan gjort framsteg i att närma sig EU.

– Moldavien trots bristande resurser både ekonomiskt och vad det gäller tjänstemän och Ukraina mitt i ett krig, sade Roswall.

Efter tisdagens ceremoni med Moldavien och Ukraina kommer EU att lägga fram ett förhandlingsramverk med reformer och lagar som de två länderna måste genomföra innan de kan anses reda att gå med i EU.

Totalt ska 35 så kallade förhandlingskapitel som täcker lagar och regler inom allt från tullar, fiske, bolagsrätt till rättsväsende och jordbruk. Det är process som historiskt har tagit många år att genomföra. Medlemskapsförhandlingarna med Montenegro inleddes 2012 och hittills har endast tre av kapitlen kunnat avslutas. Varje medlemsland kan lägga sitt veto vid varje öppning och avslut av de 35 kapitlen.

Motstridigt Ungern rundas

Ungern, det enda EU-landet som i dagsläget uttryckligen motsatt sig ett ukrainskt EU-medlemskap, tar den första juli över det roterande ordförandeskapet i EU. Enligt EU-minister Jessika Roswall är detta ett "viktigt skäl" till varför starten på förhandlingarna kommer nu. De mer substantiella medlemskapsförhandlingarna väntas starta under det polska EU-ordförandeskapet som tar vid den första januari nästa år.

Utvidgning stöds av majoritet

I våras lät EU-kommissionen tillfråga invånarna i medlemsländerna om deras syn på unionens utvidgning och huruvida de var för eller mot att ta emot nya länder i EU. 51 procent svarade då att de är för. Högst var stödet i Litauen och Spanien. I Ungern, vars regeringen är den största kritikern mot Ukraina, är stödet bland invånarna bland de högsta med 66 procent för. I Sverige säger sig 61 procent vara för en utvidgning. Minst är stödet i Österrike och Frankrike.