Svensk-finskt initiativ: Inga fler EU-bidrag utan rättsstatlighet

I ett brev till EU-kommissionen vill Sverige och Finland, inför nästa flerårsbudget i EU 2028, se en skärpning av kravet på medlemsländer som får EU-bidrag ska följa EU:s gemensamma värderingar, särskilt rättsstatsprincipen, demokrati och grundläggande rättigheter. De båda länderna knyter an till kommissionsordförande Ursula von der Leyens löfte i juli till Europaparlamentet att stärka rättsstatsprincipen i EU.

– Det finns flera goda exempel i dag på hur man har kopplat EU-medel till kravet på rättsstatlighet. Men vi tänker att det här bör göras genomgående i hela EU-budgeten och alla olika finansieringsprogram, sade EU-minister Jessica Rosencrantz (M) på väg in på sitt första ministerrådsmöte i Bryssel på tisdagen där rättsstatsprincipen ska diskuteras. Hon lyfte fram den stora jordbruksbudgeten som ett område där krav på rättsstatlighet bör kopplas till utbetalningar. 

– Det här är grunden för hela EU-samarbetet. Alla medlemsstater har ju frivilligt skrivit under det här fördraget och de grundläggande rättigheterna, men vi ser en ökad vikt att hålla i detta både för gamla medlemsstater och för nya. Rättsstatens principer måste värnas i alla lägen, sade Jessica Rosencrantz.

År 2020 när EU:s nuvarande flerårsbudget, som gäller till och 2027 antogs, infördes en mekanism för villkora EU-stöd med respekt för rättsstatens principer, något som Sverige och Finland nu vill bygga vidare på.  

I brevet betonas även vikten av att EU:s kandidatländer “visar på konkret och hållbar efterlevnad av demokrati, rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter både före och efter de går med i EU”.