Rörigt på den svenska EU-fronten – "ett stort bekymmer"
STOCKHOLM 29 november 2024En enig riksdag har positionerat Sverige som ett återhållsamt EU-land inför de kommande stora budgetförhandlingarna. Som enda land röstade Sverige i veckan nej till nästa års EU-budget. Samtidigt i Europaparlamentet spretade Tidöpartierna åt alla håll och intog tre av tre möjliga ståndpunkter.
– Det är ett stort bekymmer för Sverige och gör det svårare för Elisabeth Svantesson att förhandla i EU, säger Europaparlamentariker Adnan Dibrani (S).
De senaste åren har Sverige i ministerrådet gått från att godkänna EU:s årsbudgetar till att aktivt rösta emot dem. I veckan var Sverige ensamt om att rösta nej till EU:s budget på 155 miljarder euro för 2025.
En orsak är att Sverige inte vill att budgetens reservutrymme ska användas till växande räntebetalningar, 2,3 miljarder euro motsvarande 26 miljarder kronor, för coronafonden utan att det ska finansieras genom nedskärningar på annat i budgeten.
Statssekreterare Johanna Lybeck Lilja på finansdepartementet förklarar den svenska hållningen.
– Det handlar bland annat om att ha budgetdisciplin och tillräckliga marginaler i EU:s budget samt att nya kostnader ska finansieras av omprioriteringar, så att det finns tillräckligt utrymme för att kunna ta hand om eventuella oförutsedda händelser, sade Johanna Lybeck Lilja i ett uttalande till Europaportalen.
Hon betonade att samtliga partier i riksdagen stod bakom den svenska linjen att rösta nej, något som också bekräftas från flera källor i riksdagens EU-nämnd.
Av ministerrådets röstprotokoll framgår även att andra länder i år intagit en mer kritisk hållning och lagt ner sina röster. Att fem länder nu aktivt visar sitt missnöje med budgeten kan ses som politiska förberedelser inför de kommande förhandlingar som antas början efter sommaren 2025 om EU:s stora flerårsbudget som ska börja gälla 2028.
Svenska partier spretar i EU-parlamentet
Samtidigt som ett enigt Sverige förbereder sig för den stora budgetfighten är bilden en annan i Europaparlamentet.
Där spretar de svenska partierna åt olika håll. Inte ens regeringspartierna M, KD och L håller en gemensam linje utan landar i tre av tre möjliga positioner, ja, nedlagd röst och nej.
Den svenska splittringen väcker oro. Socialdemokraterna tror att det kommer att försvåra för finansminister Elisabeth Svantesson (M) när hon ska föra Sveriges talan i de kommande förhandlingarna.
– Det är ett stort bekymmer för Sverige att regeringsunderlagets partier var oeniga i omröstningen. Det skickar en splittrad signal från Sveriges regering och gör det svårare för Elisabeth Svantesson att förhandla i EU, säger Europaparlamentariker Adnan Dibrani (S) i ett uttalande till Europaportalen.
Sverigedemokraterna är förvånade att moderater och liberaler inte stödjer regeringens hållning.
– SD stödjer regeringens sparsamma linje om nästa års EU-budget, men är förvånade att L och M inte backar regeringen. EU:s budget måste bygga på sunda budgetprinciper, säger Dick Erixon (SD) i ett uttalande till Europaportalen.
Kristdemokraten Alice Teodorescu Måwe var ensam från regeringspartierna och den enda ledamot i den kristdemokratiska EPP-gruppen att rösta nej. Hon motiverade sitt ställningstagande med bland annat: " att nya nödvändiga utgifter ska finansieras med omprioriteringar, inte med nya inkomster". Liberalerna som röstade ja pekar i sitt svar på att deras partigrupp “vann flera förhandlingssegrar, bland annat när det kom till att säkra stödet till Erasmus”. Moderaterna har valt att inte svara på varför de trots sin kritik mot budgeten inte röstade nej.
Omröstning i Europaparlamentet om EU:s årsbudgetar 2021-2024
Källa: Europaparlamentets röstprotokoll 2021, 2022, 2023 och 2024.
Ämnen i artikeln
