Sverige EU-granskas – har brister kampen mot mutor

Sverige är först ut när EU-länderna den 13 december drar igång diskussionerna i ministerrådet om situationen för rättsstatens principer i medlemsländerna, diskussioner baserade på EU-kommissionens årliga rättsstatsrapport.

För Sverige riktas den främsta kritiken mot det bristande arbetet mot svenska företags korruption i utländska affärsförbindelser. Enligt kritiken rör det sig om otillräckliga rättsliga bestämmelser och bristande lagföring för att ställa företag till svars i Sverige. Kommissionen ser även med oro på korruption till följd av infiltration av organiserad brottslighet i svensk offentlig förvaltning. 

Samtidigt konstaterar EU-kommissionen att “liksom under tidigare år är nivån på den upplevda korruptionen i Sverige bland de lägsta i EU och världen”. 

Hayaat Ibrahim, generalsekreterare för Institutet mot mutor (IMM), ser dock allvarligt på kritiken. 

–  Även om Sverige sammantaget har fått ett högt betyg jämfört med andra länder är de brister som påpekas mycket allvarliga utifrån ett korruptionsperspektiv, säger hon till Europaportalen. 

Ytterligare försämring

I början av oktober konstaterade även Transparency International i en rapport att Sverige ytterligare tappar i arbetet mot mutor i internationella affärsförbindelser. Rapporten visar på en historiskt låg nivå av bekämpning av mutor i utlandet generellt – men att även Sverige, vars export, enligt rapporten, utgör en procent av världshandeln, tappar i ranking. 

Från att ha ansetts ha en ”måttlig” regelefterlevnad vid den senaste mätningen 2020, halkar nu Sverige ner till kategorin ”begränsad” regelefterlevnad – den näst lägsta nivån i Transparencys ranking. Under perioden 2018-2021 öppnade Sverige tio förundersökningar om mutor i utlandet och påbörjade två rättsprocesser. 

Ulrik Åshuvud är ordförande i Transparency International Sverige: 

– Sverige tappar framför allt eftersom det under perioden inte har registrerats några lagakraftvunna fällande domar. Det pågår i nuläget ett antal rättsprocesser som borde kunna inkluderas i nästa mätning, sade han i ett uttalande i samband med att rapporten släpptes. 

Bland annat pekar Transparencyrapporten på begränsningar i jurisdiktionen, brist på straffrättsligt ansvar för företag, otillräckliga sanktioner och bristande resurser hos rättsväsendet som svagheter i det svenska upprätthållandet av OECD:s konvention mot mutor av utländska offentliga tjänstemän i internationella affärsförbindelser. 

– Att arbetet mot mutor i utlandet är särskilt viktigt för Sverige ska ses i ljuset av att stora svenska bolag fortsätter att utmärka sig negativt vad gäller korruption i internationella affärsförbindelser, med höga straffavgifter och övervakning från andra jurisdiktioner som följd, konstaterade Ulrik Åshuvud. 

Organiserad brottslighet i offentliga sektorn

Utöver problemet med mutor i utlandet lyfter EU-kommissionen i sin rättsstatsrapport risk för infiltrering av organiserad brottslighet inom den offentliga sektorn – något som Hayaat Ibrahim på Institutet mot mutor tycker är särskilt oroande. 

– Här menar vi på att det finns anledning att se över balansen mellan tillit och kontroll, säger hon. 

Får inte hamna i falsk trygghet

Som EU-kommissionen konstaterar i rättsstatsrapporten ligger Sverige högt i rankning när det gäller sitt korruptionsarbete och när Sverige i morgon tisdag ska förklara sig för övriga medlemsländer lär utfrågningen inte bli bland de tuffaste – inte minst då bland annat även Polen, som har betydligt större problem med efterlevnaden av rättsstatens principer, även ska frågas ut. 

Enligt Hayaat Ibrahim bör dock Sverige inte luta sig tillbaka. Hon pekar på att man, utifrån olika publiceringar på korruptionsområdet de senaste åren, kan skönja en trend där Sverige, till viss del, halkar efter gentemot nordiska grannländer. 

– Vi får därför inte bli alltför bekväma och hamna i en falsk trygghet, konstaterar hon. 

Vad gör Sverige?

Sveriges EU-minister Jessika Roswall (M) representerar Sverige på tisdagens ministermöte.  

Hur allvarligt ser du på EU-kommissionens kritik?

– Vi tar rekommendationerna på allvar och arbetar för att implementera dem. Mutor i utlandet är en prioriterad fråga för regeringen och svenska myndigheter. Både polis och åklagare deltar i internationella samarbeten på detta område, bland annat inom OECD, säger Jessika Roswall i en skriftlig kommentar till Europaportalen. 

Vad planerar regeringen att göra för att komma tillrätta med de här problemen? 

– För att skapa nödvändiga förutsättningar för att effektivt kunna lagföra mutbrott i utlandet och samtidigt garantera rättssäkerheten, infördes 2019 ny lagstiftning, baserat på rekommendationer från OECD. Det är för tidigt att göra en fullständig utvärdering av denna lagstiftning i dag, men regeringen följer utvecklingen, i enlighet med kommissionens rekommendation, säger Jessika Roswall.