Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till fördjupning
EU-kommissionärer Valdis Dombrovskis och Paolo Gentiloni.

Nya budgetregler i EU ska minska skulder och öka investeringar

BRYSSEL 26 april 2023

EU:s nuvarande budgetregler har lett till ökade statsskulder, minskande investeringar och dämpad tillväxt menar kommissionen som lägger fram den största budgetreformen sedan finans- och eurokrisen. Vägen framåt är, enligt förslaget, mer realistiska skuldsaneringar i balans med ökade investeringar.

EU-kommissionen föreslog på onsdagen en uppdatering av de nuvarande reglerna för medlemsländernas statsfinanser. 

– Mycket har ändrats sedan EU först utarbetade sina finanspolitiska regler på 1990-talet. Statsskulderna har ökat kraftigt. EU står även inför massiva reform- och investeringsbehov, sade EU:s eurokommissionär Valdis Dombrovskis, en konservativ lett.

De nuvarande reglerna i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt har fått kritik för att vara allt för krångliga, rigida och för att strypa investeringar. Ekonomikommissionär Paolo Gentiloni, en italiensk socialdemokrat, gick ovanligt hårt åt det nuvarande regelverket.

– Paktens tillkortakommanden har varit alltför uppenbara, sade Gentiloni som pekade på att statsskulderna är högre, investeringarna på nedåtgående och tillväxten har varit alltför låg under de senaste två årtiondena.

Förslaget ändrar inte de grundlagsfästa gränserna för hur stor statsskulden får vara, högst 60 procent av BNP, och budgetunderskottet, högst 3 procent av BNP, i medlemsländerna men lägger ut nya metoder för att minska skulderna. En huvudlinje i förslaget är att mer stegvis, realistiskt och stabilare minska statsskulderna, balanserat med större möjligheter att investera inom viktiga områden. 

Detta ska ske genom att göra regelverket enklare, öka flexibiliteten för medlemsländerna att själva besluta hur saneringen ska gå till samtidigt som man ser till att de åtagande som görs faktiskt efterlevs.

Flerårsplaner för skuldsanering

För de länder som inte klarar EU:s budgetgränser kommer kommissionen att utfärda tekniska färdplaner som stakar ut vägar för att få ned skulder och underskott. Länder som klarar gränserna kommer bara få teknisk information från kommissionen.

Medlemsländerna ska utifrån dessa skicka in en plan som omfattar finanspolitik, investeringar och reformer och som sträcker sig 4–5 år framåt beroende på landets valcykel.  Länderna får själva lägga upp hur de ska få ned skuldnivån – den måste dock vara lägre i slutet av perioden än i början. 

– [Förslaget] tar medlemsländernas olika finanspolitiska utgångspunkter och deras olika utmaningar för statsskulden, sade Paolo Gentiloni.

Flerårsplanen ska kunna uppdateras om exempelvis ett nyval driver fram en ny regering med nya politiska prioriteringar.

Om ett land i sin plan tar med reformer som på sikt stärker statsfinanserna, skapar tillväxt eller bidrar till EU-gemensamma prioriteringar som klimat, sociala frågor, digitalisering och försvar kommer att kunna få längre tid på sig att klara sina mål om att minska skulderna. 

Skuldsaneringen måste dock minst motsvara 0,5 procent av BNP så länge detta inte gör att budgetunderskottet överstiger 3 procent.

Kommissionen räknar med att denna större flexibiliteten för medlemsländerna ska leda till att de i större utsträckning än i dag lever upp till sina åtaganden.

– Större nationellt ägarskap bör leda till bättre efterlevnad. Men om det inte räcker har vi vidtagit åtgärder för att skydda och stärka efterlevnaden, sade Dombrovskis.

Medlemsländer ska inte tillåtas skjuta upp åtstramningar till ett senare datum. Länder som inte klarar underskottsmålet på 3 procent hamnar direkt i det så kallade förfarandet för alltför stora underskott. 

De bötesbelopp som kan dömas ut till Euro-länder som inte följer regelverket – något som hittills aldrig har hänt trots att många medlemsländer vid något tillfälle brutit mot det – sänks dock. Tanken bakom detta är att göra dem mer effektiva om de faktiskt döms ut då ett land bryter mot stabilitets- och tillväxtpakten. 

Undantagsklausul blir kvar

Den undantagsklausul från regelverket som infördes vid coronakrisen och förlängdes vid starten av Rysslands krig kommer att finnas kvar och även kunna utlösas för enskilda medlemsländer vid ”exceptionella omständigheter som ligger utanför medlemsstatens kontroll”.

Hoppas på enighet i år

Kommissionens förslag skickas nu till lagstiftarna i EU-parlamentet och medlemsländerna. Förhoppningen är att de ska nå enighet om det nya regelverkets slutliga utformning redan i år så att kommissionen 2024 kan börja fasa in det.

Statsskulder och budgetbalans i EU-länderna

Fredrik Haglund
Redaktör, Bryssel
Skicka epost
Fredrik_Haglund
Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Annonser
Annons från EU-kommissionen
Annons från socialdemokraterna
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Skriv in din epostadress här:

Annonser
Annons från EU-kommissionen
Annons från socialdemokraterna
Fackliga Brysselkontoret