Hoppa till huvudinnehåll
Annons
Hoppa till fördjupning
Statsminister Ulf Kristersson (M) skakar hand med Spaniens socialdemokratiske premiärminister Pedro Sánchez under torsdagens EU-toppmöte. I bakgrunden syns Ungerns premiärminister Viktor Orbán.

EU-ledare vill se ytterligare bistånd till Gaza

BRYSSEL 27 oktober 2023

Israels rätt att försvara sig, fördömande av Hamas,  humanitär hjälp till befolkningen i Gaza och en internationell fredskonferens, det enades EU-ländernas högsta politiska ledare på torsdagens EU-toppmöte. Samtidigt fick Ungerns premiärminister Viktor Orbán stöd av sin nye slovakiske kollega Robert Fico i sitt motstånd mot att hjälpa Ukraina mot den ryska ockupationsmakten.

Efter flera timmars diskussioner kunde EU-ländernas stats- och regeringschefer natten till fredagen enas om en gemensam position om kriget i Gaza.

”Europeiska rådet […] efterlyser fortsatt, snabbt, säkert och obehindrat tillträde för humanitärt bistånd och hjälp för dem som behöver det genom alla nödvändiga åtgärder, inbegripet humanitära korridorer och pauser för humanitära behov”, blev den slutliga formuleringen i den enligt uppgift mest omdebatterade passagen i slutsatserna från EU-toppmötet om Mellanösternkonflikten.

Bland annat Tysklands och Österrikes ledare var oroliga för att krav på eldupphör i de israeliska insatserna för att komma åt terrorgruppen Hamas skulle vara till nackdel för Israel. Spaniens premiärminister Pedro Sánchez ska enligt Politico ha drivit på för en paus i attackerna för att kunna ge bistånd till behövande i Gaza. En kompromiss nåddes i slutänden där man uppmanade till ”pauser för humanitära behov”. I gengäld ställde sig EU-toppmötet bakom att anordna en internationell fredskonferens ”inom kort” utan att specificera vem eller var den ska äga rum.

Statsminister Ulf Kristersson (M) var inte förvånad över meningsskiljaktigheterna.

– Vi vet att det finns historiska skillnader i synsättet på hela Mellanöstern och de lyser igenom här också, sade Kristersson efter toppmötets första dag.

I sitt uttalande kräver EU-ledarna även att den israeliska gisslan friges, understryker Israels rätt att försvara sig i enlighet med internationell rätt.

– Den humanitära situationen i Gaza har allvarligt försämrats. Därför anser vi att EU bör göra allt som är möjligt för att bidra till att lösa frågan om det humanitära tillträdet, sade Europeiska rådets ordförande Charles Michel.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen pekade på att att mer hjälp från EU är på väg i denna stund.

Stats- och regeringscheferna diskuterade även konsekvenser av kriget på dels närområdet, dels säkerhetsrisker i medlemsländerna och ökad antisemitism och islamofobi.

– Ledarna beskrev den snabba spridningen av hatpropaganda och terroristpropaganda på nätet, med risk för att detta leder till våld och terroristhandlingar, sade Ursula von der Leyen.

Enligt Ulf Kristersson finns en oro i andra medlemsländer för att konflikten i Mellanöstern kan sprida sig till Europa.

– Det är väldigt många länder som är väldigt bekymrade över vad som händer inhemskt när människor antingen bara för att de har bakgrund i den regionen, eller ännu värre visar öppet sympati för Hamas, sade Kristersson.

Mer pengar till EU-budgeten

I somras slog EU-kommissionen larm om att det behövs ytterligare runt 100 miljarder till EU:s budget fram till 2027 för att täcka utgifter som inte kunde förutses när unionens så kallade flerårsbudget spikades i slutet av 2020.

– Världen är en helt annan plats jämfört med 2020, sade Ursula von der Leyen och pekade på pandemin, den ryska kriget, energikrisen och det ökade antalet migranter som tar sig till Europa.

Torsdagen var ett första tillfälle för EU-ländernas ledare att ge sin syn på frågan och hur de ställer sig till kommissionens begäran. De flesta medlemsländer stödjer delen i extrabudgeten på runt 50 miljarder euro som öronmärkts för Ukraina för de kommande fyra åren. Men Ungerns premiärminister Viktor Orbán och Slovakiens nytillträdde premiärminister Robert Fico ska enligt Reuters ha motsatts sig detta.

Resten av de begärda pengarna föreslås gå främst till insatser för att minska invandringen såsom avtal med transit- och ursprungsländer, ersättning för dem som drabbats av naturkatastrofer och ökad konkurrenskraft genom stöd till företag som bidrar till den gröna omställningen.

Enligt von der Leyen finns ett brett stöd för prioriteringarna men diskussionen var ”intensiv” om hur de ska finansieras. Det kan ske på tre olika sätt: medlemsländerna betalar in mer till EU-budgeten, pengar i den nuvarande budgeten omlokaliseras eller nya så kallade egna medel som skulle gå in i EU:s kassa, såsom den kommande klimattullen. Sverige tillsammans med bland annat Tyskland förespråkar alternativ två: att ta pengar från andra poster i EU-budgeten. Länder pekar på att de inte skulle klara EU:s regler som sunda statsfinanser som de skulle behöva betala in mer pengar till budgeten.

Ulf Kristerssons tolkning är att oenigheterna mellan medlemsländerna i frågan är ”ganska rejäla”.

– [Diskussionen] landade inte i något nytt överhuvudtaget, annat än att skillnaderna blev väldigt tydliga, sade Kristersson.

Ursula von der Leyen räknar med att det i slutänden kommer att bli en kompromiss med både nya pengar från medlemsländerna och omprioriteringar av redan existerande EU-medel. Förhandlingar om pengar tillhör de allra svåraste områdena på EU-nivå, inte minst eftersom alla medlemsländer har vetorätt.

– Det kommer återigen att bli ett mycket svårt beslut under de kommande veckorna, även om vi alla är medvetna om att det brådska, sade von der Leyen som hoppas på en överenskommelse innan årsskiftet.

Mer fakta

Fredrik Haglund
Redaktör, Bryssel
Skicka epost
Fredrik_Haglund
Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Annonser
TCO
annons komm
annons LO
annons
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
TCO
annons komm
annons LO
annons
Fackliga Brysselkontoret